Tänk er att vi skruvar tillbaka klockan 20 år i tiden. Då, i början av 90-talet, började datorn på allvar komma in i våra svenska hem. Innan dess fick vi i bästa fall nöja oss med en elektrisk skrivmaskin eller de datorer vi hade på Malgomajskolan som Arne Andersson försökte få oss att begripa oss på, vi skrev kommandon och formler och kunde då inte förstå riktigt vad som skulle komma, vad datorerna skulle göra med våra liv.
Först omkring 1995-1996 slog internet igenom på allvar, och vi som engagerat oss i Emma Resurscentrum fick våra försata mailadresser redan 1996. Först på banan! Då hade Ulf en stor tung mobil telefon monterad i bilen, en stadig klump att bära omkring. Men sverige var trots de som vi idag tycker helt värdelösa mobilerna, faktiskt ett föregångsland när det gäller mobil telefoni. När man tänker tillbaka så känns det som eoner at tid sedan detta var ens vardag och iIdag känns den tiden avlägsen, och den utveckling som skett sedan dess kunde vi knappast förutse.
I dagarna så har regeringen gått ut med en digital agenda för sverige, en agenda att åter vara på topp i utvecklingen och nyttja teknikens alla möjligheter. Målet är att Sverige ska vara världens främsta digitala samhälle. Som ser till att på bästa sätt använda tekniken och sätta den i människans tjänst. Så att den så långt möjligt förbättrar vardagen för våra sjuka i vården, för våra barn i skolan. För våra gemensamma ansträngningar att minska våra ekologiska fotavtryck. Och för att skapa så mycket jobb och tillväxt det bara går här hemma i Sverige.
För att detta ska lyckas så måste vi vara med på banan och ta för oss, vi måste ha bra bredband i hela landet. I takt med att allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig även vi som bor på landsbygden. Det ska gå att koppla upp sig var som helst – när som helst. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga.
Jag ser stora möjligheter i att nyttja tekniken på landsbygden för att skapa service, tjänster, attraktivitet och tillväxt. Att gå från det gamla till det nya kräver dock av oss att vi vågar se det nya som en möjlighet och inte som något besvärligt, nåt man måste lära sig , nåt som verkar tjorvigt. Vi msåt se det med den glada minen på, med nyfikenhet och förtjusning.
Senaste kommentarerna