Kommunalrådet berättar om vecka 17

Detta arbetade jag med förra veckan. 

Måndag. Åker med flyget tidigt på morgonen till Arlanda för att där sammanstråla med människor från Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog och Åsele. Senare kommer några från Skellefteå. Vi ska åka till Truro i Cornvall för att prata samarbeten för högre utbildning. Det är sökt medel för ett fortsatt arbete inom Akademi norr där flera länder deltar. Vi ska prata om hur vi jobbat och hur vi ska jobba framåt i inlandet för att medborgare även fortsättningsvis aska kunna gå på universitet och högskolor på distans. Under de senaste åren har Akademi Norr utbildat sjuksköterskor, förskolelärare, Bergingenjörer, Gis ingenjörer etc. Det är även möjligt idag för företag att få hjälp med att kompetenshöja sin personal inom specifika ämnen. Dryckeskunskap tex.
Det blir en dag av resande, flyg till Heatrow, tåg till Paddington för att sedan ta ett nytt tåg till Truro. Jag funderade när vi passerade alla stationer på att vi själva tycker vi har ett skräpigt stationsområde. Jag säger bara, vi har ett fantastiskt fint stationsområde om vi ska jämföra oss med Englands landsbygdsstationer.
När vi är framme vid halv niotiden på kvällen så träffar vi de andra ländernas delegater. Tjecker, finnar, bulgarer, skottar, engelsmän och så vi svenskar.
Tisdag: Denna dag träffas flera länders representanter för att lägga fram hur man arbetar idag för att få ut högre utbildning i glesa regioner eller utanför campus. Hela dagen är det presentationer och samtal omkring de olika ländernas problem, hur de löst dem, hur de planerar och vilka områden vi kan samarbeta kring för framtiden. Det är märkligt hur lika det är när det gäller problem. Men de som bor i Norra England tycker de bor glest och vi tycker de har det trångt, liksom att de anser att vi har fantastisk infrastruktur då vi har tvåfiliga vägar.
Det är olika exempel på hur man jobbat, organiserat sig och finansierat både utbyggnad av nya universitet och distanslösningar. Akademi norr presenterar sitt arbete som ett gott exempel på hur finansiering från EU kan ge effekter för utveckling och tillväxt. I fokus för alla länder ligger triple helix som metod för utveckling och tillväxt. Dvs samarbeten mellan universitet, näringsliv och politik. Målet är att påverka politiken så att nsäta strukturfondsperiod ger understöd för att fortsätta finansiera den här typen av projekt som syftar till att få till stånd högre utbildning på distans i glesa europeiska regioner. Utbildningar som utgår från de behov som finns i privata företag och i offentliga verksamheter. Vi måste jobba aktivt på alla nivåer för att säkerställa att vi har kvar Lärcentrum som ett ”lokalt universitet” och som möjliggörare för att ge små lokala företag möjligheter att höja sina kompetenser för att kunna konkurrera på en global marknad. Min roll är att lobba för politikern på europanivå och att vara representant både för Akademi Norr och region Västerbotten. Region Västerbotten medfinansierar tillsammans med en av EUs regionala fonder, Interreg, Unicredsprojektet. I Europeiska sammanhang så innebär det att arbetet ges status om det finns höga politiker med. I detta sammanhang räknas jag som en ”hög” politiker.
Unicreds is an analyse in a larger context. Its a way of financing and a win win relation betwee the regions and EU. Its an improwement of effectiviness of the regional development policies. Tje program aims to finns strategies that can be tranferebal to perifpheral European regions and to influence the eruopean regional policy. Metods is a way to find students to fit in into local industries and privat sector needs supported by the public authority. (Triple helix)
Onsdag. Vi forsätter med att prata om framtiden och det vi har idag. Vi besöker Eden projekt, helt makalöst. Se www.edenproject.com
Det som alla regioner vittnar om är behov som liknar våra:
·        De har lägre löner i sina regioner än i landet i övrigt.
·        De har lägre andel med högre utbildning
·        De är många unga som flyttar ut för att utbilda sig
·        De som bor kvar har låg utbildning, de med högre utbildning flyttar
·        Svårigheter att rekrytera till jobb som kräver högre utbildning
·        Små företag som inte klarar av internationell konkurrens
·        De har en hög andel av äldre i befolkningen
·        Har behov av att anpassa offentliga verksamheter utifrån demografi
·        De har mestadels små företag med lägre omsättning än snittet i landet
·        De är i behov av infrastrukturella investeringar i tåg, flyg och vägar
·        De är i behov av fler med högre utbildning som deltar i den lokala politiken
·        De är i behov av finansiering utifrån för lokal och regional lutveckling
·        Är i behov av att öka samarbeten inom alla områden då de är för små att stå ensamma
·        Skolor måste läggas ner, elever resa långt, elever väljer det som inte finns behov av i företag och i offentliga verksamheter,
Det är detta som vi ska jobba vidare med inom Akademi Norr och söka finansiering för . Det jobb som alla våra Västerbottniska politiker bör göra nu, är att påverka sina partier och den Europeiska politiken så att det finns medel till åtgärder för detta.
Västerbotten har 75 % har befolkningen efter kusten. Akademi norrs 12 kommuner har totalt 116 000 invånare.
Driving forces for sparsely populadetregions are: cooperation, infrastructure, learning, higher education, development and growth, Food, health and tourism.
Torsdagen består av hemresa och jag hinner läsa två böcker Verksamhetsstyrning och Landscape approach for sustainalbe development. Den första ska vi jobba vidare med i vår strategi och budgetplan. Den senare har jag fått av Robert Axelsson SLU. Intressant och givande, detta sätt att tänka ska vi jobba vidare med i vårt destinationsarbete.
Fredagmorgon är det träff med kommunchefen om veckans händelser, bla en överklagan av ett beslut om upphandling till Kammarrätten. De har överklagat till förvaltningsrätten som avslog öklagan så nu går de vidare. S+V har även begärt ett extra kommunstyrelsemöte (dyrt!) Då de vill att vi backar på detta beslut. GVA verksamheten ska enöigt årbokslutet spara 4,3 miljoner kronor för att nå balans. Att upphandla är ett sätt att effektivisera och spara pangar. Jag sätter in ett möte nsäta fredag då det är enda dagen som går att styra om. Sen till Lycksele för att kämpa för flyget. Rikstrafiken kommer enligt utsago att upphandla tre flygplatser vilket gör att en ska bort. Hemavan är självskriven då turismen är ett av de starkaste kriterierna för kommande upphandling. Även Södra Lappland står starka då vi gagnar 4 fjälldalar. Lycksele har även de stor trafik för turism. Nu är det upp till Rikstrafiken att upphandla. Jag hade hoppats på att vi kunde komma överens i regionen om hur vi skulle säkra tillgänglighet för medborgarna till snabba transporter till Storstan på egen hand.
På kvällen är jag helt slut och orkar inte ens vara med på majbrasan i Golisen, har bara missat den två gånger tidigare i livet. Hänger i soffan hela kvälllen och somnar tidigt. På lördagmorgon iväg till Umeå för att jobba med dotterns restaurang. Hem på söndakeftermiddag, slänger i lite fil och sen på möte med Alliansen på kvällen.
Veckan som kommer ser ut ungefär såhär: Måndag till Stockholm för att träffa alla flygplastkommuner i Norrland från Sveg i söder till Gällivare i norr utifrån nästa upphandling av inlandsflyg. Tisdag till Dikanäs på förmiddagen och till Saxnäs på kvällen för att träffa de hyresgäster som bor i de fastigheter vi nu säljer för att effektivisera kommunen och spara pengar till kärnverksamhet. Vi hoppas att det kommer att innebära upprustning och satsning på dessa då kommunen under så lång tid ej haft tillräckligt med medel att rusta och hålla efter alla fastigheter. Onsdag är det träff angående infrastruktursatsningar i länet där vi ska bevaka våra intressen som vägen över fjället och annat. På torsdag är det arbetsmöte angående Kittelfjäll och kvällen är jag ledig, skönt! Fredag är det extra kommunstyrelse. Helgen ska vi åter jobba med dotterns restaurang som förhoppningsvis är klar då för att öppna.

10 kommentarer

  1. Max Fredriksson

    Eftersom jag är kommunrevisor måste jag få ställa en fråga angående kostnader för möten. Den 9 februari kallade du ihop hela fullmäktigegruppen, tjänstemän samt kommunrevisionen för att diskutera god ekonomisk hushållning. Vad jag förstår fanns ingen beslut (åtminstone inte så långt jag sett) för att kalla ihop ett 50-tal personer. Det beslut jag känner till var att kalla ihop presidierna från de olika nämnderna. Vad blev kostnaden för detta? Jämför detta sedan med kostnaden för ett extra KS-möte. Du får gärna redovisa detta här.

  2. Maria Kristoffersson

    Hej Max. Kostnaden för detta möte där vi skulle försöka enas om hur vi ska jobba för att få ekonomin i ordning kostade drygt vad ett fullmäktige kostar. då ett fullmäktige var inställt så fanns det utrymme i budget. Men det är väldigt dyrt att ha möten då alla som är med ska ha arvocen, ersättning för förlorad arbetsförtjänst och resersättning för de som reser. Demokratin kostar!!

  3. K G Abramsson

    Var detta svar på Max Fredrikssons fråga? Det vore väl lämpligt att lämna ett fullständigt svar med tanke på att du själv var inne på kostnaden. Sår här skriver du i din blogg: ”S+V har även begärt ett extra kommunstyrelsemöte (dyrt!)”. Vad var avsikten bakom den parentetiska informationen? Det ska i alla fall bli intressant att se hur du tillsammans med dina allianskollegor behandlar frågan om utförsäljning av den kommunala väghållningen då det finns ett underlag som klart och tydligt visar att en entreprenadlösning blir långt mycket dyrare. Nu har ni fakta på bordet, använd dem istället.

  4. Max Fredriksson

    Vi är överens att demokratin kostar. Jag vill minnas att det argumentet kom från (s) när Ni ville minska på antalet ledamöter i samband med förtroendemannautredningen.
    Men du svarar inte på mina frågor som egentligen var två till antalet.
    1: Stämmer det att det beslut som ursprungligen togs enbart gällde att kalla samman presidierna? Om inte, var och när togs beslutet att kalla samman hela fullmäktige?
    2: Hur stor är skillnaden i kostnad mellan detta möte (alltså hela kommunfullmäktige, tjänstemän och kommunrevisionen)och ett extra KS-möte?

  5. Maria Kristoffersson

    Jag har bett kommunekonomen att ta fram vad ett fullmäktige kostar. Att kalla fler än det först var tänkt, från att det var tänkt att bara vara några få så blev det hela gänget resonerades fram då frågan om kommunens ekonomi var och är så viktig att alla måste ta ansvar.

  6. Max Fredriksson

    Maria. Du glider hela tiden undan från min fråga. Hitintills vet vi alltså att det var tagit ett beslut att enbart kalla samman presidierna. Men du svarar inte på vem och när beslutet togs att ändra på detta. Vilka diskuterade fram att man skulle frångå tidigare beslut och vilka tog det nya beslutet? Det måste väl ändå finnas nån/några som är ansvariga för detta!

  7. Maria Kristoffersson

    Ett fullmäktige möte kostar mellan 65 000 och 75 000 kr enligt kommunekonomen. Beslutet att kalla samman alla förutom precidierna togs som det ser ut utan formella beslut. Så det får revisorerna kolla upp.

  8. Max Fredriksson

    Tack för svaret Maria. Det är inte så mycket mer i den här frågan som revisorerna behöver titta på. Det var ju dessutom så att själva kallelsen till mötet var undertecknad av dej Maria och därmed så står du som ansvarig för mötet. Kostnaden torde överstiga 75000 då det inte enbart var fullmäktige utan även fler personer kallade.

    Det jag helt enkelt ville ha fram är att man skall vara försiktig med att kritisera andra för att öka kostnaderna för extramöten när man själv utan en tanke spenderar mer pengar på andra och större möten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.