Människan vill välja…

När man funderar över hur det ska bli när man blir gammal och skröplig så är det många som känner oro och hurv. Det är ju få av oss som kommer att ha barnen i närheten och vem ska då hjälpa oss med det vi behöver? jag kommer att vilja äta vällagad mat, ha fönstren rena och skön musik och nya filmer tillgängliga. jag kommer att vilja läsa böcker, surfa på nätet och umgås med vänner och bakanta, resa och njuta.. och jag kommer att vilja välja själv VEM det är som ska komma in i mitt hem. Jag kommer att vilja bestämma vem som ska följa mig in i duchen och jag kommer att vilja bestämma vad jag ska äta, när jag ska äta och när jag ska sova. De krav jag ställer på min ålderdom är inte höga. Det handlar om att jag villv ara människa så länge jag lever. Det vill jag även att de som är gamla idag ska få vara.

3 kommentarer

  1. ivar

    Ja vi har samma önskemål. Det är bara att hoppas att man får vara frisk så länge som möjligt och sedan tvär dö. Med min nuvarande inkomst så har jag inte råd att ta någon försäkring som betalar för önskemålen och samhället har skurit ned allt bistånd till medellösa. Förresten det bor nog inte kvar någon ungdom som kan hjälpa en heller, så vad hjälper det att ha en försäkring som betalar hemtjänsten. Man måste nog flytta till en storstad för att få hjälp.

  2. dotter

    Som dotter till en nu dement mamma vill jag reflektera. Min mamma bor på demensboende. Har vanlig folkpension. När alla hennes omkostnader är betalda har hon 2.700 kr över varje månad. Min mamma har bostadsbidrag.För sina pengar kan hon inte köpa någonting extra. För vem skall hon spara? Hon kan inte köpa en timme i solskensvägg utomhus. Promenad. Aktivitet i någon form.
    I valfrihetssystemet finns en sektor av tjänsteutbud som saknas i rådande system. Maxtaxan reglerar utgifterna. Sedan sparas det! I ett valfrihetssystem kan vi planera på ett annat sätt och öppna upp för nya ider o initiativ

  3. Nelly

    Jag kan varken välja läkare eller distriktsköterska. Jag är glad för en läkartid inom 2-3 veckor (hyfsat akut). Är det körigt blir det en inkastad AT-läkare som jag aldrig sett. Springläkarfenomenet ger samma elände. Jag tror landstingen kan göra mycket för att förbättra bristerna. Men min grundinställning är att jag är tacksam för en läkare eller dsk finns där jag bor. T.o.m i privat hemtjänst är det svårt att få till det, att samma personal som kommer regelbundet. Fastnar man i deltidsfällan och genomgångyrken då ger valfrihetssystem inga garantier. Det krävs ökade resurser för ökad kvalite.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.