Affärerna i Nästansjö, Latikberg, Malgovik, Dikanäs, Saxnäs, Kittelfjäll, Klimpfjäll, Stalon..

Vilhelmina kommun har tillsammans med Region Västerbotten, Länsbygderådet och andra inlandskommuner gjort en ansökan för att stärka hållbara servicelösningar i våra byar. Det handlar om bya affärernas möjligheter att överleva och om medborgarnas möjligheter att ha tillgång till service som livsmedel, bensin, bank, post och kontanthantering. Vilhelmina kommun har jobbat med frågan och försökt hitta olika lösningar främst för att klara av behoven i fjälldalarna men även för bya butikerna. Vi skriver såhär i ansökan.   

 
Befolkningsutvecklingen i länet har linjärt över tid varit sviktande för i princip alla kommuner förutom Umeå. Detta har lett till strukturförändringar av såväl det kommersiella som det offentliga utbudet av service. Inom dagligvaruhandeln och drivmedelförsörjningen har det minskade befolkningsunderlaget i framför allt många små samhällen på landsbygden i länet inneburit svag lönsamhet och hot om butiksnedläggelser. Särskilt kännbar är denna utveckling när tillhandahållandet av såväl dagligvaror som drivmedel sker från samma lokala handlare.
 
En god kommersiell och offentlig service utgör en viktig förutsättning för att kvinnor och män ska stanna kvar i länet. Kommersiell och offentlig service är en grundläggande förutsättning för näringslivet och kan vara avgörande för om ett företag stannar på orten eller flyttar ut till annan etableringsort. Omvänt har ett fungerande utbud av service stor betydelse för länets attraktionskraft och utgör ett viktigt konkurrensmedel för att få företag och därmed människor att etablera sig på en ort. 
 
Projektet syftar till att skapa hållbara servicelösningar för länets landsbygd genom att utveckla modeller i en bred samverkan mellan kommuner, dagligvaruhandlare och medborgare. Projektet har sin utgångspunkt i att tillväxt skapas genom fungerande service. Detta innebär att projektet kommer att innefatta frågeställningar kring näringslivsutveckling, servicefrågor och även sociala aspekter som t ex behov av fungerande mötesplatser för lokalbefolkningen.
 
En röd tråd i projektet ska vara en återkommande dialog med byaråd, berörda kommunala förvaltningar och kommunala beslutsfattare. Projektet ska igång den 1 oktober och en person håller på att anställas för att hålla i arbetet.

3 kommentarer

  1. Tommy Streling

    1. Jag tycker det är anmärkningsvärt, att inte ett ord nämns om postkontornedläggningar, kassaservice-nedläggningar och slutligen upphörande av kassa/kontanthantering för lantbrevbärare. Staten har lovat, lovat och garanterat, ändå har man slutligen lämnat frågan (och glesbygden) åt sitt eget öde.
    Maria, anser inte du att det finns skyldigheter för staten att återupprätta det som falerat så grovt?
    Är det kommunernas ansvar att städa efter en misslyckad (obefintlig) glesbygdspolitik?
    Som det sett ut, är allt ett led i att dra undan mattan för glesbygden och fortsätta flyttlasspolitiken

  2. maria

    Tommy, jag jobbar i alla sammanhang för glesbygden och inlandet. jag försöker att jobba utifrån ett medborgarperspektiv och jag jobbar för att få det bättre för medborgarna. Då räcker det inte bara med att klaga och vara ilsken på staten, man måste agera också och det är därför vi nu jobbar med att få till servicen i glesbygden via projektet jag skriver om. Men alla som bara kan behöver hjälpas åt, så påverka dina nationella politiker du också precis som jag gör.

  3. Tommy Streling

    Maria,
    då tycker jag du ska fråga Mats Odell och Maud Olofsson varför de inte besvarar skriveler jag sammanställt, med utgångspunkt i behoven i fjälldalarna, skrivelser jag skickat till respektiv statsråd, Tillväxtverket & Chris Heister.
    Detta var innan kommunenen tog tag i frågan (med grund i medborgares missnöje i Dikanäs). För problemen började redan i slutet av 2008.

    Att regeringen tiger ihjäl medborgarinitiativ är inget nytt, men därmed finns skäl att vara irriterad.
    I regionprojekt blir kommuner ofta medfinansiärer, här borde staten ska stå till 100% för finansiell infrastrukur.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.