Vilka av studenterna från igår, får jobb, i framtiden, i Västerbotten?

Vi har för få utbildade för att kunna rekrytera i framtiden och hur ska vi i kommunerna hantera det? Europa har ett mål att 75 % av befolkningen i arbetsför ålder ska jobba och det klarar vi i länet. Men målet att minst 40 % ska ha högre utbildning det målet klarar bara två kommuner och det är våra två städer. Det betyder att vi måste få fler att utbilda sig. Jag hörde på radion en stastistiker på AF säga som tips till ungdomar som ville ha jobb. Han sa: ” Det viktigaste man kan göra för att få jobb är att se till att man har fullständiga betyg från grundskolan och Gymnasieskolan”. Klok gubbe, tänkte jag och funderade på var vi misslyckats då så många ungdomar idag går ur skolan utan fullständiga betyg.

Men det finns fler utmaningar för skolan. Idag finns det 2809 gymnasieelever till 4748 platser på gymnasierna i länet, dvs det fattas elever. Vi skulle behöva många fler elever för att fylla platserna i Gymnasieskolorna. Det får stora konsekvenser för kommunerna som får ett par elever i varje klass, då det blir enormt dyrt med lärare och lokaler.

Men vilka utbildningar ska man då gå för att få eller kunna skapa sig ett jobb? Först och främst ska man skaffa sig en bra grundutbildning inom gymnasiet som mannen från AF sa. Men sen kan man ju se var behoven ökar. Region Västerbotten har gjort en analys av vilka rekryteringsbehov som finns för framtiden. Att beräkna hur många som går i pension är enkelt men att beräkna hur många som kommer att återrekryteras är svårare, många passar på att rationalisera när någon går i pension. Nästan 16 000 kommer att å i pension fram till 2015 i vårt län. Det kommer att behövas flest inom omsorgen och vården där över 5000 kommer att behöva rekryteras fram till 2020, 900 personer per år. Det är en stor utmaning att göra dessa jobb så attraktiva att våra unga vill utbilda sig inom vård och omsorg.
 
Jag tror att det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna välja olika arbetsgivare, bra lön och andra förmåner och olika karriärvägar och olika yrken.
Men de unga väljer inte dessa utbildningar idag, just nu har 65 sökt sig till de 180 utbildningsplatser som finns inom omsorg/vård i gymnasieskolan…
 
Så det fattas en hel del för att ha människor att rekrytera till de 900 platser som krävs varje år framåt. Andra grupper där rekryteringsbehovet är stort i länet är handel, ekonomi och finansiering.
 
Du kan se hela rapporten på www.regionvasterbotten.se där du även kan kolla hur det ser ut för varje kommun. Sök på regional kompetensplattform.  

En kommentar

  1. Viveka Abramsson

    Vad menar du med att vi har för få utbildare för att kunna rekrytera i framtiden?

    Som jag ser det så har vi alldeles för många utbildningsanordnare med tanke på antalet ungdomar, vilket gör att klassrummen inte fylls och kostnaderna per elevplats blir höga.

    Antalet gymnasieelever är givet och inget vi kan göra något åt, det föds inga 16-åringar, men ca 2 000 tomma platser har vi själva skapat genom den etableringsmöjlighet som finns.

    För min del tror jag inte det handlar om att efter utbildningen kunna välja bland olika arbetsgivare, statusen på yrket tror jag däremot kan däremot ha betydelse.

    Situationen är inte unik för Vilhelmina, men med tanke på att eleverna kan söka fritt i hela landet så gäller det att Malgomajskolan arbetar för ett gott rykte, att vi visar upp oss som en attraktiv kommun att studera i och att vi kan erbjuda ett bra boende för de elever som inte kan pendla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.