Hållbar framtid i Norrland

Norrland har ett hårt skattettryck och en offentlig sektor som inte håller ihop ekonomiskt. Det finns en förklaring då offentlig sektor växte oerhört starkt under 70-80 talet, växte till den grad att de tog över små samhällen och blev största arbetsgivaren i små kommuner i hela Norrland. Det är nu ett stort bekymmer för hela Norrland då det stjälper både landstingens och kommunernas ekonomi.

 
Det borde vara tvärtom, att den största arbetsgivaren skulle vara privat för att få en hållbar ekonomi, att få in skattepengar in i kommunerna. Både kommuner och landsting har hög skatt men det räcker ändå inte till. Ett annat problem med en stor offentlig sektor är att den gett en starkt könssegregerad arbetsmarknad då män jobbar i det privata, i basnäring som skog, gruv och driver små företag och många kvinnor jobbar i kommun och landsting. Så när vi nu behöver förnya, omdana och minska den offentliga sektorn så drabbas många kvinnor. Valfrihet är ett sätt att omdana så att det är medborgarna som bestämmer vem som ska utföra den service de har rätt till. Hög kvalité, effektivitet och kundnytta gör att servicen förnyas och utvecklas.
 
Ett annat problem är att folk flyttar och att få flyttar tillbaka eller flyttar in och det är svårt för företag i Norrland att locka till sig både kompetent arbetskraft och riskkapital. Det är ett bekymmer för medborgarna då jobben som skulle gå att skapa i en internationell konkurrenskraft uteblir. Vi behöver bli mer mångkulturella för att bli attraktiva både nationellt och globalt.
 
Det finns många problem men norra Sverige har stora möjligheter. Vi har en geografi och en natur som lockar människor att besöka oss. Det glesa, det arktiska klimatet och de ljusa sommarnätterna är unika. Vi har naturresurser som är efterfrågade i skog, mineral och energi som går att utväxla större värden av. Vi har en urbefolkning som är unik och som ger vår del av Europa ett större värde som ett mångkulturellt samhälle. Vi har starka universitet som är förankrade ute i regionen via Akademi Norr och vi har ett utbyggt digitalt nät som ger tillgång till världen oavsett var man bor i Norra Sverige. Vi ligger faktiskt i topp inom många områden som gör att vi har stora möjligheter i globaliteten.

En kommentar

  1. Marianne Johansson Bygget Mosekälla

    Men ska vi minska den offentliga sektorn? Vad betyder det för glesbygdsborna rent konkret? Det låter så fint när borgerligheten talar om ”valfriheten” när det gäller att välja vård och skola, men hur mycket av den ”valfriheten” kommer i verkligheten att ges till glesbygdsbor??
    Och är verkligen privata skolor och privata vårdinrättningar billigare för skattebetalarna? Och vad får vi för pengarna?
    Jag tor mer att detta resonemang handlar om en politisk ideologi och övertygelse, än om verkliga fakta!
    Min ideologi och övertygelse handlar om att vi ska ha en bra skola och bra vård var vi än väljer att bo i vårt land, och det förutsätter att man inte blandar in vinstintressen i det hela!
    Jag kan se att Kommuner och Landstigets ekonomier stjälps av att ex de generella stadsbidragen urholkas från år till år, här håller jag med din partikollega Olle Edblom, om att dessa borde värdesäkras. Dessutom ska skattemedlen räcka till den privata vården, som hittills gett oss tre nya vårdcentraler i Umeå, och kostat ca 40 miljoner.
    Gärna privat vård och privata skolor, men varför ska dessa finansieras av skattemedel? Om de nu är så kostnadseffektiva borde de inte bära sig själva?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.