Norrland har allt….men vi nyttjar inte detta allt på bästa sätt…

I veckan har Centerpartiet valkonventet och vi ska där planera för valvinst och prata om de frågor som vi ska lyfta fram i valrörelsen. Många frågor som jag vill lyfta fram handlar om landsbygden och hur vi ska motverka att landet dras isär. Det är stora frågor som berör hela Sverige och alla andra länder där samma fenomen uppstått.
Vi måste se att vi måste ta oss vidare från 70 talets sätt att se landsbygden som en resursfråga för staden. Landsbygden är ju en resursgruva för hela landets överlevnad men landsbygden är mer än så. Landsbygden bär både arv och traditioner som skapar hållbarhet, som förnyar och som ser till människor kan leva ett gott liv på alla sätt.

En av resonemangen som man kan bli galen på är den utredning som tagit upp att bygdemedel ska försvinna. Tomas Mörtsell skrev om det igår i VK där han nämnder den grupp som jobbar för att ta fram politiska förslag för Norrland. Jag är även jag med i den gruppen. Vi har gjort ett gediget arbete med en Inlandsresa där vi träffat många människor, företag, föreningar och organisationer för att lyssna in och se vilka tankar som finns. Resans resultat har blivit en hel radda förslag och dessa ska vi presentera inför valet nu i höst.
Du kan se mer om detta på norrland2020.se

Tomas skriver:

Under sommaren har debatten om bygdemedlens framtid blossat upp på nytt.
Orsaken är den statliga vattenverksamhetsutredningen som presenterades för regeringen i början av juni. Förslaget från utredaren om en avveckling av bygdemedlen ingick inte i uppdraget och är dessutom från början till slut ett feltänk.
Bygdemedlen kom till som en kompensation till de bygder som påverkades av vattenkraftsutbyggnaden.

Det handlar om marker som blivit överdämda, erosionsskador och andra negativa effekter för mark- och vattenanvändningen.
Jämfört med de vinster vattenkraften genererar, är bygdemedlen småpengar. Trots det, är de av mycket stor vikt för vattenkraftsbygderna. Ofta har bygdemedlen en avgörande betydelse för samlingslokaler och andra anläggningar ute i bygderna.
Bygdemedlen används också till andra utvecklingsinsatser i de bygder som påverkas av vattenkraften.
Jag vill vända debatten helt och hållet och istället starta en diskussion om hur mer av intäkterna från vattenkraften kan återföras till de regioner som skapar intäkterna!
De allra flesta av de kommuner som berörs av vattenkraftsutbyggnaden ligger i glesbygd och landsbygd.
Där har utvecklingen sett över tid varit negativ, i dag är det inte ovanligt att till och med basservicen i dessa bygder är hotad.
Samtidigt finns ett behov av arbetskraft både i kraftindustrin, men också i offentlig sektor och i andra branscher. Det ligger i hela samhällets intresse att dessa behov kan tillgodoses.
I detta perspektiv är ökade återföringar från kraftindustrin till vattenkraftsbygderna intressant att diskutera. Jag har på partistyrelsens uppdrag lett ett arbete med syfte att komma med förslag till åtgärder för en positiv utveckling av Norrlands inland. Ett av förslagen vi lägger är införande av regionala skattebaser.
Sedan några år tillbaka har fastighetsskatten ersatts av en kommunal fastighetsavgift på villor och fritidshus. Jag vill utöka systemet till att även omfatta andra fastigheter, exempelvis vatten- och vindkraftsanläggningar.
Det vore en logisk utveckling av systemet med kommunala fastighetsavgifter. För kraftindustrin skulle förändringen vara kostnadsneutral och faktiskt ligga i deras eget intresse, eftersom förändringen skulle stärka de bygder där de är verksamma och har ett rekryteringsbehov.
Vattenverksamhetsutredningen har i sitt förslag gjort ett feltänk, som i och för sig inte är unikt. Det blir mer och mer av en naturlag att de bygder som skapar landets välfärd ska straffas i stället för att belönas. Här måste en förändring till och den måste ske snarast.
Ett första steg är att avfärda förslaget om slopade bygdemedel, nästa är att utreda och komma med förslag på hur den kommunala fastighetsavgiften ska utökas till fler områden.
Det är Centerpolitik i praktiken, som skapar utveckling i hela landet!

Bra skrivet Tomas…

6 kommentarer

  1. Åke Nilsson

    Jag delar Tomas skrivning ang nyttan av bygdemedel och att de måste vara kvar. Övriga förslag tål att diskuteras för att få fart på hela Sverige inkl glesbygden.

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Idag är det bara NordKorea och Cuba kvar som länder där marknaden för Apotek inte är fri. Det har blivit enklare att få fatt på apoteksvaror då man kan handla Alvedon och nezeril och andra läkemedel även på helger och kvällar och det är bra. Det är inte bra att de apotek som får stöd från staten för att finnas inte har lager som räcker till. Det är dock bra att du kan beställa dina mediciner via nätet och ha dem hem i brevlådan på ett par dagar. Jag tycker inte att vi ska återgå till att vara ett land i nivå med Cuba och Nordvietnam. Men jag tycker att kravet på tillgänglighet och väntetider för att få sina mediciner ska skrivas in i de regelverk som styr de apotek som får statens stöd. Jag hoppas och tror att det är få som verkligen skulle vilja gå tillbaka till det centraliserade och statligt styrda, det är dåtid.

  2. Kenneth Hellberg

    Så du tycker att det har fungerat bra när apoteken privatiserades? http://storstad.wordpress.com/2012/09/13/apoteksprivatiseringen-detta-har-hant/
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/privatiseringen-av-apoteken-ar-misslyckad
    http://arbetet.se/2012/09/07/privatisering-med-vantade-konsekvenser/
    http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=7683572
    http://varldenseko.se/2011/10/09/apoteket-sveriges-samsta-avreglering/
    Personligen så skiter jag i vilka länder som har statliga apotek om det fungerar, och det borde du också göra 🙂 Det första man blir blind på är ögonen!

    • Maria Kristoffersson (inläggsförfattare)

      Jagoch många med mig tycker det är bra att vi kan handla mediciner på affären och macken. Jag tycker också att det är bra att apoteket finns på nätet och att det finns ett apotek i Vilhelmina som försöker få ekonomin att gå runt genom att sälja även andra grejer som människor vill ha mer än mediciner. Jag tycker det är bra att staten går in och subventionerar apotek på landsbygden så att vi kan ha ett apotek kvar i Vilhelmina.

      • Kenneth Hellberg

        Ett stort problem som drabbade en bekant till mig som under sin sista tid vid livet hade problem att få tag i den medicin hen behövde, hens sista ork gick till att tillbringa timmar (ibland dagar) vid telefonen och ringa runt för att få tag i den. Att vi kan köpa huvudvärkstabletter, nässpray och dylikt på macken hade man kunnat införa även om det statliga apoteket fått vara kvar. Kan du presentera en oberoende undersökning som visar att det har blivit till det bättre för gemena man? Alla visar det motsatta om man googlar det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.