Södra Lappland kan visa vägen framåt…

Igåår presenterade vi äntligen rapporten om barn och ungas psykiska hälsa i Södra Lappland. Många tack till alla er som varit med och tyckt till, berättat och delgett oss era tankar.

Här kan du se en film på 5 min som sammanfattar det vi skriver i rapporten:

https://www.facebook.com/591718944/posts/10158973168678945/?

Här finns en pod du kan lyssna till där tre politiker från olika partier pratar om det vi fått med oss från dialoger med medborgare i Södra Lappland. https://rakrygggenomvasterbotten.webflow.io/avsnitt/32-nar-barn-och-unga-mar-daligt-vad-gor-vi-da

Här kan du ladda ner rapporten om du går ner till Fullmäktiges beredningar där du hittar Södra Lappland.
https://meetingsplus.vll.se/committees/regionfullmaktige/mote-2020-11-24

Här kan du läsa loite kort om rapporten:
1. Sammanfattning av beredningens analys
De tre beredningarna för folkhälsa och primärvård i Region Västerbotten fick för 2020 ett riktat uppdrag av fullmäktige kopplat till att främja barn och ungas psykiska hälsa. Det här är beredningen i södra Lapplands redovisning av uppdraget.
Beredningen för folkhälsa och demokrati i södra Lappland har tillsammans med övriga beredningar valt att samla kunskap kring barn och ungas psykiska hälsa och i den mån det varit möjligt under detta ganska ovanliga år med pandemin Covid-19, fört dialoger med medborgare och andra aktörer som verkar i regionen. Beredningen kan efter genomförda aktiviteter presentera ett antal behov, rekommendationer och frågeställningar som framkommit i dialogerna.
Stort engagemang bland invånare och verksamheter
Beredningen uppfattar att det finns ett stort intresse bland invånare i södra Lappland att få och förmedla information och kunskap om den psykiska hälsan, vad som görs och vad som kan göras. Det stärker bilden av invånare som vill vara med och påverka också i enskilda sakfrågor. Det är viktigt att regionen kan ta hand om detta för att bidra till en starkare demokrati där invånarnas erfarenheter kan tas tillvara också i sakfrågor.

Värderingar påverkar
Det står efter dialogerna klart att machokulturen som framförallt präglar unga pojkar och unga män om hur en man ska och bör bidrar till psykisk ohälsa. Machokulturen påverkar även unga kvinnors bild av sig själva, sina val och sin framtid. Ohälsan kan ta sig uttryck i olika typer av missbruk och självskadebeteenden. Även trycket i sociala medier är en del av det yttre trycket, hur man ska vara och bör göra, vad som är norm och vad som är ”rätt”. En känsla av underordning och pessimism sammankopplat med att bo, och bo kvar i glesbygd påverkar också många ungas vardag och framtidstro.

Samverkan är central
Den psykiska hälsan påverkas av hela samhället och kräver arbete och engagemang på alla nivåer. Ingen enskild aktör kan påverka allt. För att fånga upp barn och unga som löper större risk att få sämre hälsa behövs tidiga och förebyggande insatser där olika aktörer samarbetar utan hinder som exempelvis sekretess. Även om det finns resurser är samverkan mellan olika aktörer i många fall mycket bristfällig. Samverkan bör effektiviseras för att sätta barn och unga i centrum. Beredningen ser i detta fall fram emot resultat av arbetet med god och nära vård. Detta arbete är beroende av att samverkan med speciellt kommunerna fungerar både i verksamhet och på politisk nivå.

Vilka är behoven i Södra Lappland?
Först behöver regionen data och därmed kunskap om hur det egentligen ser ut med barn och ungas psykiska hälsa. Detta för skapa en gemensam bild och kunna anpassa och utveckla insatser och skapa en gemensam nulägesbild. Denna bild saknas idag.
Glesbygdsperspektivet måste alltid synliggöras. Befintliga resurser i små, glesbefolkade orter/kommuner liksom hänsyn till geografiskt avstånd måste tas i beaktan när regionen planerar och organiserar verksamhet. Flera kompetenser saknas ofta i små kommuner. Exempelvis att det inom skolhälsovården sällan eller på väldigt få timmar tillgång till skolpsykologer liksom att kuratorer saknas. Här behöver vården täcka upp. Resorna kan vara långa för att komma i kontakt med vård. En mer mobil och/eller digital vård efterfrågas för att bli mer tillgänglig.

Vid upphandling av exempelvis sjukresor måste det finnas mer kunskap om förutsättningarna i de glesa delarna av länet.

Beredningens önskelista

 Data och analys av barn och ungas hälsa
 Mer samverkan med individen i centrum
 Tidiga och förebyggande insatser
 Närvarande vuxna
 Mer föräldrastöd/Stärk föräldrarollen
 Jobba mot machokulturen
 Familjecentraler i alla kommuner
 Ungdomsmottagning med digitala möjligheter och mobila team
 Resurser utifrån glesbygdens behov
 Låt invånare påverka/Mer medborgardialog