Skrev insändare i veckan

Att Annie Lööf nu kritiseras från både höger och vänsterhåll beror nog framför allt på att flera partier känner sig snuvade på konfekten, skriver Maria Kristoffersson (C).

Centerpartiet röstade förra onsdagen på den statsministerkandidat som inte var beroende av SD för att kunna regera. Som bekant lovade alla Allianspartier – C, M, Kd och L – innan valet 2018 att inte regera med stöd av SD. Idag är det bara Centerpartiet som står fast vid det löftet.

I budgetomröstningen som följde stod Centerpartiet fast vid sin position att rösta på sin egen budgetmotion och sedan lägga ner sina röster. Helt i enlighet med den som praxis som är etablerad sedan länge.

Januariavtalet (JA) från 2019 innebar budgetsamarbete med Socialdemokraterna. Men sedan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna krokade arm – med M och Kd som doakör – och avsatte Löfven i somras och liberalerna kastade loss från (JA), dog avtalet.

Noteras bör också att dessa partier efter denna insats inte förmådde ena sig om att bilda regering. Minst sagt märkligt. Vad var de ute efter mer än att skapa kaos?

När nu Magdalena Andersson i veckan valde en tydlig vänstersväng, förstod givetvis socialdemokraterna att centerpartiet inte ville/kunde vara med längre.

Krångligare är det inte: Centerpartiet, ett liberalt, borgerligt och grönt parti, gav stöd till en statsminister som garanterar att regeringen inte blir beroende av ett främlingsfientligt parti som SD. Samtidigt markerade Centerpartiet att man inte vill ge stöd till den vänstersväng som socialdemokraterna nu gör.

Varje parti väljer sin väg. Att Annie Lööf nu kritiseras från både höger och vänsterhåll beror nog framför allt på att flera partier känner sig snuvade på konfekten – och nån måste man väl skylla på. Men det går kanske över när dimman lagt sig.

Maria Kristoffersson (C)

Vilhelmina