Idag har vi vattenbrist i Vilhelmina. Det är en vattenläcka som gör att bostadsområdet Bergbacka är utan vatten och det kommer att hålla i sig några dagar.

När jag var ute och åkte skidor så stod det en vattentank vid återvinningsstationen intill skidspåret. Så där kan man hämta. Såg även att ett företag som hänger med vad som sker annonserade i sociala medier att de hade vattendunkar. (Jag såg dock annonsen efter stängningstid)

Vi är ju vana vid allt allt fungerar, alltid.

Min morfar Hjalmar brukade säga att det är bäst när det är som vanligt, annars är det bara nåt elände… och så är det ju, vi uppskattar inte vardagen förrän det är nåt som inte längre är som det brukar.

Länsstyrelsen i Västerbotten har i veckan gått ut med en plan att västerbottningarna ska bli mer självförsörjande. I den regionala livsmedelsstrategin vill man ha höja graden av självförsörjande för att hantera en potentiell kris bättre och skapa jobb och företag. Vi ska alltså odla mer själva och se till att vi klarar mer av försörjningen av mat inom länet.

Det sägs också att man som privatperson ska se till att man har så att man klarar sig minst en vecka om det uppstår en krissituation enligt ett förslag till försvarsberedningen. Civilförsvaret har tagit fram en krisberedskaps-kit. I den ska det finnas värmekällor ljuskällor (med tillbehör), vattendunk, vattenreningstabletter, vevradio, laddare till mobiltelefoner, brandfilt, brandvarnare, tvättlappar, två och schampoo, handsprit, toapapper, plastsäckar, plastpåsar, silvertejp.

Vi i norra Sverige är ju mer självförsörjande än de som bor i städerna. Vi har ofta en frys full med mat, vi kan elda med ved och hålla oss varma i våra hem och vi har ofta tillgång till odlingsbar mark. Var och en av oss har ett eget potatisland och vi vet var bären finns. Vi klarar oss rätt bra själva. Men man upptäcker ändå hur beroende vi är av fungerande samhällsstruktur som vatten i kranen. Och vad hjälper en frys full om vi blir utan ström en längre tid?

Vi har inte satt ihop nåt sånt klara sig själv-kit i min familj men just idag skulle jag har varit glad om vi hade haft en vattendunk på lut.

Centerkvinnorna är centerpaatiets kvinnorförbund som nu ökar. Det har hänt något i samhället. #Födelsevrålet #me too och Trump som president har gjort en ny medvetenhet om att vi lever i ett ojämställt samhälle. Här kan vi göra skillnad. Centerpartiet har en grundad jämställd ide och även en organisation som är medveten och jobbar för strukturell, ekonomisk, kroppslig och sexuell frihet. Centerkvinnorna som förbund är 85 år och det äldsta kvinnoförbundet i Sverige.

Vi tycker att kvinnans rätt att bestämma över sitt eget liv och göra egna val är grundläggande i en demokrati. Vi står för en liberal feminism som handlar om att vi vet att ett ojämställt samhälle begränsar var och ens frihet och vi vill göra något åt det. För oss är feminismen inte bara kvinnors kamp för jämställdhet utan alla människors kamp för friheten att vara sig själv. Som feminister ser vi att det finns systematiska skillnader i villkor för kvinnor och män i samhället. Skillander som vi inte kan acceptera och därför motarbetar med utgångspunkten att alla individer är lika mycket värda, med samma fri- och rättigheter.

• Vi tror på varje människas inneboende kraft
• Vi tror på ett jämställt samhälle som ger alla samma möjligheter oavsett kön
• Vi tror på demokrati och ett samhälle där villkor och maktförhållanden är könsneutrala

Partiets målsättning är att vi ska vara 50 % kvinnor och 50% män som representerar oss i kommuner, regioner och i riksdagen. Vi vill se fler kvinnor på ledande positioner.
Vill du veta mera så gå in på www.centerkvinnorna.se

För en tid sedan kunde vi läsa en kommentar i tidningen Dagens Samhälle som låt såhär: Anmärkningsvärt att en samling kommunföreträdare kan åstadkomma så många fel på ett så begränsat utrymme, Det var Arne Müller som svarade på en debattartikel som nio socialdemokratiska kommunalråd skrivit udner. Läs allt här:

Det verkar som om sossarnas 70 tals-myt om hur vi bygger samhället fortfarande levar inom socialdemokratin. Är det fortfarande så att ”gamla trotjänare” som hade makten då påverkar partiets politik till att se tillbaka till sina storhetsdagar? Man kan lätt tro det när man läser det här.

Arne Muller slår hål på några av de myter som fortfarande många tror på. Tex hur många som idag är anställda inom gruvbranschen eller att det är de svenska lagverken som hindrar gruvetableringar, eller samernas intressen.

Det är inte 20 000 som jobbar i gruvor utan 6684 personer som jobbar i branschen idag. Det har etablerats gruvor i vårt land, men de har startats och lagts ner lika fort eller inte fått ihop finansiering, eller inte varit intressanta längre. Det är en svajig världsmarknad.

Den lagstiftning som påverkar är på en helt annan nivå, det är EU som skärper kraven för att bevara miljö och natur. Sanningen till att det inte startas gruvor idag på det sätt som det gjordes på 70 talet är att det är så stora ekonomiska investeringar och låg samhällsekonomisk nytta om man ska klara av miljökrav vilket vi naturligtvis vill ha. Ingen vill ha förstörda vattendrag, förgiftade sjöar eller döda skogsmarker.

Det är viktigt att hålla sig till sanningen och inte spä på myter och drömmar om ett nytt 70 tal.

Du som är i Umeå imorgon tisdag ska inte missa det här! Halv sju på kvällen i Ordenshuset Skolgatan 48, ingång från gården. Där får du lyssna på Hur regionaliserade skattebaser kan ge mer pengar till byn och om hur integration kan utveckla samhället. Mattias Goldmann, vd Fores, utsedd till ”Mäktigast i hållbarhetssverige” och Per Åsling, C, Skatteutskottets ordförande är på plats.

Passa på att få veta hur vår landsände skulle kunna nå längre med en annan politik än den som råder idag. Tyvärr är jag i huvudstaden så jag missar det här.

DATUM: Tisdagen den 16 januari 2018
TID: kl. 18.30
PLATS: Ordenshuset (Sveasalen), Skolgatan 48, Umeåbon
Fri Entré, fikaförsäljning
Mera pengar kvar i bygden!
En kväll om integrationens betydelse för regional utveckling.
Medverkande:
– Mattias Goldmann, vd Fores, utsedd till ”Mäktigast i hållbarhetssverige”
– Per Åsling, C, Skatteutskottets ordförande

Nu ska staten se över om man kan ta skog från människor utan att lämna någon som helst ersättning. Sådant kan möjligen ske i kommunistiska länder, men Sverige?! Drabbade skogsägare stämmer nu staten och vad gör regeringen och S? Ingenting tyvärr.

Lyssna till Helena Lindahl som berättar vad som är på G och var med och kämpa för att stoppa detta vansinne. Lyssna via denna länk

I veckan kunde ni läsa om ett förslag om utökad akut sjukvård i fjällorterna under högsäsong. Ett förslag som lagts av en Centerpartist, Urban Larsson från Dorotea, till Landstingsfullmäktige. Jag har fått lite frågor kring detta.

För oss är det viktigt att vården är lika över länet så att det inte ska vara skillnad på vilken vård du får utifrån vart du bor. Det kallas likvärdig vård. De neddragningar och försämringar vi sett de senaste åren får inte fortsätta. Vi vill se en decentralisering istället för en centralisering till Umeå. Vi tror på hela länets kraft och resurser. Vi vill se ett levande län med trygghet för alla. Så om vi lägger ett förslag om mer akutsjukvård när det är proppat med folk i fjällen så betyder det inte att de som bor där ska få mindre vård. De distriktssköterskemottagningar som finns idag måste istället stärkas.

Närhet, trygghet, rättvisa, likvärdighet för alla vart än man valt att bo och verka i vårt län är vårt riktmärke. Vi har därför i vårt budgetförslag ökat resurserna till primärvården, sjukstugor, vårdcentraler, distriktssköterskor. Vi i Centerpartiet anser att primärvården ska ha mera pengar. Genom att satsa mer på vården som är nära människor får vi större möjlighet att arbeta med förebyggande insatser. På sikt minskar det behovet av sjukhusvård och leder till friskare människor.

Så ni som varit oroliga för att vi lagt förslag som enbart skulle gagna besökarna från stan och dra undan benen för de som bor i fjällorterna kan vara lugna. Det är precis tvärtom.

För oss som är centerpartister så är jobben viktiga. Det är jobben som gör det möjligt för människor att själva välja vart de vill bo, vart de vill engagera sig och hur de vill leva sina liv. Det måste finnas jobb i hela landet. Människor ska kunna bo och leva i hela landet.

Därför måste landsbygdsperspektivet vara grundfundamentet i all politik. Tyvärr är det ju inte så och det är ofta vi känner oss rätt så ensamma om att prata om landsbygdens utmaningar och möjligheter. Det är allt för få som ar staden för ögonen i politiken.

För att ett samhälle ska fungera så behövs det jobb. Då måste vi ha en politik som gynnar jobbskapande i företag. Där r ett lokalt bra företagsklimat ovärderligt. Vi vill förenkla reglerna så företagare kan skapa nya jobb. Vi vill fortsätta att utveckla IT och bredband så att det går att jobba i hela landet där vi i Vilhelmina ligger långt fram. Det finns ändå så mycket att göra för att få fram digitala lösningar så att vi slipper resa till tex vårdbesök.
För oss är det viktigt att se hela kommunen och den tillväxt av hus vi ser i fjällvärlden måste stöttas så att det blir hållbart. Vägar måste funka, servicen måste utvecklas så att det som behövs finns på plats för både besökare, företag och de som bor där. För att turism och besöksnäring ska bli hållbar måste det finnas dialog och forum lokalt där man tar upp hur man bygger en långsiktig hållbar näring.

Det är bra att Västerbotten nu ska se ur man kan bli mer självförsörjande. Vi tror nämligen att det går att få en levande landsbygd med ett hållbart jordbruk. Se bara det som händer i Siksjönäs, där Ida och Mattias bygger ett mejeri.

Men även om det finns jobb så msåte människor även ha någonstans att bo. Det finns en stor kraft i våra byar där unga människor söker efter hus att köpa. Det behövs bostäder i fjälldalarna och i byarna om de ska kunna överleva. I Bodens kommun försöker man lösa det genom att titta på om flyttbara hyreslägenheter. Bankerna säger ju även där nej till i stort sett alla former av bostadsbyggande i glesbygd. Samtidigt finns det en bostadsbrist i byarna som hindrar inflyttning av nya människor. Det är en ide jag tycker vi ska knycka till vår egen kommun.

Som du kanske känner till så driver Centerpartiet i riksdagen frågan om decentraliserad satt. Som att vinster från vattenkraften bör tillfalla de regioner där dessa vinster skapas.

Vi tycker ju att det är viktigt att beslut fattas så nära de som berörs av beslutet som möjligt. Som att vi som bor efter Ångermanälven borde vara de som bestämmer om de resurser som älven producerar i energi. Kommuner och regioner borde få bestämma mer än vad de gör idag. Det handlar till exempel om fastighetsskatt, som fortfarande finns kvar för vissa fastigheter. I de flesta andra länder är fastighetsskatten redan lokal. Så borde det i vissa fall vara i Sverige också.

Ett sätt att få detta att fungera är att pengar som kommer från fastighetsskatten på industrifastigheter och elproduktionsenheter som vattenkraftverk och vattenreservoarer ska tillfalla de regioner där den betalas in. Vi vill också att en statlig utredning undersöker hur fastighetsskatten på bästa sätt kan bli mer lokal.

Igårkväll satt jag och väntade in ett möte på folkets hus i det rum som ser ut som ett sammanträdesrum rum 2. Medan jag satt där så tittade två stenansikten på mig, två stenstoder som står i var sitt fönster samt en man i svart vitt på en tavla på väggen. Jag satt och fundrade vilka dessa tre män var. Jag undrade även vart kvinnorna fanns?

Jag lade ut en bild i sociala media och frågade om någon visste vilka männen var. Vips hade jag flera svar, det var en riksdagsledamot från gången tid och två tidningsredaktörer från samma tid. Kul att få veta.

Men det roligaste i tråden var den diskussion som kom om varför det inte finns kvinnor i det offentliga rummet i samma utsträckning som det finns män. Det kom även fram förslag på hur man skulle kunna få fram fler kviinnor från vår lokala historia som kan få synas och blicka ner på oss från offentliga väggar.

Så du som har bilder, tavlor, stenstoder, byster eller annat som visar kvinnor genom historien. Hör av dig.

JAG BLIR GLAD ATT LÄSA NYA KOMMUNALRÅDETS BLOGG OM FÖRETAGSKLIMAT OCH HOPPAS PÅ ATT DET HAN SKRIVER OM SIN AMBITION KOMMER ATT BLI SYNLIGT I VARDAGLIG HANDLING.

NÄR DET GÄLLER VILHELMINAS RESULTAT I RANKINGEN OM NÄRINGSLIVSKLIMAT SÅ BEROR DET PÅ DETTA?

KÄLLA. FÖRETAGSKLIMAT.SE
Här kan du se hur Vilhelmina har placerat sig i de rankingar som baseras på Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät.
Siffrorna hoppar lite men det går att tyda om du löser årsvis

Ranking 2017 baseras på enkätsvar från våren 2017.
/ ENKÄTFRÅGA 2017 2016 2015 2014
49 Tele- och IT-nät 18 67 27 175
105 Skolans attityder till företagande 144 249 275 251
27 Vägnät, tåg- och flyg 155 182 163 226
12 Service till företag 229 241 279 285
31 Medias attityder till företagande 231 262 287 287
22 Tjänstemäns attityder till företagande 236 258 273 268
4 Tillgång till kompetens 238 234 284 262
16 Tillämpning av lagar och regler 260 276 274 288
13 Allmänhetens attityder till företagande 263 276 288 290
13 Kommunpolitikernas attityder till företagande 268 281 288 283
8 Sammanfattande omdöme 279 271 280 287
27 Konkurrens från kommunen 281 254 272 285

RANKING: STATISTIK
Här kan du se hur kommunen har placerat sig i de delrankingar som baseras på statistik från SCB och UC.
/ FAKTOR 2017 2016 2015 2014
18 Företagande 54 72 62 50
49 Entreprenader 131 82 142 87
7 Andel i arbete 179 172 221 231
77 Nyföretagsamhet 199 276 278 251
1 Marknadsförsörjning 280 279 281 281
12 Kommunalskatt

Som ni ser så handlar det om kompetensförsörjning, service till företag, attityder till företagande, kommunens konkurrens och lagar och regler. Där ligger att kommunen upphandlar få tjänster och gör mycket av det företag skulle kunna göra.
Det är det som skiljer Vilhelmina kommun mot många andra kommuner som ligger högt i rankingen. Att man inte upphandlar så mycket mer än skogstjänster. Man har egna elektriker, rörmokare, snöröjare, egen maskinpark, egna snickare oss istället för att köpa tjänster av företag som även skulle kunna serva privatpersoner och andra företag. Vi har inte heller några privata utförare inom omsorgen. Så ett tips är att se över detta med upphandlingar och egen regi. Utmanarrätt är ett sätt där man kan ge företag rätten att utmana kommunen om att utföra mer effektivt, kvalitativt bättre och kostnadsmässigt billigare.

För att få hjälp att komma bättre till då det gäller företagsklimat så hjälper svenskt näringsliv till, de kan även peka mer exakt på de problem som kommunerna har, så att man kan göra något åt det. Det finns mycket att lära av företagsgranskningen och du som inte ännu läst Ola Nordebos nyårs blogg, gör det.