Ibland känner man sig mer nöjd med sitt jobb som politiker än andra dagar. I veckans regionfullmäktige debatterade vi ett 11 punktsprogram för barn och ungas psykiska hälsa (se nedan där jag lyft punkterna, det finns mer text att läsa i rapporten) Det som vi jobbat fram när vi i beredningen för folkhälsa och demokrati fick höra av medborgarnvad de tyckte behövdes för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa . Som vi sedan rapporterade till regionfullmäktige med en önskelista.

Nu ska regionen beslutat om dessa 11 punkter som ska lösa de vi önskade oss i vår önskelistan i den rapport vi jobbade fram. Jag tyckte att det är så viktigt att det ska följas upp varje år och rapporteras tillbaka till fullmäktige så vi får veta att arbetet går åt rätt håll och att vi har verksamheter som jobbar ihop åt rätt håll då det gäller barn och ungas hälsa.

Nu hade detta program inte hanterats i någon nämnd i regionen vilket jag tycker var en brist. Inte heller kommunerna hade involverats i programmet. Så det blev tillbaka skickat till regionstyrelsen för att de ska förankra det bättre.

11-punktsprogram för barn och ungdomars psykiska hälsa i Västerbotten
1. Förstärkta insatser för barns rätt till jämställda och jämlika liv med rätt att bli respekterade och hörda
2. Redovisa elevhälsodata i en länsövergripande databas
3. Utveckla familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter
4. Bibehålla och utveckla suicidprevention.
5. Verka för hälsosamma levnadsvanor och ANDTS prevention
6. Verka för aktiviteter under fritid och lov för alla barn och ungdomar Hälsofrämjande arbete på strategisk och samhällelig nivå
7. Erbjud och möjliggör föräldraskapsstöd till alla vårdnadshavare
8. Öka elevers kunskap och färdigheter om psykisk hälsa.
9. Besök inom ramen för barnhälsovård erbjuds jämlikt och i enlighet med nationella riktlinjer Universella hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till barn, ungdomar och vårdnadshavare i Västerbotten
10. Vidareutveckla systematiska arbetssätt för att fånga upp och ge stöd till barn och ungdomar som uppvisar tidiga tecken på psykisk ohälsa
11. Förstärk arbetet för att förebygga och motverka problematisk skolfrånvaro
Vad tycker du fattas i den här listan?

Vi fick lyssna till en redovisning av hur barn och unga har det i vår kommun vid fullmäktigegruppen i måndags. De allra flesta trivs i skolan där 8% trivs dåligt i skolan och i årskurs 9 är det 17% som inte trivs i skolan. 50% säger att de mår bra eller mycket bra i årskurs 7,8 och år 2 i gymnasiet men i årskurs 9 är det färre som säger att de mår bra. Det är 24% totalt som säger att de mår dåligt eller mycket dåligt. Det är alarmerande siffror!

Då det gäller våld från närstående så handlar det om fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt eller socialt våld. Där är det nästan 12 % i högstadiet och nästan 6% i gymnasiet som upplever att de utsatts för våld. Det är långt mycket högre siffror då det gäller utsatthet av annan ej närstående person. Alltså verkligt höga siffror. Dock är det få som upplevt sig hotade och känt sig rädda.
Då det gäller otrygghet på kvällstid på gator och torg så är de mellan 13 och 36 5 som upplevt otrygghet.

Då det gäller alkohol så är det 16 % i årskurs 7 och 28% i årskurs 9 som dricker alkohol någon gång/varje helg eller oftare. Idag pågår ett arbete som heter Bås grönt, som går ut på att få unga att avstå alkohol. Pojkarna dricker mest. I gymnasiet är det 30% som konsumerar alkohol.

Nästan 18% av unga i årskurs 8 har åkt med en berusad förare på/i ett motorfordon. Det är skrämmande. Det är 10 % som uppger att de själva kört berusade av alla unga i högstadier och mer än 15% i årskurs 9.
Hur är det möjligt? Kör de Epa onykter? Det här är en fråga vi vuxna måste lyfta med barn och ungdomar.

27% i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de åkt med en berusad förare. Det är både med föräldrar, syskon, annan vuxen, kompis eller annan person de åkt med. Det är ofta alkohol i de epor som kör runt. Många föräldrar tror att när de barnen har en epa så kan man känna sig trygg. Men så är det inte, det är ändå stor risk för alkoholanvändning.

Narkotika gick ner efter 2019 men nu igen ökar siffrorna. Många känner till och många har erbjudits.

Föräldrar och vuxenvärlden har en hel del att ta tag i och jobba med!

Hela rapporten kommer att finnas att läsa på Vilhelmina.se Men ligger inte ute än. Du kan läsa tidigare rapporter här:

I det politiska uppdrag jag har i regionen har vi sett att det finns en machokultur i Södra Lappland som förminskar människors möjligheter och skapar ohälsa. Vi såg att machokulturen som framförallt präglar unga pojkar och unga män om hur en man ska och bör vara bidrar till psykisk ohälsa.

Machokulturen påverkar även unga kvinnors bild av sig själva, sina val och sin framtid. Relaterad ohälsa kan ta sig uttryck i olika typer av missbruk och självskadebeteenden. Även trycket i sociala medier är en del av det yttre trycket, hur man ska vara och bör göra, vad som är norm och vad som är ”rätt”. En känsla av underordning och pessimism sammankopplat med att bo, och bo kvar i glesbygd påverkar också många ungas vardag och framtidstro.

Hur gör vi för att ändra en machokultur som förminskar människors möjligheter, vardag och livschanser?
Vi fick i måndags en redovisning av kuratorn Olivia och polisen Louise av hur Vilhelmina kommun jobbar med våldsprevention. Vilhelmina kommun har skrivit avtal om att jobba med våldspreventivt arbete för att få en kommun fri från våld. Vilhelmina ska var en trygg och tillåtande plats för alla fylld med individuella förutsättningar. Det handlar om att öka kunskapen om vad våld är, att öka förståelsen hur normer och våld hänger ihop och hur vi alla kan agera. Var tredje kvinna och var fjärde man har varit utsatta på något sätt för allvarligt våld innan de var 18 år.

Vilhelminas utmaningar är machokultur, destruktiva normer och maskulinitet. Hårt språkbruk, våld och kränkningar. Antipluggkultur. Främlingsfientlighet. Homofobi. Psykisk ohälsa och drogproblematik.
Normer kopplat till kön fungerar som mallar som kan vara begränsande för individer men även för samhället.

Se gärna denna film som säger mycket om normer. Kära pappa _ kortfilm/Swedish en film från http://www.jakobstrom.se – Bing video

Det vanligaste våldet är mäns våld mot andra män. Det är främst män som slår, hotar, våldtar, förminskar, misshandlar och förtrycker. Den tuffa chargongen hos unga handlar om att stå upp för det som förväntas i den machokultur som råder. Killar måste ständigt anstränga sig för att vara den som det förväntas vara. Hålla tillbaka känslor och inte visa känslor då att visa känslor är att visa sig svag. Den vanligaste dödsorsaken hos män är självmord.

Det finns hopp, det går att få till en förändring. Det arbetet måste genomsyra alla verksamheter och på alla fronter.

Jämställdhet är avgörande för att nå minskat våld. Att förstå sambanden normer och genus kopplat till våld så att alla tar sitt ansvar att agera för att synliggöra när maskulina normer blir destruktiva. Tillåt inte de där skämten, de där uttrycken eller de där förminskande handlingarna du ser i din vardag. Säg ifrån! Var en aktiv samhällsskapare!

Mycket bra redovisning och en mycket viktig fråga att lyfta varje dag i var och ens vardag.
Vad kan du göra för att skapa ett mer tillåtande samhälle?