Moderaternas utgångspunkter inför de utmaningar som Sverige står inför

Vår nya partiledare Ulf Kristersson – som förövrigt har fått riktigt bra opinionssiffror för sin person så sent som på morgonen idag – höll vid kl. 11.00 sitt linjetal på stämman, där han drog ut riktlinjerna för Moderaternas politik och de utmaningar och möjligheter som Sverige står inför.

Det handlar om jobben, om bidragen och ett återupprättande av den svenska rättsstaten. Lägger ut sammanfattningen här, med länk till hela talet.

Läs gärna!

 

Ulf Kristersson: En hoppfull framtid för Sverige

När Ulf Kristersson talade på arbetsstämman i Örebro i dag var huvudbudskapet att det finns möjlighet till en hoppfull framtid för Sverige. Det kräver dock att vi tar vår tids problem på allvar och presenterar förslag på lösningar. Under arbetsstämman debatteras och beslutas om ett samlat reformpaket, som rustar Sverige för framtiden. Det handlar om de största reformerna för nya jobb sedan 2007, den största bidragsreformen sedan 1980 och den största förstärkningen av rättsstaten på 20 år.

Kristersson framhöll bland annat problemen med den svenska arbetsmarknaden som utestänger unga människor utan utbildning och invandrare utan svenska språket. Gängkriminaliteten breder ut sig, otryggheten ökar och polisen räcker inte till. Utvecklingen måste vändas. Sverige måste våga reformera – och jobben, bidragen och kärnstaten är särskilt viktiga.

– Bra socialpolitik och rättvis fördelningspolitik handlar inte om högre skatt och mer bidrag. Det handlar om att fler barn ska gå i bra förskola, att fler ungdomar ska möta höga förväntningar i skolan och att fler vuxna ska gå till jobbet och försörja sig själva – en politik som vill att människor ska växa av egen kraft, sa Ulf Kristersson.

– Man löser inte allt med fler och välutrustade poliser, med skärpta straff för brott mot ambulanser och akutmottagningar eller med nya övervakningskameror, men det är uppenbart att just nu behövs just det.

Ulf Kristersson talade också om att Moderaternas lag är Alliansen. Medan Stefan Löfven håller tummarna så kavlar vi upp ärmarna.

– Vi moderater ska ge Sverige en bättre regering och jag vill bilda den tillsammans med Alliansen. Nu fokuserar vi på uppgiften, nu anstränger vi oss hårt och nu jobbar vi tillsammans, avslutade Ulf Kristersson.

Ulf Kristerssons tal i sin helhet

3 kommentarer

  1. Michael Rönnlund

    Ni vill ha sänkt försörjningsstöd men fortsatta höga ränte- och ROT-bidrag till villa- och bostadsrättsägare. +30 miljarder varje år av skattebetalarna, väl använda skattemedel tycker moderaterna.

    Vi förstår – ni värnar om de rika och vill slå på de som redan ligger.

  2. Lars Flemström

    Moderatstämman var en seger för oss socialdemokrater, som inte vill utesluta möjligheten till en blocköverskridande regering (S + M) som en sista utväg ur hopplöst parlamentariskt läge. När allting annat har prövats, men misslyckats. Parlamentariskt kaos och anarki är ett värre ont än att acceptera kompromisser som man helst vill slippa. Och med en bra kompromiss är ju dock hälften vunnet. Vilket är bättre än att förlora allt.

    Jag är övertygad om att majoriteten av S- och M-väljare håller med mig, förutsatt att vi talar om en sista utväg. Problemet är en del partitrogna väljare inom båda partierna, vilka inte likt en duktig schackspelare kan tänka mer än ett drag framåt. Det torde vara en svår pedagogisk uppgift att förklara denna ”matematik” för väljarna. Men det tror jag att Kristersson klarar av. Frågan är om Löfvén gör det.

    Det som måste förklaras är att varje parti, som aspirerar på regeringsmakten måste ha en huvudstrategi och en eller flera reservstrategi. Vilken huvudstrategin är, får det inte råda något tvivel om. Om jag inte har helt fel, är huvudstrategin för M att bilda en M-ledd alliansregering med egen majoritet i riksdagen. Om huvudstrategin misslyckas torde den första reservstrategin vara att bilda en alliansregering, som leds av ett annat parti än M (förutsatt att M inte blir största allliansparti) med egen majoritet i riksdagen.

    Om även detta misslyckas (därför att alliansen inte får egen majoritet) blir den andra reservstragegin att bilda en alliansregering, som stöds av S. Om jag har tolkat Kristersson rätt. Men det beror på om S ställer upp, vilket jag tror är föga sannolikt. Men det kan ju tjäna som en bra förhandlingsöppning. Ur alliansens synpunkt torde det vara bättre att ha en alliansregering som stöd av S, i stället för tvärtom. Det spelar naturligtvis också in, vilket av blocken som blir störst i händelse att inget av blocken får egen majoritet i riksdagen.

    Den tredje reservstrategin, om de båda andra har misslyckats, blir de att bilda en blocköverskridande tvåpartiregering (S + M), förutsatt att att den regeringen får egen majoritet i riksdagen. Hur alliansen ska göra i den situationen bestämmer dock inte vi socialdemokrater, utan bollen ligger helt hos allianspartierna. Det vore ett svårt misstag, enligt min mening att försöka splittra alliansen utifrån. En sådan manöver skulle snarare leda till att S splittras, medan alliansen blir mer sammansvetsad.

    Återstår då som en fjärde reservstrategi för Moderaterna att bilda en blocköverskridande regering bestående av S + två eller flera allianspartier. Att jag personligen föredrar en blocköverskridande tvåpartiregering (S + M) beror inte på att jag föredrar något allianspartis politik framför något annats, utan på att skiljelinjerna är tydligare mellan S och M och att förhandlingarna blir lättare. Ju fler kockar desto sämre soppa. (forts)

  3. Lars Flemström

    (forts) Socialdemokraternas huvudstrategi bör, enligt min mening, vara att bilda en socialdemokratisk enpartiregering med egen majoritet i riksdagen. Att det skulle kunna ske redan efter valet 2018 är dock ytterst osannolikt. Innan de socialdemokratiska partiledarna började skänka bort ministerposter till Mp, vilket skedde för första gången 2008, var detta dock ingen utopi. I den sista väljarundersökningen före denna fadäs, fick S ensamt 43,4 % och var i början av en uppgång. Löfvén gjorde om samma misstag ett halvår före valet 2014,

    Den första reservstrategin bör, enligt min mening, vara att bilda en socialdemokratisk enpartiregering med stöd av V, men utan ministerposter till V, förutsatt att de båda partierna får egen majoritet i riksdagen. Det är föga sannolikt att V skulle fälla en S-regering tillsammans med alliansen, varför V måste anses som ett mer pålitligt stödparti än Mp, som ju dessutom står för en för svensk välfärd skadlig politik. Mp är ett sänke för S.

    Även för S måste det finnas flera reservstrategi, där även en S + M-regering måste finnas med, men långt ner på prioriteringslistan. Jag vill dock framhålla att moderata direktörer och socialdemokratiska fackföreningsmän har en bra rutin på att lösa svåra problem tillsammans. Vilket borde utnyttjas även i politiken. Med en valrörelse där röstmaximering är en del av båda partiernas huvudstrategier, får väljarna tydliga alternativ att välja mellan, utan att behöva gå till SD.

    Jag vill avsluta med att moderatstämman har tagit ett antal bra och även ett antal dåliga beslut, sett ur socialdemokratisk synpunkt. Men några bra beslut har man alltså tagit, och de bör S ställa upp på. Under eventuella regeringsförhandlingar mellan S och M kan man ju börja med sådant man är överens eller nästan överens om och raskt fortsätta med sådant som man inte är överens om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.