”Elbrist motsvarande tio kärnkraftverk. Det kan bli realitet vintern 2026-2027 om alla planerade industrisatsningar blir verklighet. Det menar Svenska kraftnät, som slår larm om att elproduktionen måste byggas ut kraftigt de kommande åren.” 

Det är Tidningen Näringslivet, som i en artikel uppmärksammar rapporten från Svenska Kraftnät. Det varnas för skyhöga elpriser, och att elanvändare riskrerar att kopplas bort från elnätet i perioder. Elbristen som därmed kommer uppstå i närtid – utöver läget vi har haft sedan tidigare – beror framför allt på alla de nya gröna industrisatsningar som planeras.

Elkrisen som vi har i Sverige sedan tidigare är resultatet av politiska beslut, fattade i strid med varningar från branschen och expertis. Den rödgröna regeringen sa 2014 att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Detta resulterade i att Vattenfall avbröt sina planer på ny kärnkraft. 2015 höjde man kärnkraftsskatten, trots att både myndigheter och företag pekade på den överhängande risken för reaktorsnedläggning. Farhågorna besannades snabbt. Mellan 2015 och 2020 lades fyra kärnkraftreaktorer ned, först Oskarshamn 1 och 2, sedan Ringhals 1 och 2.

Den dåvarande S-regeringens stängning av kärnkraft har lett till ökade utsläpp på 8 miljoner ton, högre elpriser och minskad stabilitet.

När nu industrin liksom samhället i stort efterfrågar betydligt mer el, så måste vi nu öka elproduktionen kraftigt och förenkla tillståndsprocesser. Det är då en välsignelse att vi fått en moderatled regering som ser behovet av detta – och som föreslår åtgärder för att komma tillrätta med problemen.

Medborgarna har rätt att kräva, att med all offentlig maktutövning följer ett ansvar för de beslut man fattar.

Syftet med tjänstemannaansvar är att stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten.

Istället för att myndigheterna själva hanterar frågor om tjänstefel borde dessa bedömas av en domstol.

Medborgarna måste kunna lita på att myndigheterna sköter sina uppgifter, och att beslutsfattare ställs till svars i de fall de agerat felaktigt och begått tjänstefel. Tjänstemannaansvaret kan också motverka korruption och andra tjänstefel.

År 1975 avskaffade Socialdemokraterna tjänstemannaansvaret i Sverige.

Nu är det dags att återinföra det!

Igår sade Turkiets president Erdogan ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Målmedvetet arbete ger resultat.

Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.

Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.

När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.

Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.