Kampen mot narkotika är en av de viktigaste och högst prioriterade frågorna i Umeå utifrån ett brottsförebyggande arbete.

Vid gårdagens fullmäktigesammanträde lyfte jag i en interpellation frågan om läget vid våra fritidsgårdar utifrån den oroväckande nyheten om stora mängder narkotika som hittades på en person som befann sig i en av kommunens fritidsgårdar.

I den samverkansöverenskommelse som Umeå kommun och Polisen antagit, så är ett av de tre övergripande målen att minska nyttjandet av narkotika. Narkotikarelaterad kriminalitet är ett ökande problem i samhället. Därför har vi i Umeå satt krafttag mot narkotika, som högsta prioritet när det gäller vad vi ska lägga särskilt fokus på.

Då är det anmärkningsvärt att vi som ledande politiker – och därmed ansvariga på olika nivåer – inte nåtts av denna information, förrän det i efterhand stod om det i lokaltidningen VK.

En vänsterpartist var idag uppe i talarstolen och ifrågasatte min interpellation. Han förstod överhuvudtaget inte syftet med mina frågor och vad jag ville åstadkomma med min interpellation.

Tja, jag har varit vice ordförande i Umeås lokala brotts- och drogförebyggande råd sedan 2006. 17 år. Om det kommer fram uppgifter i massmedia om att det hittas mängder med narkotika på en av våra fritidsgårdar – då undrar jag naturligtvis varför ingen politiker nåtts av denna information? Vi får reda på det i efterhand, genom att läsa en stor artikel i VK.

Då måste man ju börja ställa frågor till ansvariga. Hur omfattande är problemen? Hur ska vi annars få reda på vad som händer? Om vi menar allvar med att jobba drogförebyggande, och ta krafttag mot knarket i Umeå.

Tidigare idag skickade vi ut det här pressmeddelandet. Läggs upp även här på bloggen.

Pressmeddelande 2023-02-23

Ny undersökning från Umeå kommun:

5 av 10 tjejer i Umeå otrygga när de går hem ensamma på kvällen

Enligt en ny undersökning från Umeå kommun, så uppger 48 procent av tjejerna i åldrarna 13-18 år att de är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna. Rapporten offentliggjordes i tisdags. Moderata kommunalrådet Anders Ågren efterlyser fler trygghetsåtgärder i Umeå.

– Det är allvarligt med den utbredda otryggheten. Jag skulle önska att fler reagerade på det här! Kvinnor i Umeå, oavsett ålder, ska inte behöva oroa sig när de är ute på kvällarna. Trygghetsfrågorna har alltför länge prioriterats ned, säger Anders Ågren i en kommentar.

Uppgifterna framkommer i rapporten Unga 22. Hela 6 730 ungdomar i Umeå kommun besvarade Unga-enkäten vilket motsvarar närmare åtta av tio personer av samtliga ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern.

Det är en tydlig ökning av andelen unga tjejer som känner sig otrygga. I den undersökning som presenterades för två år sedan var siffran 41 procent. Så utvecklingen går åt fel håll. Går man ännu längre tillbaka, till undersökningen från år 2014, så var det ca 23 procent av tjejerna som kände sig otrygga. År 2022 har andelen alltså mer än fördubblats.

Även bland kvinnor generellt i Umeå ses samma otrygghet. Folkhälsoenkäten ”Jämlika liv” skickades ut till invånare i åldrarna 16–84 år och resultatet av den undersökningen presenterades i december 2020. Ca 40 procent av kvinnorna valde – ibland eller ofta – att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad.

Anders Ågren menar att det krävs ett batteri av åtgärder, både på nationell och lokal nivå:

– Det är uppenbart att de insatser som har gjorts hittills inte har varit tillräckliga och att det krävs ytterligare åtgärder. Det råder politisk enighet om de förbyggande satsningarna i Umeå, men det räcker inte. Vi moderater vill bland annat att kommunen inför kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser i kommunen, i områden och på platser där Polisen inte har satt upp kamerabevakning. Vi har även föreslagit att kommunen ska anlita ordningsvakter som ska arbeta trygghetsskapande runt om i Umeå, säger Ågren i en avslutande kommentar.

Frågan om tjejers otrygghet i Umeå kommer att diskuteras i samband med fullmäktigesammanträdet i mars. Anders Ågren har för Moderaternas räkning lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).

Interpellationen bifogas nedan.

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

5 av 10 tjejer i Umeå otrygga när de går hem på kvällarna

5 av 10 tjejer i Umeå i åldern 13 – 18 år, känner sig otrygga när de går hem på kvällarna enligt en ny undersökning från Umeå kommun. Vi moderater tar deras oro på allvar.

Den 21 februari presenterades resultaten av Unga 22-enkäten. Undersökningen genomförs vartannat år och riktar sig till ungdomar i åldern 13–18 år. Hela 6 730 ungdomar i Umeå kommun besvarade Unga-enkäten, vilket motsvarar ca åtta av tio personer av samtliga ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern.

En mycket stor andel tjejer i åldern 13 – 18 år uppger i undersökningen att de känner sig otrygga när de går hem ensamma på kvällen. 48 procent uppger att de känner sig otrygga, och det är en tydlig ökning jämfört med undersökningen för två år sedan då resultatet var 41 procent. Och går vi tillbaka till år 2014 var det bara omkring 23 procent av tjejerna som kände sig otrygga. År 2022 är siffran alltså uppe i 48 procent.

En annan undersökning från 2020 – Folkhälsoenkäten ”Jämlika liv”, som skickades ut till invånare i Umeå i åldrarna 16–84 år – visade att ca 40 procent av kvinnorna i Umeå valde att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad. Även den undersökningen var beställd av Umeå kommun.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens Hans Lindberg (S):

1. Hur ser du på den utbredda otryggheten bland unga tjejer i Umeå?
2. Anser du att Umeå kommun gör tillräckligt beträffande trygghetsskapande åtgärder?
3. Finns det något ytterligare Umeå kommun borde göra för att öka tryggheten i det offentliga rummet?

Umeå 2023-02-22

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

Med anledning av gårdagens nyhet på det nationella planet, så har jag på förmiddagen skickat ut nedanstående pressmeddelande.

Pressmeddelande 2023-02-21

Ågren (M): Positivt besked för Umeå att Bromma flygplats får vara kvar!

I måndags meddelade infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) att regeringen inte tänker lägga ned Bromma flygplats i förtid. Beskedet går också i linje med en av punkterna i Tidöavtalet, som slår fast att Bromma flygplats ska bevaras. Den tidigare rödgröna regeringen tillsatte som bekant två utredningar där ambitionen var att avveckla Bromma flygplats betydligt tidigare än 2038. Men den borgerliga regeringen är av annan uppfattning. Moderata kommunalrådet i Umeå, Anders Ågren, välkomnar det tydliga beskedet.

– Detta är en viktig seger för oss som länge kämpat för att bevara Bromma flygplats!  Vi måste värna flygets infrastruktur i vårt land. Umeå är beroende av goda flygförbindelser. Bromma är ett viktigt komplement till Arlanda. Under normala omständigheter – före pandemin – brukade det gå 5-6 avgångar per dag mellan Umeå Airport och Bromma. Således sker en betydande del av flygningarna till och från Umeå just kopplat till Bromma. Kapaciteten på Arlanda måste säkras och byggas ut, innan man överhuvudtaget börjar diskutera framtiden för Bromma säger kommunalrådet Anders Ågren (M) i en kommentar.

– Den nya regeringen inser vikten av goda flygförbindelser för Sverige. Regeringen menar att Bromma kan spela en viktig roll som hub för framtidens gröna flyg. Det är bara att instämma i det. Även i Umeå ser vi positivt på framtiden för elflyg, och jag följer med intresse den satsning på elflyg som regeringen nyligen aviserade. Det är bra att vi nu kan släppa debatten om Brommas vara eller icke vara. Bromma blir kvar, avslutar Ågren.

Hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin. Var fjärde politiker i Sverige utsattes för våld, hot eller trakasserier under 2020. Trakasserier, hot och våld mot svenska politiker har – sett övertid – ökat och det är samtidigt få som polisanmäler. Vi har ju tyvärr sett många exempel på politiker som har utsatts, inte minst i Västerbotten och Umeå.

VK skriver om detta idag. Jag intervjuas dels utifrån min roll som gruppledare i kommunen, dels utifrån mitt uppdrag som viceordförande i SKR:s demokratiberedning på nationell nivå.

Vi vet att anmälningsbenägenheten är fortsatt låg. Enligt den senaste upplagan av Politikernas trygghetsundersökning (PTU), så anmäldes bara 16 procent av händelserna.

Allt detta sammantaget – och i sina enskilda delar – är allvarligt. Utvecklingen är ett hot mot vårt demokratiska system.

I dag faller mycket mellan stolarna och många avstår som synes från att polisanmäla, och kan t.o.m. tycka att det litegrann hör till vad man får tåla. Så ska det inte vara: fler förtroendevalda måste anmäla de hot och trakasserier som de utsätts för.

Polismyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans publicerat skriften ”Anmäl alltid hot, hat och våld. Det handlar om demokratin”. Om fler anmäler brott blir det enklare för polisen och säkerhetsansvariga att se mönster och utveckla ett systematiskt arbete för att förebygga och lagföra brott. Det bidrar också till att synliggöra brotten mot politiker. Brott, som i förlängningen är ett hot mot demokratin.

Idag har jag lämnat in nedanstående interpellation till fritidsnämndens ordförande Aril Leinonen (S), med anledning av den nyhetsartikel vi kunde läsa i VK förra veckan om den tonåring som greps med stora mängder narkotika på en fritidsgård i vår kommun.

Det är viktigt att vi på alla sätt bekämpar narkotikans utbredning i Umeå.

Interpellationen kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 27 februari.

Interpellation till fritidsnämndens ordförande Ari Leinonen (S):

Förekomsten av stora mängder narkotika på fritidsgård i Umeå

I lokaltidningen VK kunde vi den 28 januari läsa en artikel om en tonåring som blev påkommen med stora mängder narkotika på en fritidsgård i Umeå. När polisen kom dit upptäcktes att tonåringen – utöver narkotika i olika former – även hade med sig en våg och en kniv i fickan. I artikeln framgår att narkotikan var portionsförpackad, vilket enligt polisen tyder på att tonåringen säljer narkotika.

Inom Umeå kommun finns det, enligt hemsidan, elva fritidsgårdar. Därutöver finns även mötesplatserna Hamnmagasinet ungdomens hus som ligger mitt i centrala stan, samt Ersboda ungdomens hus. Kommunens mötesplatser för ungdomar riktar sig till åldersgruppen 13-23 år. Fritidsgårdarna riktar sig till lite yngre ungdomar mellan 13 och 17 år. Ungdomens hus i centrala stan och på Ersboda har verksamhet för åldrarna 16 till 23 år.

Det är naturligtvis mycket allvarligt om det förekommer narkotika våra fritidsgårdar. För oss som kommun är det viktigt att vi säkerställer att sådant på alla tänkbara sätt motverkas.

Mina frågor till fritidsnämndens ordförande Ari Leinonen (S) blir därför:

1. Vilken fritidsgård gällde det i VK:s artikel (2023-01-28)?
2. Hur omfattande är problemen med förekomsten av droger på våra fritidsgårdar/ungdomens hus? Har det förekommit fler tillfällen då man upptäckt narkotika i våra kommunala lokaler under senare år?
3. Behövs det ytterligare insatser för att förhindra förekomsten av narkotika på kommunens mötesplatser för unga, eller är du trygg med hur kommunen arbetar idag?

Umeå 2023-02-03

Anders Ågren

Kommunalråd (M)