Våldet i kriminella gängmiljöer har förändrats under 2000-talet. Antalet skjutningar och sprängningar har ökat avsevärt och många av dem har ägt rum på offentliga platser eller i flerfamiljshus. Det grova våldet, och den organiserade brottslighet som detta våld är ett uttryck för, är systemhotande.

Regeringen har tidigare genomfört en rad skärpningar mot brott i kriminella nätverk, bl.a. en särskild straffskärpningsbestämmelse som kraftigt skärper straffen för skjutningar och sprängningar.

I en promemoria föreslås nu ett ytterligare antal straffskärpningar.

Syftet med straffskärpningarna är att markera allvaret i vissa brott som möjliggör skjutningar och sprängningar och som typiskt sett begås inom kriminella nätverk och att ge rättsväsendet bättre möjligheter att bekämpa sådan kriminalitet.

Straffskalorna för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor, föreslås ändras på följande sätt:

• straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år,
• straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år, och
• maximistraffet för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

En följd av ändringarna är att hela verktygslådan under förundersökning öppnas upp på så sätt att hemlig rumsavlyssning, s.k. buggning, nu kan användas vid grovt brott.

Förslaget väntas även leda till att längre fängelsestraff kommer att dömas ut och att sluten ungdomsvård kommer att dömas ut i fler fall och under en längre tid än idag. En viss avhållande effekt för de aktuella brotten kan även förväntas, vilket skulle leda till färre allvarliga våldsdåd eftersom innehavet många gånger är en förutsättning för att det grova våldet ska kunna ske. Detta gäller inte minst i förhållande till gärningar som föregås av mer planerande och kalkylerande av risktagande, vilka är typiskt förekommande inom kriminella nätverk.

Äntligen har vi fått en regering som tar kampen mot de kriminella på allvar.

I helgen hade vi länsförbundsstämma, och nedanstående pressmeddelande skickades ut i söndags.

Pressmeddelande

Ågren omvald som M-ordförande i Västerbotten

I lördags samlades de 70 stämmoombuden för Moderaterna i Västerbotten till länsförbundsstämma på Hotell Lappland, Lycksele. Kommunalrådet Anders Ågren, Umeå, fick förnyat förtroende som länsordförande av en enig stämma.

Sedvanliga stämmoförhandlingar genomfördes med behandling av propositioner liksom personval. Stämman antog bl.a. nomineringsregler inför valet 2026.

Partiets förtjänsttecken i guld delades ut till Tommy Israelsson, kommunpolitiker i Bjurholm. Moderata riksdagsledamoten Edward Riedl, som också är ordförande i Finansutskottet, höll ett anförande om regeringens ekonomiska politik. Nicklas Sandström, regionråd i opposition, föredrog Moderaternas eftervalsanalysarbete för Västerbotten.

Omvalde ordföranden Anders Ågren kommenterar:

– Jag är mycket tacksam för förnyat förtroende! Moderaterna i Västerbotten trotsade den negativa rikstrenden för andra valet i rad. Vi gick framåt i länet. Vi gjorde det bästa valresultatet i regionen på 84 år, slog ett antal rekord i de kommunala valen och kan glädjas åt det faktum att vi gick framåt i alla kommuner förutom en. Men nu är det hög tid att blicka framåt. Vi är särskilt glada över att partiledningen har beslutat att Moderaternas nationella partistämma kommer gå av stapeln i Umeå den 19-22 oktober 2023. Det blir ett viktigt tillfälle där Moderaternas politik inför valet 2026 kommer att debatteras och utformas.

Förbundsstyrelsen i sin helhet:

Ordförande:                       Anders Ågren                   Umeå

Förste vice ordf:                Anna-Karin Nilsson           Nordmaling (nyval)

Andre vice ordf:                Edward Riedl                     Umeå

Ledamöter:
Andreas Löwenhöök         Skellefteå

Victoria Boström                Robertsfors

Nicklas Sandström            Umeå

Christina Lidström             Bjurholm

Anna Ackemo                    Lycksele (nyval)

Charlotta Jansson Enqvist  Norsjö (nyval)

Ulf Vidman                         Storuman (nyval)

Jonatan Hjeltman              MUF

I dagens VK har jag fått en debattartikel publicerad, gällande Umeå kommun och samarbetsprojekt i diktaturer. Sådant som vi moderater anser att kommunen ska upphöra med.

Lägger som vanligt upp debattartikeln här på bloggen.

Umeå kommun borde avsluta alla samarbetsprojekt i diktaturer och länder som hotar vår säkerhet!

Det är viktigt med internationellt samarbete på kommunal och regional nivå. Samtidigt måste vi dra en gräns mot samarbetsprojekt i länder som utgörs av diktaturer och länder som hotar vår säkerhet. Sådana kommunala samarbeten ska inte få inledas, och de som redan finns måste avbrytas. Moderaterna har i januari 2023 lämnat in en motion till fullmäktige om att komplettera Umeå kommun internationella program med dessa riktlinjer.

Säkerhetspolisen (Säpo) varnar i sin årliga rapport om ett allvarligt försämrat säkerhetsläge. Säpo påtalar att länder som Ryssland och Kina bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige: ”Det sker i form av bland annat spionage, cyberangrepp, olovlig teknikanskaffning och påverkanskampanjer.”

Det enskilt största hotet mot Sveriges säkerhet utgörs av Ryssland, som också bedöms vara det enda militära hotet mot oss i närområdet. Det pågår samtidigt ett brett kinesiskt spioneri mot Sverige inom både politik, forskning och företagande: ”Även andra kinesiska aktiviteter, som forsknings-och affärsutbyten, strategiska produktanskaffningar, investeringar och uppköp, teknik-och kunskapsöverföring via rekryteringsprogram kan utgöra allvarliga säkerhetshot mot Sverige.”

Trots att vi alltså tydligt ser denna utveckling – kompletterat med öppna varningar från Säpo –  så fortsätter Umeå kommun med samarbetsprojekt kopplat till både Kina och Ryssland, även om samarbetet med den ryska staden Petrozavodsk har ”pausats” efter anfallet mot Ukraina.

Det är hög tid att avbryta alla dessa samarbeten. Umeå kommunfullmäktige antog 2018-03-26 ett internationellt program. Programmet anger övergripande mål och principer för hur det internationella arbetet ska bedrivas i Umeå kommun. Det ska omprövas i början av varje mandatperiod.

Ett starkt internationellt engagemang är viktigt för såväl kommuner som regioner, inte minst gäller detta på europeisk nivå. Det internationella arbetet ska enligt programmet också bidra till att ”ett närmande sker mellan folk, städer och regioner i syfte att stödja och främja en fredlig och demokratisk utveckling i Europa och i vår omvärld.”

En gräns bör samtidigt dras mot samarbeten i länder som inte i tillräcklig utsträckning värnar människors rättigheter och demokratiska principer. En absolut gräns bör exempelvis dras mot diktaturer. Denna del av programmet behöver därför förtydligas.

I dagsläget har Umeå en vänort i Ryssland – Petrozavodsk. Även om samarbetet är ”pausat” efter Rysslands angreppskrig mot Ukraina, så kvarstår vänorten som sådan. Från moderat sida lämnade vi i februari 2022 in en motion om att helt avbryta samarbetet, men den blev inte bifallen i fullmäktige.

Likaså fortsätter Umeå att ha tre samarbetsstäder i det kommunistiska Kina (Qufu, Xián, Lanzhou). Detta trots att många kommuner i Sverige har börjat avveckla sina samarbeten med kinesiska städer på senare år. Bidragande till att svenska kommuner drar sig ur samarbeten gäller dels den negativa utvecklingen i Kina gällande demokrati och mänskliga rättigheter, dels den kinesiska statens agerande mot Sverige och svenska medborgare.

Men Umeå kommun har valt en annan väg och fortsätter ett aktivt samarbete med Kina, vilket också noterats i en aktuell rapport på riksplanet från Nationellt kunskapscentrum om Kina (2022).

Det är hög tid att ompröva denna strategi. Umeå borde avsluta dessa samarbeten.

Vi kan med fördel söka nya samarbetspartners på den internationella arenan, som är mer närliggande och vänligt sinnade gentemot Sverige. En uppenbar och aktuell sådan väg vore att söka samarbete med en kommun i Ukraina. Ett kommunalt samarbete med en stad i Ukraina vore betydligt viktigare för att stärka demokratin, stötta mänskliga rättigheter och att hjälpa till med återuppbyggnaden på lokal nivå. Det finns redan en uppbyggd struktur för svenska kommuner att söka samarbete med ukrainska städer och samhällen.

Även om utrikespolitik är en fråga för den nationella nivån, så väljer vi på kommunal nivå vilka vi ska samarbeta med – och våra val spelar roll.

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

Vi måste vända brottsutvecklingen och den våldsspiral vi ser i Sverige idag. För att förhindra och utreda allvarliga brott ska brottsbekämpande myndigheter få större möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, exempelvis hemlig avlyssning.

Regeringen vill att:

🔹 Preventiva tvångsmedel ska få användas i fler fall

🔹 Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda flera brott vars samlade straffvärde överstiger en viss nivå

🔹 Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda fler typer av brott

🔹 Tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning ska få knytas till en person i stället för en plats

Att tillåta gårdsförsäljning vore ett steg mot en mer levande landsbygd där regelkrångel inte sätter krokben för frihet och företagsamhet. Gårdsförsäljning skulle till exempel kunna skapa drygt 20 procent fler jobb i dryckesbranschen.

Sverige är idag det enda landet i EU som förbjuder lokal gårdsförsäljning av öl, vin och cider. Moderaterna har länge drivit frågan att ge lokala dryckesproducenter möjlighet att sälja sina egna produkter till besökare.

7 av 10 svenskar vill tillåta gårdsförsäljning. Det vill Moderaterna också. Regeringen jobbar nu med frågan utifrån riksdagens beslut.