Lite på distans försöker jag följa med i nyhetsflödet från lokalmedia i Umeå. Läser på nätet att Umeå City Airport går fortsatt starkt jämfört med resten av landets flygplatser. Resandet med inrikesflyget fortsätter att öka. Antalet inrikespassagerare som flög till eller ifrån Umeå flygplats ökade med 2,7 procent jämfört med juni förra året.

Av Luftfartsverkets 16 flygplatser i Sverige var det bara tre som låg på plus i antalet passagerare under juni – Umeå, Visby och Bromma. Enligt kommentarer från Luftfartsverket så tyder det på att Umeå verkar stå emot lågkonjunkturen på ett bra sätt. Det här understryker bara hur viktig och strategisk Umeås flygplats är för såväl staden som för regionen.

En annan nyhet är att antalet antagna studenter vid Umeå Universitet ökar starkt – det är nu 3000 fler antagna studenter jämfört med för ett år sedan och det är en ökning med 13%. Detta bekräftar delvis en gammal sanning, nämligen att när det blir bistrare på arbetsmarknaden så ökar antalet som studerar vid högskolor och universitet. Samtidigt är det inte hela förklaringen och jag instämmer i universitetsdirektören Lars Lustigs kommentar om att det också bevisar att Umeå Universitet står starkt i konkurrensen och är mycket attraktivt bland presumtiva studenter.

(Förövrigt sprang jag på Lars här i Boden tidigare i veckan och hann växla några ord. Världen är liten.)

Avslutningsvis nås jag av beskedet att VK idag har en artikel på temat att moderaterna nu inlett jakten på att hitta efterträdare till de uppdrag som Ulrik Berg lämnar. Nåja, någon jakt är inte inledd utan VK ringde mig igår och ville höra hur processen i partiet såg ut, vilket jag också förklarade. Det är ingen ”ko på isen” i denna fråga eftersom sommarledigheten innebär att den formella avsägelsen behandlas först i slutet av augusti i samband med kommunfullmäktigesammanträdet, så partiets olika lokalföreningar kommer att ha gott om tid att fundera på lämpliga efterträdare och komma in med sina nomineringar till valberedningen i sedvanlig ordning. Och fyllnadsvalen sker då i samband med septembersammanträdet.

På återhörande!

Lennart Holmlund (S) skrev i en blogg för nån dag sedan om Alliansens förslag om skattesänkningar i Umeå m.m.

Jag kan konstatera att Umeå kommun mycket väl har haft möjligheten att sänka den höga kommunalskatten under en lång rad av år, då Sverige och övriga världen befunnit sig i en strålande högkonjunktur. Men det har inte (S) i Umeå gjort utan har valt att låta kommunen gå med stora överskott år efter år istället. Med följden att umeborna fått mindre pengar i plånboken år efter år. Nu befinner vi oss i en global ekonomisk kris och självfallet påverkar detta även Umeå kommun, och möjligheterna att sänka skatten i just detta läge. Men ambitionen att på sikt sänka skatten måste ligga kvar, vilket den också gör i Alliansens budgetförslag.

Avslutningsvis påstår att Lennart Holmlund att regeringens politik med sänkta skatter drabbar kommuner och landsting och den verksamhet som bedrivs där.

Suck.

Det finns ingen svensk regering som har gett så mycket pengar i bidrag till kommuner och landsting som den nuvarande Alliansregeringen. Aldrig tidigare har staten gett så mycket i statsbidrag som nu, till kommunerna och landstingen.

Trots att vi befinner oss i en ekonomisk kris och lågkonjunktur som jämförs med depressionen på 30-talet, så lyckas Alliansregeringen prioritera välfärdens kärna. Och samtidigt värna stabila statsfinanser.

Men det vill såklart inte sossarna låtsas om.

Min partikollega Ulrik Berg har beslutat att avgå från samtliga sina politiska uppdrag. Beslutet sker efter samråd med mig idag under eftermiddagen. Vi är överens om att det är den bästa lösningen.

Befinner mig just nu i Norrbotten där jag vid frukosten läste en alldeles utmärkt och klarsynt ledare i Norrbottens-Kuriren med rubriken "Ta unga på allvar". Den berörde slutsatserna av en rapport från Säpo och Brå apropå extrema rörelser bland ungdomen i vårt land.

I rapporten konstateras att brotten i Sverige från den extrema vänstern (s.k. autonoma grupperna) är lika omfattande som brott som begås från högerextremister, även om vänsterextremisterna är färre till antalet. Trots detta finns en uppenbar tendens att från samhället urskulda de unga vänsterextremisterna med att de egentligen har fina visioner och goda mål. Ofta går även föräldrarna till försvar för de unga vänsteraktivisterna, när de har upptäckts med att angripa såväl egendom som människor.

Men det är samma ondska. Samma svinaktiga metoder. Oavsett personerna bär hakkors eller går maskerade i demonstrationståg.

Detta varnar både Säpo och Brottsförebyggande rådet för. Det finns ingen anledning att romantisera terrorister, huliganer och kriminella bara för att de råkar komma från vänster på den politiska skalan. I Umeå har vi ju vår beskärda del av vänsterextremister av olika slag, och det är sällan vi ser någon manifestation MOT dessa extremister. Det senaste vi såg i vår kommun var militanta djurrättsaktivister som genom upprepad skadegörelse, terror och mordhot tillslut lyckades stänga den populära restaurangen Garaget. Varför? Jo, för att restaurangen serverade kött!!!

Enligt Säpo och Brå måste vuxenvärlden markera sitt avståndstagande till extremisterna på alla tänkbara sätt. Jag hoppas att detta kommer att ske även i Umeå.

Olika undersökningar om människors inställning till partipolitik är entydiga om att folk i allmänhet upplever ett sort avstånd mellan sig själva och partipolitiken. Politiker och de politiska partierna upplevs befinna sig långt ifrån den egna verkligheten. Hur ska vi då kunna komma tillrätta med det, och kanske överbrygga avståndet som många helt uppenbart upplever? Jag är övertygad om att en del av lösningen ligger i de s.k. sociala medierna på internet: exempelvis Facebook och Twitter.

Sedan jag började blogga har en av de positiva saker jag fått höra om vårt "politikerbloggande" i Umeå varit just att man lättare kan följa med i vad som händer – oavsett om man är jätteintresserad av politik eller inte. Och har det hänt någon stor händelse i lokalpolitiken så kan man gå in och läsa ganska omgående vad gruppledarna för de olika partierna tycker i frågan.

Med facebook och twitter förflyttas positionerna ytterligare ett steg.

Kommentarer jag har fått från dem som följer mig antingen via twitter eller som "vänner" på facebook är att de har fått en Aha-upplevelse över hur en politikers vardag ser ut. Från att tidigare haft en högst diffus uppfattning om vad "politikerna" gör på dagarna instängda i mörka sammanträdesrum, så kan de nu få en helt annan bild av vår vardag. Alltifrån när vi skriver ihop den första bloggen på dagen, morgonmöten, besök på förskolor, möte med kommunstyrelsen, lunchmöten, ute med hunden i skogen, träff med företagare till mer triviala saker som att man städar, tvättar eller äter en hamburgare på Max.

Vissa kanske småfnyser åt detta och surt undrar varför det skulle vara intressant? Tja, det är ju upp till var och en att bedöma – det är ingen som tvingar dig att följa mig via facebook eller twitter. Men de allra flesta som pratar med mig om detta fenomen tycker att det är positivt och de har fått en helt annan bild av vad vi gör, det höga tempo och det vardagsslit som faktiskt ett politiskt förtroendeuppdrag innebär.

Så välkommen att följa mig och andra politiker via twitter eller facebook. Se det som ännu en kanal för att bättre få en inblick i det politiska arbetet. På samma sätt som man kan läsa en insändare och reagera på det, så kan man lika enkelt följa våra bloggar och mikrobloggar på nätet. Och få en betydligt bättre koll på vad som händer i lokalpolitiken och på det nationella planet!