Ska bli lättare att döma för näthat

Tidigare i veckan skrev justitieminister Beatrice Ask (M) och övriga rättspolitiska företrädare för Allianspartierna en debattartikel i Aftonbladet där de aviserade hårdare tag mot s.k. näthat. Näthat har ju numera blivit ett vedertaget begrepp – i dag är internet en mycket vanlig brottsplats för bland annat förtal, olaga hot och ofredande. Alliansen har nu presenterat en lagöversyn som ska göra det lättare att komma åt näthatare. Det är verkligen något som är välkommet!

Internet är ju numera en frizon, där ljusskygga personer, under skydd av anonymiteteten, tillåts sprida ut sitt hat mot allt och alla. Anonyma personers möjlighet att förtala, kränka och mobba andra människor har ökat lavinartat i takt med möjligheterna på internet. Vi ser det i kommentarer till tidningarnas nyheter på nätet, på bloggar och i kommentarer till bloggar. I skydd av anonymiteten skriver de hätska kommentarer och sprider förtal. Ett steg i rätt riktning hade varit om de inte hade möjlighet att gömma sig bakom anonymiteten. Det är förmodligen inte fullt lika kul att förtala människor och sprida hat om de tvingas stå för det öppet. Nätmobbningen har blivit den nya tidens lynchmobb. Det är mycket positivt att regeringen nu tar itu med detta via lagstiftningen.

Mobbare ska inte kunna ägna sin tid åt att anonymt trakassera och förtala människor på nätet. Bra att lagstiftningen moderniseras.

Debattartikeln i sin helhet följer nedan:

Det ska bli lättare att döma näthatare

Samhället är i dag beroende av internet för att fungera. Den tekniska utvecklingen har inneburit positiva förändringar för både yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Internet underlättar våra liv, men parallellt med de många nya möjligheterna har även kommit nya problem.

Internet har också blivit en ny arena för hat, hot och kränkningar, som sprids på bloggar och andra forum. Genom sociala medier kan bilder och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och hot kan få en stor spridning. Uppgifter och bilder på internet är enkelt sökbara och kan finnas kvar i all framtid. Att bli uthängd på nätet kan innebära en stor psykisk påfrestning för den som utsätts. Kränkningarna kan ske i ett sammanhang av trakasserier som pågår även utanför internet. Det kan handla om förföljelse från en tidigare partner. Det händer exempelvis att intima bilder eller videor sprids utan samtycke från den som stått framför kameran. Via internet kan även mobbning av barn och unga ta sig in i hemmet via datorer, läsplattor och mobiltelefoner.

För samhället är det viktigt att markera att brott som förekommer över internet är lika allvarligt som annars. Det måste stå klart för var och en att samma regler gäller överallt i samhället. Det förutsätter bland annat att samhället griper in när överträdelser sker.

Den tekniska utvecklingen har lett till att hot och andra kränkningar har kunnat ta nya former. Men lagstiftningen på området är ålderdomlig. Regeringen planerar därför att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. Syftet är att åstadkomma en modern strafflagstiftning som ger ett starkt och väl avvägt skydd för den personliga integriteten. I uppdraget kommer bland annat ingå att ta ställning till om:

– straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning bör moderniseras för att bättre fånga in de kränkningar som vi ser på nätet i dag. Ett förtal inför en skara åhörare på ett torgmöte är något helt annat än förtal som sprids och delas på internet.

– det finns ett behov att ett utvidgat straffrättsligt skydd mot spridning av bilder utanför det grundlagsskyddade området – till exempel nakenbilder som sprids utan samtycke – eller andra uppgifter med ett integritetskränkande innehåll.

– vissa fall av förtal och förolämpning bör kunna ge rätt till brottsskadeersättning för den som drabbas.

Flera förändringar är på gång. Regeringen har föreslagit att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det innebär att åklagare och Justitiekanslern i högre grad kommer kunna bistå enskilda som utsatts för förtal på internet. Detta föreslås träda i kraft den 1 juli.

Regeringen gav nyligen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en kartläggning av polisanmälda hot och kränkningar som sker via internet. Syftet är bland annat att beskriva vilka problem som finns i rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra dessa brott, och ge förslag på hur problemen kan lösas. För minst lika viktigt som ett modernt regelverk är rättsväsendets kompetens och att det finns verktyg att bekämpa brott på nätet. Det var mot denna bakgrund Alliansen utökade polisens möjligheter att begära ut IP-adresser för att utreda till exempel olaga hot och ofredande som skett på internet.

Det finns mycket mer att göra. Internet är gränslöst och därför måste det internationella samarbetet fungera bättre och snabbare, så att polisen ska kunna utreda brott även när information finns på servrar i andra länder. De åtgärder som vi nu vidtar ska dock inte underskattas. De gör samhällets inställning tydligare: näthat accepteras inte.

Beatrice Ask

Johan Linander

Johan Pehrson

Caroline Szyber