Företagsklimatet i Umeå kan bli betydligt bättre!

I dagens VK har jag fått denna debattartikel publicerad. I tidningen var det något nedkortad, men här kommer hela versionen.

 

Företagsklimatet i Umeå kan bli betydligt bättre!

Ett gott företagsklimat i kommunen ger fler jobb och färre i bidragsberoende. De privata företagen är grunden för att kommuner och regioner i nästa led ska kunna satsa pengar på välfärden. Genom låg skatt, en tydlig arbetslinje och bra villkor för näringslivet kan kommunen främja ekonomisk tillväxt. Umeå borde sikta på att vara i topp-10 när det gäller det lokala företagsklimatet i Sverige.

I Svenskt Näringslivs kommunranking erhåller Umeå kommun mediokra placeringar. En av landets högsta kommunalskatter, konkurrens från kommunen gentemot privata näringslivet, service och bemötande samt negativ attityd bland politiker till företagande är sådant som sticker ut. Umeå kommun ökade förvisso år 2020 till plats 167 av landets 290 kommuner.

I SmåföretagarIndex, som genomförs varje år av Småföretagarnas riksförbund, hamnar Umeå på plats 151 av 290 kommuner. I undersökningen kartläggs förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges 290 kommuner.

I undersökningen som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gör – Öppna jämförelser Företagsklimat 2020 – hamnar Umeå kommun på plats 133 av de sammanlagt 181 kommuner som ingått i rankingen. Bland kommuner med över 40 000 invånare, så är Umeå på plats 51 av 60 kommuner.

Moderaterna har lagt en rad förslag, ibland tillsammans med andra borgerliga partier, för att förbättra Umeås företagsklimat.

Det handlar om att motverka osund konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Ökad konkurrensutsättning och införande av utmaningsrätt. Möjliggöra ökad turism genom att skapa förutsättningar för dels en privat byggd och driven gästhamn i centrala Umeå, dels ställplatser för husbilar och husvagnar. Införande av den s.k. Rättviksmodellen, vilken handlar bl.a. om att minska regelkrångel för företagare utan att förändra lagar och regler.

Kommunalskatten i Umeå är omkring två kronor högre än jämförbara kommuner. Det innebär att en genomsnittlig familj där två vuxna arbetar betalar ca 12 650 kr mer per år i skatt än dem som bor i jämförbara kommuner. Av landets 20 största kommuner har Umeå kommun högst kommunalskatt. Vi moderater har i ett första steg lagt förslag om en sänkning med 15 öre.

Viktigt är också att centrumhandeln kan utvecklas. En konkurrensfördel som brukar pekas ut för de halvexterna handelsområdena är att de erbjuder gratis parkering. För att undanröja en del av konkurrensnackdelen finns möjligheten att erbjuda avgiftsfri parkering i de P-anläggningar och p-platser som UPAB ansvarar över för Umeå kommuns räkning. Moderaterna har upprepade gånger föreslagit försök med avgiftsfri parkering i centrala Umeå, och detta förslag kvarstår. En majoritet av partierna har dock röstat ned våra förslag, senast nu i samband med KF den 21 juni.

Vi måste också få fart på bostadsbyggandet, genom att bl.a. möjliggöra för fler privata aktörer att bidra i byggandet. Öppna upp fler områden för byggnation och öka takten på ärendehanteringen. Det behövs fler villor, fler bostadsrätter och fler hyresrätter. Utbudet av villor är extremt lågt, vilket vi måste förändra under kommande år. Under det senaste decenniet har småhusens andel av den totala produktionen legat på låga 17 procent. Småhusen är en viktig, men ibland förbisedd förutsättning, för kommunens utveckling.

För att skapa ett bättre företagsklimat måste näringslivsarbetet integreras i hela kommunen. Att ge företagen ett gott bemötande ska åligga varje förvaltningschef och varje handläggare, inte bara en näringslivsenhet. Målet måste vara att alla medarbetare ger en bra service och ett gott bemötande till de företagare som är i kontakt med kommunen. Det finns mycket att göra inom den egna kommunala organisationen, för att förbättra service och dialog med de lokala företagarna.

Moderaternas ambition är att Umeå ska rankas bland de tio bästa kommunerna i landet när det gäller företagsklimat.

 

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

6 kommentarer

  1. Ulf Parde

    Jag håller med Moderat-Ågren om en hel del. Men;
    Precis som Norge, Danmark, Förenta Staterna och Euroländerna måsta vi få en lag som tvingar näringsidkare (privata och offentligägda) att ta emot kontanter. Det gäller inte minst Navets badhus och Umelagun inklusive kiosken (oavsett kommunen fortsätter äga eller det blir privat). Om man kommer dit själv vill man inte riskera stöld av mobiltelefon (som dessutom syns dåligt i solen) och kort. Några tjugor känns som en betydligt mer begränsad risk. Jag vet att kommunalrådet Hans Lindberg (S) är helt ointresserad av detta.

  2. Ulf Parde

    konkurrensutsätta bl.a. den kommunala badverksamheten, däribland Navet och Umelagun.”, har Ågren. Jodå, jag har alls inget emot det.
    Men det väsentliga är att man på Navet och Umeå lagun (inklusive kiosken) – oavsett om det är kommunen eller någon annan som är verksamhetsutövare – ska kunna betala med KONTANTER. Om man kommer ensam till Umeå lagun vill man inte lämna kort eller mobiltelefon (som dessutom syns dåligt i solen) obevakade när man badar. Att ha några tjugor i en portmonnä känns som en begränsad risk man kan ta. Kan de Borgerliga lova att kräva detta? Jag vet att kommunalrådet Hans Lindberg (S) är helt ointresserad av detta (för att det är ”dyrt”). En oacceptabel diskriminering är vad det är

  3. Ulf Parde

    Jag märker, att det tar tid för moderator att granska vad jag tidigare skrivit. Om man inte har tid att granska inlägg inom 24 timmar, är det lika bra att vänta med sin egen blogg tills man har mer tid att följa upp.

  4. Kenth

    Nu har ju Hans Lindberg redan sagt ifrån all Umeå är ingen industristad
    utan en renodlad studentstad. b.la när frågan om Northvolts fabrik kunde beredas
    plats i umeå. Då är det väl så eller?

  5. QA

    Ekonomisk tillväxt…tänk om du kunde fokusera lika mkt på det som ekonomisk tillväxt är medskyldig till; klimatförändringarna
    https://ekonomistas.se/2020/03/11/ar-tillvaxt-bra-for-klimatet/

    För några årtionden sen var en populär hypotes att ekonomisk tillväxt och miljöförstöring hade ett förhållande som ändrade karaktär i takt med att länder utvecklades. I början när fattiga länder blir rikare så ökar deras utsläpp, men i takt med att de blir allt rikare så avtar detta förhållande för att till slut vändas till ett omvänt förhållande där väldigt rika länder blir ännu rikare samtidigt som utsläppen minskar. Denna hypotes kallas för ”the Environmental Kuznets curve”. Om detta stämde empiriskt och kausalt skulle det naturligtvis vara fundamentalt – om alla bara blev tillräckligt rika så skulle miljöproblemen lösas. Tyvärr har dock denna optimistiska hypotes blivit tillbakavisad (se t ex här och här för lite äldre litteraturgenomgångar, och här för en nyare studie). Tillväxt och utsläpp av flera föroreningar korrelerar positivt.

  6. Miso

    Företagsklimat och företagsklimat, än viktigare är det verkliga hotet, klimatförändringarna, har Umeå nån sån här ambition (från dn.se idag)
    ”Sverige har kanske de bästa förutsättningarna i världen för att ställa om till ett koldioxidfritt samhälle: Mycket vattenkraft, kärnkraft, goda möjligheter till sol- och vindkraft. En stadig ekonomi. För att göra sin del har Nyköping – familjen Nilssons kommun – antagit en lokal koldioxidbudget. Den visar hur mycket som kan släppas ut innan kommunens del av Parisavtalets globala budget är slut. Koldioxid stannar länge i atmosfären och alla utsläpp längs vägen mot noll påverkar klimatet – som ett badkar som fylls.

    Nyköpings koldioxidbudget visar att utsläppen från kommunen behöver minska med 17 procent per år – varje år. Trenden för den senaste statistikperioden 2015-2018 visar på utmaningens storlek: I snitt har Nyköpings utsläpp minskat med 1,2 procent per år.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.