Skogen har en mycket viktig betydelse för att begränsa klimatpåverkan

På måndag kommer vi i kommunfullmäktige bl.a. att diskutera skogens betydelse för klimatet. Jag har valt att lyfta frågan i en interpellation, som bifogas nedan:

 

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S):

Skogens betydelse för klimatet

Skogen har en mycket viktig betydelse för att begränsa klimatpåverkan. Skogen tar upp mer växthusgaser än den släpper ut, och bidrar därtill med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Närmare två tredjedelar av Sveriges yta består av skog. I Västerbotten är siffran 73 procent, enligt SCB.

När Umeå kommun antog nya miljömål i fullmäktige våren 2020, så yrkade Moderaterna m.fl återremiss på ärendet. Vi ansåg att det saknades fakta som borde vara av intresse inför beslut om nya miljömål.

Vi saknade uppgifter om skogens betydelse när det gäller att binda kol inom Umeå kommuns geografiska område. Skogens kolinlagring fanns inte med i underlaget. Statistik från SLU och Skogsstyrelsen visar att skogens årliga kolinlagring i Västerbottens län är tre gånger högre än länets totala klimatutsläpp. I vårt län, så binds det alltså tre gånger mer än vad som släpps ut i länet som helhet. Motsvarande beräkningar borde självklart finnas med för Umeå kommun, för att ge en korrekt bild av förutsättningarna.

I samband med processen för att ta fram Umeås nya miljömål, så ställde vi frågor om avsaknaden av uppgifter om skogens betydelse. Från förvaltningens sida var svaret att detta var viktigt, men att det skulle komma i nästa omgång – i samband med att kommunen tar fram ett åtgärdsprogram. Men av allt att döma verkar detta hittills inte vara framtaget. Så jag väljer att lyfta frågan i fullmäktige för att få fram uppgifterna.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

  1. Delar du min uppfattning om skogens positiva betydelse för klimatet?
  2. Hur stor andel av ytan inom Umeå kommuns geografiska avgränsning utgörs av skog?
  3. Hur stor andel av de totala utsläppen inom kommunens geografiska gränser bedöms bindas av skogens årliga kolinlagring?

 

 

Umeå 2021-11-18

 

Anders Ågren

Kommunalråd (M)

 

En kommentar

  1. Brorson

    Denna skrift tillhör de bästa du har skrivit, informativ och tydlig. Men det handlar inte bara om skog, utan även om fristående träd, i exempelvis stadsmiljö. Och för att återknyta till tidigare diskussioner om flyget, så har ju jag försvarat införandet av flygskatt. Men jag har också menat att om flygbolagen anslår pengar till trädplantering, ska flygskatten reduceras med motsvarande belopp.

    Trädplantering kommer under all framtid att vara bästa sättet att binda koldioxid. Men kommer med tiden att kompletteras med andra metoder, såsom infångning av koldioxid ur atmosfären eller direkt vid större utsläppskällor såsom fabriksskorstenenar, för omvandling till nya motorbränslen samt nya råvaror som kan ersätta plasten. Att pumpa ner koldioxid i berggrunden tror jag inte är någon bra idé.

    Teknik för detta finns redan, men vi vet inte säkert om det är hittills utvecklade tekniker som har framtiden för sig, om det blir mekaniska, kemiska eller biologiska processer. Och om elenergi måste tillföras för att hålla igång de processerna, och i så fall hur mycket elenergi. Detta torde ha en avgörande betydelse för dimensioneringen av elproduktionen fram till 2060, klartext: Hur mycket ny kärnkraft, hur många nya reaktorer, som behövs.

    Det är inte osannolikt att omvandlingen av atmosfäriskt koldioxid till nya motorbränslen med hjälp av elenergi, kommer att kräva mindre elenergi än laddning av elbilar, som saknar förbränningsmotor. Regeringens politik att tvinga landets bilister att skrota sina bensinbilar i förtid och köra enbart på el, är enligt min mening kompletta vansinnet.

    Laddbara elhybrider är däremot bra, eftersom de kan ge en bränslebesparing på upp till 30 % jämfört med enbart bensindrift. Elektrisk kraftöverföring (en förbränningsmotor, som levererar ström till en eller flera elmotorer) introducerades för järnvägsdrift i Sverige redan 1912 – alltså 85 år innan den första biltillverkaren (Toyota) började tillverka bilar enligt samma smarta koncept.

    Med laddhybrider, som laddas med kärnkraftel nattetid, klaras de flesta dagliga körningar för de flesta bilister, med enbart eldrift. Någon nattstängning av kärnkraften är ju ändå inte att tänka på, åtminstone inte med nuvarande reaktortyper, p.g.a. de långa start- och stopptiderna. Till skillnad mot vindkraften levererar kärnkraften även när det inte blåser. Med detta koncept, laddhybrider med normal (långsam) laddning, klarar det befintliga elnätet laddningen av alla bilar, och stora tunga batterier behövs inte. Och batterierna håller längre – i bästa fall lika länge som resten av bilen.

    Inför risken att fällas i en misstroendeförklaring har Bolund hastigt och lustigt lämna regeringen och tagit med sig resten av MP-gruppen. Det är bra. Med sin benägenhet för extrema överdrifter har MP förvandlat i grunden goda idéer till sin motsats, till riktigt dåliga idéer, som är ett allvarligt hot mot miljö och natur och i förlängningen även klimatet. Vi får bereda oss på en ökning av koldioxidhalten i atmosfären under en övergångstid – vars längd lilla Sverige inte kan påverka ens marginellt.

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.