Inför kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser i Umeå

Av , , 5 kommentarer 5

Tidigare denna vecka deltog jag tillsammans med övriga borgerliga gruppledare i en presskonferens där vi presenterade Alliansens budgetförslag för Umeå kommun år 2023.

Ett av våra gemensamma förslag är att införa kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser i kommunen.

Enligt rapporten Unga20 som offentliggjordes i juni 2021 av Umeå kommun, så uppger 41 procent av tjejerna i åldrarna 13-18 år att de är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna. Liknande resultat redovisades när enkäten publicerades för två år sedan. Även då uppgav 41 procent av tjejerna i åldern 13-18 år att de kände sig otrygga när de gick hem ensamma på kvällen. 4 av 10 var rädda för sådant som att bli misshandlade eller våldtagna när de gick hem ensamma.

Mer än var tredje kvinna i Umeå – cirka 40 procent – väljer ibland eller ofta – att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad. Detta enligt folkhälsoenkäten ”Jämlika liv”, som offentliggjordes i december 2020.  Cirka 5 procent av männen uppger samma svar. Siffrorna ligger i nivå med riksgenomsnittet.

Trots goda insatser från både Umeå kommun och Polisen har alltså otryggheten i Umeå fortsatt ligga på en hög nivå.

Alliansen anser att väl avvägd kamerabevakning på särskilt brottsutsatta platser är befogad. Kamerabevakning ska inte ersätta patrullerande poliser eller andra satsningar, men är ett värdefullt komplement för att öka tryggheten. Umeå ska vara en trygg stad att vistas i – även på kvällar och nätter.

5 kommentarer

  1. Drutten

    Sorgligt att det ska behövas i vårt en gång så fina och fredliga land. Men det behövs det är bara att tillstå. Vi har importerat otrygghet. Men så blir det när skyglapparna sitter på på de styrande i landet. Men nu börjar det erkännas pö om pö vad man inte tidigare velat tillstå. Ja sätt upp många fler övervakningskameror på gator och torg.

    Svara
  2. Bergis

    Jag gissar på att minst en garagelänga börjar brinna nu när skolorna börjar stänga i nästa vecka.

    Svara
  3. brorson

    Fredrik Kärrholm, en f.d. polis och M-riksdagskandidat har skrivit en mycket intressant DN-artikel idag 11 juni, som i mycket liknar mina förslag, som jag har skrivit på Ågrens blogg. Att tro att jag har inspirerat vore dock att övervärdera min egen betydelse. Det är snarare så, att bra idéer kännetecknas av att flera personer kommer på samma idéer samtidigt och oberoende av varandra. Och Kärrholm har ju dessutom en erfarenhet av polisyrket, som jag saknar, och det märks därigenom att hans förslag är ännu bättre än mina i de delar de skiljer sig åt. Jag vill ändå försvara några grundtankar i mina förslag.

    Polislönerna må vara förvånsvärt låga i jämförelse, men jag tror inte att lönenivån är det största hindret för rekrytering till polisutbildningen, utan arbetsförhållandena och arbetstiderna. Vi vill att poliser arbetar i yttre tjänst under sina bästa år, när deras fysiska prestationsförmåga är på topp. Men de åren råkar sammanfalla med de år, när de flesta människor är småbarnsföräldrar. Och det går inte ihop med arbetstiderna. Jag tror att en polis i yttre tjänst måste tjänstgöra varannat veckoslut, men kan inte räkna med att vara ledig ens varannat veckoslut. Antal tjänstgörande poliser i yttre tjänst
    måste dimensioneras efter behovet när flest brott begås, d.v.s. under veckoslut och storhelger.

    Och då uppstår frågan vad alla dessa poliser ska göra under övriga veckodagar. Att ersätta poliser i inre tjänst med andra ”polisanställda-” må vara en nödvändig nödlösning på kort sikt, men kommer att förvärra polisbristen på lång sikt. Vi har redan nu paradoxen att antal ”polisanställda” ökar explositionsartat till stora kostnader för staten, samtidigt som antal tillgängliga poliser för yttre tjänst minskar. Vilket leder till ännu sämre arbetsförhållanden för poliser i yttre tjänst. Färre ska göra mer, vilket ökar riskerna för att skadas i jobbet, Och det är ju inte bara riskerna för poliserna själva som ökar, utan även för de personer som polisen har att ingripa mot, i synnerhet når för få poliser ska ingripa mot farliga eller potentiellt farliga personer.

    Jag föreslår att, så snart den värsta polisbristen är avhjälpt ska fler poliser ha avtalade och schemalagda delade tjänster med 2 – 3 dagar inre tjänst per veka och övriga dagar yttre tjänst. Jag föreslår också att det inrättas deltidstjänster för poliser, särskilt i de mer glesbefolkade delarna av landet, med minst 25 % tjänstgöring som polis och upp till 75 % i andra yrken. Men då måste andra arbetsgivare, inte minst kommunerna erbjuda sådana tjänster. Om man vill ha fler poliser till kommunen. Jag har tidigare föreslagit att det inrättas en särskild militärpolis, med arbetsuppgifter huvudsakligen inom försvarsmakten, men som vid behov kan förstärka den civila polisen.

    Vid dessa tillfällen ska militärpoliserna stå under den civila polisens befäl och vara kapabla att skilja mellan militära och polisiära metoder. Jag tar bestämt avstånd från alla idéer om att poliser ska skjuta skarpt oftare än nu sker. Syftet med att förstärka den civila polisen med militärpoliser ska tvärtom vara att skjutvapen inte ens ska komma till användning så ofta som idag, helt enkelt genom ökad polisnärvaro i kritiska situationer.

    Jag är visserligen kritisk mot politikernas, särskilt borgerliga politikers rundhänta löften om högre löner – och särskilt när dessa högre löner ska betalas med skattemedel – varje gång man vill öka rekryteringen till något yrke – förutom poliser även sjuksköterskor och lärare, men vill ändå lägga ett förslag i lönefrågan. Det är inte rättvist att höja lönerna bara för nyanställda. Vill man locka fler sökande, måste man höja lönerna – med samma procenttal – för alla. Och det blir dyrt. Det är ju inte bara lönerna för de nyanställda som ska räknas, utan även lönehöjningarna för de tidigare anställda.

    Svara
  4. brorson

    Risken med de politiska utfästelserna är att lönehöjningarna för de redan anställda tar hela potten, så att inga pengar blir över till nyanställningarna I värsta fall kan inte alla pensionsavgångar kompenseras med nyanställningar .Frågan måste också ställas om alla nyanställda ska kunna räkna med livstidsanställningar. Att nu tala om framtida uppsägningar av poliser p.g.a. arbetsbrist må tyckas helt verklighetsfrånvänt, men syftet med fler anställda poliser i nuläget, inte bara fler ”polisanställda” måste ju vara att brottsligheten ska minska, att det inte ska behövas så många poliser om sådär 20 år.

    Mitt förslag i polislönefrågan går ut på att övriga statsanställda under ett visst år, som vi kan kalla år 1, helt får avstå från lönehöjningar och att alla poliser under samma år får sina löner höjda med summan av de lönehöjningar som annars skulle ha skett tio år framåt, men sedan ligger kvar på den nivån under tioårsperioden, Medan övriga statsanställda får sina löner höjda år får år. Mot slutet av tioårsperioden kommer relationerna mellan polislönerna och andra statsanställdas löner åter att vara som under år 0. Om denna strategi lyckas. om lönerna verkligen har så stor betydelse som vissa tro, kommer det att vara en kratftig ökning av antal sökande till polisyrket i början av perioden. Oxh ett minskat söktryck i slutet.

    Målsättningen med mina förslag sammantaget, ska alltså vara att brottsligheten trycks tillbaka så mycket, så att det senast efter 20 är kommer att uppstå viss arbetsbrist för poliser, så att poliser måste sägas upp. Då duger det inte att minska polisantantalet genom pensionsavgångar, eftersom det kommer att leda en höjd medelålder hos poliskåren,Det måste alltid inom poliskåren vara rätt balans mellan äldre och erfarna och yngre med hög fysisk prestationsförmåga. Därför behövs en översyn att meritvärdet av tjänstgöring som polis vid sökande av andra offentliga tjänster (vilket kommer att bli normerande även för den privata sektorn).

    Poliser har i sitt jobb att fatta snabba beslut, ibland inom några minuter eller t.o.m. inom några sekunder, hur lagar ska tolkas och tillämpas. Det borde därför inte vara svårt för en f.d. polis att sitta vid ett skrivbord och fatta beslut som handläggare vid någon annan myndighet, även om det är inom ett helt annat rättsområde, exempelvis enligt socialtjänstlagen om rätt till försörjningsstöd från kommunen. Med de hot om våld som socialsekreterare numera utsätts fö, skulle kanske en medelålders f.d. poliis passa bättre för det jobbet än en nyutexaminerad socionom.

    Den tredelade polisutbildning, som jag tidigare har föreslagit, skulle säkerligen underlätta rekryteringen av poliser, då studenter, som egentligen har tänkt sig en mer konventionell akademisk karriär, skulle välja en kortare polisutbildning och jobba som polis under några år, kanske innan de gifter sig och får barn. En del av dem, skulle kanske trivas så bra inom polisyrket, så att de fortsätter med en fullständig polisutbildning och gör karriär inom polisen. I mitt förslag till tredelad polisutbildning ska varje nivå vara en både en avslutad utbildning och ge förkunskaper för nästa nivå-

    Nivå 1: Utbildning 1 termin (fem – sex månader), vilket ger begränsade befogenheter för anställning inom ett privat vaktbolag, som anlitas av privata företag, staten och kommunerna med ung. samma arbetsuppgifter som dagens ordningsvakter som hr en utbildning på endast två veckor.

    Nivå 2. Utbildning 3 terminer (1 + 2 ) för anställning hos annan offentlig arbetsgivare än den statliga polismyndigheten, exempelvis hos kommuner som kvarterspoliser-

    Nivå 3. Utbildning 5 terminer (1 + 2 + 2) för anställning hos den statliga polismyndigheten med fullständiga befogenheter.

    Svara
  5. brorson

    Varfrör har jag föreslagit detta? Eftersom jag anser att antalet poliser måste öka och minska i takt med att brottsligheten ökar och minskar. Och att nästan tre år från beslut att öka antalet poliser tills de nya poliserna är i tjänst är för lång tid. Med en tredelad polisutbildning behöver de polisstudenter, som tänkt avsluta sin utbildning på nivå 2 (1 ,5 år) bara läsa ett år till, för att nå den högsta kompetensnivån, nivå 3. Samma gäller de, som tänkt avsluta sin utbildning på nivå 1. De behöver också läsa ett år extra för att nå närmast högre nivå. Samtidigt ökar intaget av studenter till nivå 1.

    Den brist på poliser, som kan uppstå initialt vid en oförutsebar ökning av brottsligheten får initialt lösas med ett ökat övertidsuttag för dem som redan är poliser. Men detta ökade övertidsuttag ska ske under kortast möjliga tid. Sker det under en längre tid kommer vilja att bli polis att påverkas negativt, vartill fler som redan är poliser slutar utan att vara uppsagda. Vi måste tänka framåt och inte nöja oss med kortsiktiga lösningar på de akuta problemen just nu.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: kommunalråd (M) i Umeå

Ålder: 52 år
Bor: Öst på stan

Familj: gift med Åsa, två bonusbarn

Utbildning: fyraårig teknisk linje på gymnasiet, gjorde värnplikten som kompanibefäl i Sollefteå (I 21) 15 månader, därefter Gymnasielärarutbildningen vid Umeå Universitet. Lärarexamen 1996 i ämnena historia och svenska, och sedan en fil. mag i historia

 

Senaste inläggen
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se