Intervjuad i dagens VK angående klimatanpassningar, stadsmiljöavtal m.m.

I dagens VK var jag intervjuad, men jag ser att mina svar inte redovisades i sin helhet. Vi fick skicka in dessa via mail. Så här kommer mitt ursprungliga mailsvar gällande de olika frågeställningarna.

De på sikt avvecklade stadsmiljöavtalen
Stadsmiljöavtalen fasas ut för att finansiera andra viktiga satsningar. Utfasningen innebär en besparing för staten på 50 miljoner kr 2024. Och följaktligen 50 miljoner kr mindre för landets kommuner/regioner att söka medel för.

Å andra sidan så satsar regeringen över 16 miljarder kr extra till kommuner och regioner för år 2024.

Så 50 miljoner kr minus i ena vågskålen – 16 miljarder kr mer i andra vågskålen. Den typ av åtgärder som tidigare beviljats inom ramen för satsningen faller inom ramen för kommunala åtaganden. Kommuner och regioner bör ha incitament att göra sådana satsningar även utan ett statligt stöd.

Gällande klimatanpassningsstödet.

Frågan är felställd. Tvärtom ökar resurserna för detta i regeringens budget för 2024.  MSB:s totala anslag ökar och uppdraget att bidra till analysarbetet kopplat till klimatförändringar ligger kvar. Det anslag hos MSB som kan användas av kommuner för att genomföra fysiska klimatanpassningsåtgärder höjs till 507 miljoner i BP24 (485 miljoner 2023). Det görs alltså inga neddragningar i anpassningsbidraget som kan sökas av kommuner för aktiva åtgärder. Tvärtom avsätts mer resurser för detta ändamål än tidigare.

Vad innebär förändringarna för möjligheten att klara kraven i Parisavtalet?

Det förändrar ingenting. Åtgärder inom stadsmiljöavtalen måste kommunerna hur som helst klara av att göra framöver utan riktade bidrag för just det. Pengarna finns. Och gällande stödet till kommunernas klimatanpassningar från MSB, så ökar ju detta tvärtemot påståendet i din fråga.

Regeringen satsar på sådant som ger bäst resultat för pengarna. För 2024 gör regeringen en ännu större satsning på exempelvis Klimatklivet. Det kan gå till laddinfrastruktur, vilket regeringen ser som en väldigt viktig del av klimatomställningen, men de kan även gå till andra typer av klimatinvesteringar, som ger stora utsläppsminskningar per investerad krona. Klimatklivet kan tex bidra till att ställa om jordbrukssektorn till en mer klimatsmart och hållbar livsmedelsproduktion.

Exempel på åtgärder i budgeten:

• Statliga kreditgarantier tas fram för investeringar i ny kärnkraft, uppgående till 400 miljarder kronor
• Förstärkning av Klimatklivet och Industriklivet
• Utbyggd laddinfrastruktur för tunga och lätta fordon
• Medel till Energimyndigheten för att stärka samordningen av utbyggnaden av laddinfrastruktur

• Klimatpremier för tunga elfordon och lätta ellastbilar
• Skrotningspremie för äldre bilar
• Långsiktig, storskalig satsning på återvätning av våtmarker
• Åtgärder för en bättre havs- och vattenmiljö
• Satsning på skydd av värdefull natur