Äntligen hårdare tag mot kriminella!

Av , , 6 kommentarer 11

Att knäcka gängen och trycka tillbaka brottsligheten är en av den moderatledda regeringens viktigaste uppgifter. Sprängningar och skjutningar sprider skräck. Generösa ungdomsrabatter och mängdrabatter har lett till alltför korta straff. Det behövs fler poliser och skärpta straff för att bekämpa både gängbrottsligheten och annan kriminalitet som drabbar människor i deras vardag.

Den moderatledda regeringen har nu inlett den största offensiven i svensk historia mot den organiserade brottsligheten. Till år 2026 ökar regeringen anslaget till polisen med drygt 10 miljarder kronor.

Under 2023 gjorde polisen rekordmånga gripanden, beslag av vapen och sprängmedel samt förhindrade många grova våldsbrott. Som det ser ut kommer också avsevärt fler skjutningar och sprängningar att klaras upp och skyldiga att straffas.

Den borgerliga omläggningen av politiken är inledd: rekordstora resurser till rättsväsendet, nya verktyg till polis och åklagare, ny polisledning med uppdrag att öka lokal polisnärvaro och klara upp fler brott m.m.

Under 2024 fortsätter den moderatledda regeringen att rulla ut reformerna, för att månad för månad göra det svårare att vara kriminell – så här ser planeringen ut för det kommande halvåret:

 

Januari: Dubbla straff för grova vapenbrott och olovliga sprängningar.

Februari: Vistelseförbud för personer som främjar sådana grova våldsbrott.

Mars: Visitationszoner för att hitta vapen och andra farliga föremål.

April: Stärkt skydd för poliser som jobbar nära kriminella nätverk.

Maj: Lättare att vräka när det begås brott i en lägenhet eller i närområdet.

Juni: Effektivare verktyg att ta brottsvinster av kriminella (förverkande)

Juli: Fler tvångsmedel för att förebygga brott, bl.a. husrannsakan.

 

Arbetet fortsätter i hög takt. Efter åtta bortkastade år med de rödgröna, så har vi äntligen en regering som tar kampen mot de kriminella gängen på allvar.

Lag och ordning ska återupprättas!

 

6 kommentarer

  1. brorson

    Varje åtgärd gör kanske inte så stor nytta var för sig, men kanske alla tillsammans. Det blir svårare att leva som kriminell och risken att åka fast blir större. Fler kommer att åka fast. Men kommer fängelserna att räcka? Fler minderåriga kommer att anlitas som utförare av grova brott, trots att det blir något svårare att kontakta minderåriga i detta syfte. Anstiftan är visserligen i sig ett brott, men inga minderåriga skulle anlitas, om det vore lika stor risk för beställaren att åka fast för anstiftan, som om han själv hade begått brottet ifråga.

    1 ) Bl. a. därför behövs förvaring som en extra påföljd efter avtjänat fängelsestraff för särskilt farliga återfallsförbrytare som kan befaras begå nya brott av allvarligt slag, Förutom anstiftan av grova brott, som begås av andra som utförare, handlar det om allvarligt menade hot mot vittnen och anmälare, våld mot kvinnor (män som slår hårdare tills någon dör). o s. v. Förvaring finns med i Tudöavtalet, Dags att något händer i den frågan.

    2) Det är inte alls tillfredställande att personer, som dömts till böter i praktiken slipper straff, eftersom de inte har pengar till böterna. Jag har tidigare föreslagit att endast, den som kan antas komma att betala böterna med egna hederligt förvärvade pengar ska dömas till böter, annars fängelse. För att detta inte ska leda till överbelastning av Kriminalvårde har jagföreslagit att fängelsstraff på 3 – 6 månader ska kunna omvandlas till böter efter ansökan av den dömde, om det står klart att (inte bara kan antas) att han kan betala böterna med egna hederligt förvärvade pengar.

    3) Det behövs en rejäl skärpning av reglerna för utvisning p.g.a brott.
    a) Finns fängelse med i straffskalan för det begångna brottet ska utvisning vara huvudregel, oavsett hur långe man har vistats i Sverige. Undantag ska inte göras för att man har anhöriga i Sverige, men saknar anhöriga i hemlandet. Undantag bör dock göras om man är ensam förälder till ett barn, som behöver sin förälder.
    b) Utvisning ska ske, även om det bara finns böter i straffskalan,, om ett sådant brott upprepas inom fem år.
    c) En utländsk turist, med turisstvisum eller liknande ska dock kunna utvvsas omedelbart, även om straffet är böter, Dock inte om han betalar bötrna omelbart eller om det finns en kronofogde eller liknande myndighet i hemlandet, som driver in böterna.

    3) Det måste bli straffbart att rymma från frihetsberövande påföljd för brott. Straffet ska vara fängelse på max ett år. som läggs ovanpå straffet för det ursprungliga brottet, dock ej längre än detta straff. Det kommer därmed att bli möjligt att i ökad grad använda öppna anstalter, utan murar eller stängsel, dör dömda som bara måttligt eller inte alls är rymningsbenägna. Många byggnader, som från början inte har varit fängelser kan då till en måttlig kostnad konverteras till fängelser och mycket pengar kan sparas.

    4) Fängelseplatser ska hyras i utländska fångars hemländer, d.v.s ee länder som de ska utvisas till efter avtjänat fängelsestraff. alltså inte bara i liknande länder som Sverige. Därigenom minskar vinsterna med att välja Sverige som brottsplats-

    Svara
    • brorson

      Tycker tvärtom att livstidsstraff för ETT enda brott (med undantag för folkmord och likande med ett stort antal döda) ska avskaffas, men i stället ska straffen för flera brott räknas ihop, dock med mängdrabatt för att undvika fängelsetider på flera hundra år. Jag har DESSUTOM upptrepade gånger föreslagit införande av förvaring som en EXTRA påföljd efter avtjänat fängelsestraff för särskilt farliga återfallsförbrytare, som kan befaras begå nya brott av allvarligt slag .Förvaring ska utdömas för en maximal tid (efter avtjänat fängelsestraff) på 10, 20 eller 30 år eller livstid, menska om den dömde så begår omprövasnär förvaringen har pågått under minst fem år och därefter när ytterligare fem år har gått.

      Utländska brottslingar ska i stället utvisas med återreseförbud under minst lika många år.

      Som återfallsförbrytare definieras den som har begått mer än ett brott, exempelvis hotat vittne med hämnd efter att ha dömts för sitt första brott.

      Exempel på förvaringsdom: Personen i fråga har dömts till fängelse i tolv år + förvaring under ytterligare 20 år = inlåsning under maximalt 32 år, men kan begära omprövning tidigast efter 17 år (12 + 5 år) och kan alltså bli fri tidigas efter 17 år. För att bli fri genom omprövning ska risken för nya brott ha borffallit, exempelvis p,g,a, en grundläggande personlighetsförändring. Bevisbördan för att så har skett, ska ligga på den som begär omprövning, d.v.s. den dömde. Om han / hon avstår från att begära omprövning fortsätter förvaringen som vanligt, utan att åklagaren eller någon annan behöver göra någonting.,

      Jag har hämtat inspiration till mitt förslag från Norge, där längsta strafftid (även för flera grova brott) är fängelse i 20 år, men åklagaren i stället kan begära förvaring i 21 år + förlängning med 5 år i tagetl Åklagaren ska alltså vart 5:e år bevisa att förvaringen fortfarande behövs. Breivik kan alltså bli fri i princip när som helst för att en försumlig åklagare har missat något.

      Mitt förslag till straffrabatt är fängelse enligt straffskalan för de tre grövsta brotten, halva tiden för de därefter föjande grövsta brotten, o.s.v., vilket gör att strafftider på mer än 90 äro praktiken aldrig kommer att utdömas, men sällan kommer att bli merän 60 år. Förvaring kommer att aktualiseras när straffen för de begågna brotten inte blir tillräckligt långa för att skydda allmänheten mot nya, grova brott av samma gärningsperson.

      Erfarenheten visar att ex–kriminella, som begått grova brott, har bestämt sig för att sluta begå brott., när de suttit inne i tio är, och då vanligen är i åldern 35 – 40 år. Vi måste å ena sidan upprätthålla principen ju grövre brott desto hårdare straff, men å andra sidan ge den som ångrar sig en ny chans. Dessutom är det dyrt att hålla folk inlåsta.

      Svara
  3. Mattias N

    Problemet är att polis och åklagare har kåranda, som gör att de missbrukar ökade rättigheter. 2016 blev jag friad från åtal där åklagaren använde sig av en bedragare för att sabba min tillvaro. Vid ett senare använde åk. av 2 minderåriga bedragare med efterhandskonstruktioner. Polis hade konstaterat att inga tecken på våld fanns synliga, och de kände ingen smärta nånstans. Åklagaren försökte fälla mig för brott som var emot legalitetsprincipen = ville fälla mig för brott som uppenbarligen inte skett. Jag var 16 år när polis repade alla 4 fälgar på min epa, hade sönder mina föräldrars video. Listan på deras hyss kan göras lång. Skriv din mejl så skickar jag 2 foton från 2016 där en person hade tagit en skum bild hemma i sin bostad.(såg ut som att han baddat hud med bensin och stålborstat halsen) Problemet med poliser är att de gör en massa tjänstefel och bryter mot grundlagen om objektivitet och opartiskhet. De är svåra att fälla för tjänstefel, och det kan ta en hel dag att anmäla deras brott. Personligen litar jag inte på poliser. I uppsala för 15 år sedan ansågs polis vara för feg för att konfrontera grova brott där vapen ingår. Det är en av anledningarna till det stora antalet skjutningar.

    Svara
    • brorson

      Jag tvivlar inte på att det, som du skrivit, är sant. Men, som du kanske har sett, stödjer jag regeringens förslag om anonyma vittnen. Det finns en risk både att fler oskyldiga blir dömda och en chans att fler oskyldiga blir frikända.Det måste följas upp noga. Jag känner till flera fall, då oskydliga blivit dömda. En domare vid en domstol, som har till uppgift att omvandla livstidsstraff till tidsbestämda straff, hade satt i system (i andra mål) att döma till lindriga straff för grova brott,. när bevisningen inte borde ha räckt till fällande dom .Tydligen hade denne domare och nickedockorna till nämndemän blivit så avtrubbade av ruskigheterna i benådningsmålen. (Jag har själv varit nämndeman i en domstol.)

      En man, som dömts av nämnda domstol till fångelse i tio år, men frikändes av hovrätten, sedan han suttit i fängelse under ett år.. Han hade fällts enbart p.g.a. eget erkännande,. trots att obduktionen av den döde visade annan dödsorsak. Vilket domstolen,. som hade dömt honom,. hade vetat,. men struntat i. Den dömde var ju en känd alkoholist. Han hade tillsammans med den döde, suttit i en jaktstuga och supit. De hade blivit osams och den andre hade gått. Det hör till saken att det regnade och var mörkt. Efter en halvtimme hade den dömde också gått och sett kompisen ligga till orörlig på vägen och sagt ”Rätt åt dig. Där kan du ligga”. När det gått ett par timmar, utan att kompisen kommit hem, ringde den dömde till polisen, som hittade kompisen död.
      När den dömde fick höra det, hade han sagt till polisen ”Det var mitt fel”. Det trodde han, men obduktionen visade att han haft fel, att han inte hade kunnat rädda kompisen, om han så hade försökt.

      Den självutnämnde seriemördaren Thomas Qvick hade erkänt sig skyldig till tjugotre ouppklarade mord och dömts för åtta, som han hade läst om i gamla tidningar, i utbyte mot stora doser av narkotikaklassade mediciner och frikostiga permissioner från det rättspsykiatriska sjukhuset där han vårdades.- Efter byte av chefsöverläkare, hade den nye chefen skurit ner medicindoserna och dragit in permissionerna, eftersom han tycket det var ansvarslöst att ge obevakade permissioner till en seriemördare. Tillnyktrad och besviken erkände Quick att han hade ljugit. Det hade han börjat med för att inte haft någon spännande sjukdom, som kunnat ge status bland andra patienter oh personal’ – som helt enkelt hade struntat i honom innan han börjat fantisera att han var en farlig massmördare.

      Han hade alltså dömts enbart på eget erkännade och läkarutlåtande som beskrivit honom ”kapabel” att begå morden och det med hjälp av skattebetalade försvarsadvokater, som tjänat gova pengar på att ”stödja” sin klient. Syftet med skattebetalade försvarsadvokater borde väl vara att förhindra att oskyldiga döms? Jag känner också till ett fall, då en person som var känd för sitt vapenintresse. dömdes för mord med stöd av två vittnen, som med största sannolikhet var de verkliga mördarna. Vilket visar att känd identitet hos vittnena inte garanterar att de tala sanning. Blir det bättre eller ännu sämre med anonyma vittnen?

      Svara
  4. brorson

    Det finns flera orsaker till att utländska brottslingar väljer att begå brotten i Sverige och mot enskilda svenskar eller mot det svenska samhället (bidragsbrott mm). Svenska myndigheter är t.o.m. skyldiga att hjälpa brottslingarna med planering av brotten, genom den unika svenska offentlighetsprincipen. Men inte nog med det. En svensk myndighet begår villigt brotten mot en ringa förskottsbetalning, slutligen betalas av brottsoffret, nämligen avdelningen för summarisk process (SUPRO) hos Kronofogden. Denna processform verkar vara unik för Sverige och borde avskaffas. Men i stället verkar Sverige ha pådyvlat andra EU-länder att verkställa bedrägerierna, om själva brottet har begåtts av SUPRO i Sverige.

    Det är alltså bara för den utländska brottslingen att registrera en firma i Sverige och åka hem och skicka bluffakturor till brottsoffren, i Sverige, vilka man har hämtat uppgifter om ur svenska offentliga register. Det är emellertid inte bara privatpersoner, som utsätts, utan även offentliga tjänstemän, som utsätts för hot, typ ”Vi vet i vilken skola dina barn går”. En socialtjänsteman, som besllutat om avslag på en bidragsansökan, mötte samma person, när hon kom hem från jobbet. Personer med skyddad identitet får alla personuppgifter röjda, för att de utlämnande myndigheterna varken får fråga efter sökandens identitet och vad han ska uppgifterna till. Eller ens har tid att kolla upp om de begärda uppgifterna får lämnas ut.

    Ingen ansvarig politiker verkar ha tänkt på att svenska språket och kunskaper om det svenska samhället, och inte minst svenska myndihgers arbetssätt, är utmärkta brottsverktyg. Alla borde veta vid det här laget, att Sis-hemmen används som rekryteringsanstalter till de kriminella gängen.Kriminella nätverk bildas på fängelserna .Därför har jag föreslagit att utländska brottslingar, som ska utvisas efter avtjänat fängelsestraff, ska avtjäna straffen i hemlandet, som de ska utvisas till, att den svenska kriminalvården ska hyra fängelseplatser i hemländerna. Svensk armbassadpersonal ska givetvis ha rätt att inspektera fängelserna..

    – Regeringen har också föreslagit ett system med anonyma vittnen. Sådana system finns i samtliga nordiska grannländer, varför inte i Sverige? Men införandet bör tidigareläggas. En tidnings ledarskribent menade att det i stället behövs bättre polisarbete. Naturligtvis utan att besvara frågan hur många fler polistjänster det skulle krävas. Jag skrev en insändare, som naturligtvis inte publicerades att de anonyma vittnena kan ge upplysningar, som leder till att nya bevis upptäcks, så att de anonyma uppgiftslämnarna kanske inte ens behöver höras under rättegången.

    Till min överraskning och glädje, hörde jag nyligen justitieministern framföra samma argument samma argument. Det svenska förslaget verkar vara bättre än de befintliga systemen med anonoy,a vittnen i Danmark, Norge och Finland. Kritikerna verkar mest ägna sig åt juridiska spetsfundigheter och strunåar i den avgörande frågan: risken att oskyldoga döms måste bli ännu mindre än i dag. Om fler vägar vittna och vågar säga hela sanningen, kan följden bli både att fler skyldiga döms och att fler misstänkta med oskyldiga frias. Men det tycks ingen av kritikerna ha tänkt på.

    För att anmälare och vittnen ska få ännu bättre skydd behövs dessutom:
    a) en betydligt bättre sekretesslagstiftning
    b) förvaring som en extra påföljd för särskilt farliga återfallsförbrytare, som kan befaras begå nya brott av allvarligt slag., bl. risk att hot mot anmälare eller vittnen sätts i verket.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: kommunalråd (M) i Umeå

Ålder: 52 år
Bor: Öst på stan

Familj: gift med Åsa, två bonusbarn

Utbildning: fyraårig teknisk linje på gymnasiet, gjorde värnplikten som kompanibefäl i Sollefteå (I 21) 15 månader, därefter Gymnasielärarutbildningen vid Umeå Universitet. Lärarexamen 1996 i ämnena historia och svenska, och sedan en fil. mag i historia

 

Senaste inläggen
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se