En politik för lag och ordning i Sverige!

Att knäcka gängen och trycka tillbaka brottsligheten är en av den moderatledda regeringens viktigaste uppgifter. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

Regeringen gör en historiskt stor resursförstärkning till rättsväsendet, från 69 till 90 miljarder kronor mellan 2023–2026.

Under 2024 blir det månad för månad svårare att vara kriminell i Sverige.

I januari infördes dubbla straff för grovt vapenbrott. Straffet för den som hanterar vapen eller sprängmedel har därmed ökat från två års fängelse till fyra år.

I februari trädde den nya lagen om preventiva vistelseförbud i kraft. Lagen gör det möjligt för polisen att förbjuda gängkriminella från att vistas i ett visst område för att förhindra brottslighet. Den som bryter mot vistelseförbudet ska kunna dömas till fängelse i upp till ett år.

I april infördes möjligheten för Polisen att införa säkerhetszoner, vilka i dagligt tal ofta kallas visitationszoner. Polisen kan införa en säkerhetszon inom ett visst område och under en viss tid för att söka efter vapen och andra farliga föremål. Syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Stärkt skydd för polisanställda trädde i kraft den 30 april. Poliser som arbetar i fronten mot de kriminella nätverken ska kunna signera beslut och handlingar med annat än eget namn.

Sedan 1 juli är det lättare att vräka kriminella hyresgäster. Det har blivit lättare att säga upp hyresgäster som har begått brott, bland annat brottslighet som skapar otrygghet för andra boende.

Till hösten ges ökade möjligheter att ta brottsvinster av kriminella. Rättsväsendet ska kunna ta oförklarade kontanter och lyxartiklar som inte står i rimlig proportion till en persons legitima inkomstkällor.

Från den 1 september kommer fler tvångsmedel, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, att få användas för att förhindra allvarlig brottslighet som begås till exempel inom kriminella nätverk.

Regeringen har dessutom förberett ny lagstiftning gällande kamerabevakning, rivna sekretesshinder och anonyma vittnen.

I rask takt förbättras nu statens möjligheter att bekämpa den kriminalitet som hotar Sverige.

Vi har äntligen fått en regering som värnar lag och ordning!

6 kommentarer

  1. brorson

    Sign Robin har kommenterat på en annan VK-blogg: Och om vi ska vara ärliga – vad har Tidölaget åstadkommit för att få bukt med gängbrottsligheten på lång sikt? Är det inte misstänkt likt tidigare styrandes ´vi utreder och följer utvecklingen noga` och några symbolbeslut utan verkan?”

    Själv har jag visserligen skrivit att det, som regeringen gör, är för lite och för sent, men hela tiden i rätt riktning. Därför tar jag helt avstånd från Robins bagatellisering av det, som regeringen trots allt har gjort. Vad regeringen behöver är erkänsla och uppmaningar att öka takten. Gängen har egna jurister, som analyserar lagförslagen och hjälper gängen att att anpassa sina metoder, innan de nya lagarna ens har trätt i kraft. Arbetet med de nya lagförslagen måste snabbas upp, från ett par år eller mer till ett par månader.

    Den mest misslyckade av de nya lagarna, torde vara den om visitationszoner. Att förslagets har stympats till att visitationerna utan konkret brottsmisstanken får pågå under högst två veckor, torde bero på oenighet inom regeringen, som har duckat för anklagelserna om rasism (att bara svarta kommer att visiteras. I själva verket ökar möjligheterna att visitera vita i områden, där det bara bor svarta.)

    Jag föreslår att beslut om visitationszon ska gälla för sex månader framåt, med möjlighet till förlängning under ytterligare sex månader. Syftet ska vara att öka tryggheten för boende i området och minska risken för att de utsätts för brott och att deras barn rekryteras till de kriminella gängen. Om möjligt bör samma poliser tjänstgöra i området hela tiden, så att poliserna och de boende lär sig känna igen varandra. Men finns det tillräckligt många poliser?

    Jag vill också upprepa några av mina tidigare förslag:
    1) att straffbarhetsåldern sänks från femton till tio år, som också ska vara lägsta ålder för straff i ungdomsfängelse. Därmed inte sagt att fängelse ska vara en vanlig påföljd för så unga förbrytare.

    2) att straffrabatterna för unga brottslingar i procent av straffet för vuxen ska vara:
    a) 10 t. o. m. 11 år: 0 – 24 %.
    b) 12 t. o. m. 13 år: 25 – 49 %.
    c) 14 t. o. m. 15 år: 50 – 74 %.
    d) 16 t.o.m. 17 år: 75 – 99 %.

    3) att förvaring införs som en extra påföljd efter avtjänat fängelsestraff för särskilt farliga återfallsförbrytare, som kan befaras komma att begå nya brott av allvarligt slag.

  2. Stefan

    Svårare att vara kriminell? Nonsens. Möjligen mer spännande och utmanande, men knappast svårare.
    Två eller fyra års fängelse? Detta skiter de kriminella bokstsvligen i. Ingen av dem räknar nämligen med att åka fast. Symbolpolitik utan egentligt värde.
    Vistelseförbud och säkerhetszoner ger en falsk trygghet. Inga som helst problem att flytta verksamheten runt. Eller ska ni ha zoner överallt?
    ”Signera beslut och handlingar med annat än eget namn”?
    Vräka kriminella hyresgäster? Ok, ponera att resten av familjen INTE är kriminell. Är det då intelligent att vräka dem? Barn t.ex!? Och vad säger att personen själv står för hyreskontraktet? Kan ni vräka någon utan kontrakt? Ska den som står för kontraktet vräkas om en inneboende är kriminell?
    ”Kontanter och lyxartiklar som inte står i rimlig proportion till en persons legitima inkomstkällor”? Märkligt, men det får mig direkt att tänka på skattefiffel/nolltaxerare. Men där lär ni väl inte sätta in någon stöt!? De är ju er verkliga väljarbas. Och dessutom – vad gör en kriminell om staten tar ifrån honom pengar och prylar? Jo, skaffar nya förstås! Igen. Och igen.
    ”Hemlig rumsavlyssning och husrannsakan”? Ska detta då ske utan brottsmisstanke? Annars går det väl att göra redan idag?
    Det primära och absolut viktigaste idag är INTE att ”bekämpa den kriminalitet som hotar sverige”. Den är visserligen ett problem, men kom inte med något så pinsamt lågt som att det ”hotar landet”. Ren lögn.
    Vad ni sedan ”förberett” får vi väl ta senare.
    Slutligen är det synnerligen märkligt att ni påstår er värna lag och ordning samtidigt som det är SD som styr politiken. Det går inte ihop. Ett parti till stor del bevisligen bestående av brottsdömda och aktivt kriminella! Hyckleri i stor skala.

    • Gorm

      Du har rätt Stefan i att kriminella skiter i 2 tii 4 års fängelse…40 till 50 år utan rabatt ska det svida med…då tänker den kriminella sig för tror jag. Och då börja gälla från myndighetsåldern. Anses man kapabel att rösta till EU och riksdag då är man kapabel att ta straffet…och att få handla på systemet.

    • Drutten

      Kanske resten av familjen inte är kriminell på så vis men att hysa den man vet är kriminell är ta mig tusan skäl för vräkning. Om min son var kriminell så åkte han ut med en fot i röven. Inte skulle han bo under mitt tak. Att låta sin grovt kriminelle unge bo hos sig är att vara medlöpare och med berått mod utsätta sina grannar för fara.

    • brorson

      Moderaterna var partiet för lag och ordning långt innan SD fanns, och är fortfarande bästa parti i den klassen. Att M numera utmanas av andra partier, i första hand SD, om förstaplatsen i den grenen är bara bra. Men M behåller fortfarande ledartröjan i den grenen. SD, som är den enda konkurrenten att räkna med, är bara en blek kopia av M. Inte tvärtom. Stefan ljuger alltså, och har uppenbarligen som syfte att motarbeta kampen mot den organiserade brottsligheten. Som jag har skrivit i min kommentar ovan, måste den kampen skärpas och snabbas upp rejält. Det är därför viktigt att vi, som inte stödjer alla delar av den moderata politiken (såsom Nato) visar vårt fulla förtroende för M just i frågan om lag och ordning. Bra, men gör mer och det snarast möjligt.

      Den M-politiker från tiden innan SD fanns, och som bör nämnas särskilt är riksdagsledamoten Astrid Kristersson (ej släkt med Ulf K), som av sina politiska motståndare föraktfullt kallades ”Batong-mormor”. Att hon hade motståndare även långt inne i det borgerliga lägret (även inom sitt eget parti?) bevisas av att hon vägrades posten som justitieminister av de borgerliga statsministrarna Torbjörn Fälldin, C, och Ola Ullsten, Fp.

      Hade hon fått vara justitieminister hade vi sannolikt sluppit merparten av dagens problem med kriminaliteten. Hon var i grunden socialpolitiker, och genomskådade bedrägeriet att behandla även mycket skickliga och handlingskraftiga brottslingar som vårdbehövande sjuklingar. Jag var ju själv på den tiden socialdemokrat på vänsterkanten och kan intyga att vi var många sossar, som beundrade ”Batong-mormor” för hennes politiska mod och klarsyn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.