Vaknade till nyheten om bilar satta i brand på ett flertal ställen på Haga och Sandbacka. Vid en av platserna skadades även ett intilliggande bostadshus. Polisen har spärrat av på flera platser och utreder ”skadegörelse genom brand, grov skadegörelse genom brand samt mordbrand.”

Återigen bilbränder i Umeå alltså. Tidigare har dessa varit svåra att utreda, men det har av Polisen ibland kopplats till kriminella grupperingar verksamma i Umeå. Återstår att se hur det är denna gång.

De senaste åren har vi sett en allvarlig utveckling i Umeå, med tendenser till social oro i vissa bostadsområden. År 2018 gick debattens vågor höga i Umeå. Vi moderater hade uppmärksammat varningarna om tendenser till social oro i vår kommun gällande våldsbrottslighet, utpressning, bilbränder, bilstölder och knarkhandel. Ungdomar som rekryterades av äldre brottslingar till kriminalitet. Ökad risk för radikalisering m.m.

Trots goda insatser från både Umeå kommun och Polisen har problemen fortsatt, även om det i perioder kan vara lugnare. Under 2020 skedde 74 bilbränder på olika platser i kommunen, vid tio olika tillfällen. Detta bidrar till ökad otrygghet hos våra invånare. Under 2021, 2022 och 2023 har de misstänkt anlagda bilbränderna fortsatt, i varierande omfattning. Under förra mandatperioden skedde det fyra skjutningar i Umeå och polisen kopplade då ihop dem med kriminella uppgörelser. En ny skjutning skedde i slutet av april 2023, Öst på stan. En man sköts med tre skott, men överlevde. Skjutningen hade kopplingar till kriminella gäng.

Nu hösten 2024 brinner bilar igen.

Umeå har tidigare varit förskonade från tyngre gängkriminalitet, men den organiserade brottsligheten har dessvärre fått fäste även här. Två av gängen som nämns på nationell nivå finns även här. Hösten 2023 bjöd Polisen in politiker och tjänstepersoner i Umeå kommun till ett extrainsatt möte med Umebrå i polishuset. Under mötet informerade polisen om den allvarliga nya utvecklingen, där unga rekryteras till kriminella gäng. Då var bedömningen att ungefär 170 barn och unga i Umeå hade kopplingar till kriminella gäng, men sannolikt var siffran ännu större.

Även många företagare drabbas hårt av brottslighet och det är det största problemet företagen möter när företagsklimatet i Sverige mäts. Det orsakar höga kostnader, gör både företagare och anställda otrygga och kan i värsta fall leda till att verksamheter försvinner. Problem finns även i Umeå. Inget företag ska någonsin behöva överväga att lägga ner sin verksamhet på grund av brottslighet.

Polisen satte under den förra mandatperioden upp kamerabevakning i centrala Umeå, Ålidhem och Ersboda. Grova våldsbrott, delvis öppen narkotikaförsäljning, stölder, skottlossningar på vissa områden liksom annan brottslighet var bidragande till att polisen satte upp kameror.

Bland Umeåborna finns det ett starkt stöd för kamerabevakning. 7 av 10 Umeåbor är positiva till bevakningskameror på brottsutsatta platser. Detta enligt en opinionsmätning från 2022, utförd av analysföretaget Axiom Insight.

Umeå kommun borde också använda sig av möjligheten att sätta upp bevakningskameror. Det kan gälla såväl centrala Umeå som andra stadsdelar. Detta för att avskräcka brott, öka sannolikheten för upptäckt av brott, samt öka tryggheten då kameror signalerar att platsen är väl omhändertagen. Kommunens kamerabevakning ska vara ett komplement till de områden som polisen redan övervakar.

Moderaterna föreslår även att Umeå kommun ska anställa kommunala ordningsvakter. De kommunala ordningsvakternas uppdrag är att upprätthålla allmän ordning och skapa trygghet i kommunen. Ordningsvakter ersätter inte poliser, utan ska användas som komplement till polisiär närvaro. De ska självfallet samverka med övriga viktiga aktörer, däribland den kommunala fältverksamheten och polisen. Ett aktivt brottsförebyggande arbete från socialtjänst och skola är avgörande för att långsiktigt öka tryggheten. En tillgänglig polis i Umeå är för övrigt avgörande för att förhindra och utreda brott.

De kriminella gäng som verkar på nationell nivå har visat sig även i Umeå. Att detta måste motverkas. Brottsligheten måste minska och tryggheten öka. Vi moderater har aldrig blundat för problemen, utan har en tydlig politik för detta. 

Det ska löna sig att jobba och spara. Det är en viktig del i regeringens politik.

Alla som tjänar över ca 16 000 kr per månad får sänkt skatt. I genomsnitt sänks skatten på arbete med nästan 2 600 kronor per person och år.

Från och med den 1 januari 2025 så kommer ISK-sparande upp till 150 000kr vara skattefritt så att hushåll kan spara ihop en buffert utan att staten nallar på pengarna. Från och med den 1 januari 2026 så höjs gränsen för skattefritt ISK från 150 000kr till 300 000kr.

För en familj med en polis och en sjuksköterska och varsitt mediansparande på ISK innebär detta, tillsammans med den sänkta skatten på arbete, 10 400kr lägre skatt per år tack vare vår budget.

Två personer med genomsnittlig pension och varsitt mediansparande på ISK får 5 000 kronor lägre skatt per år.

Det är rätt för att det leder till fler jobb och rättvist för att flit och arbete alltid ska löna sig.

Den moderatledda regeringen kommer att göra den största satsningen på forskning någonsin i Sverige. Det innebär att den totala mängd som spenderas på forskning kommer uppgå till 40 miljarder kr vid forsknings- och innovationspropositionens slut år 2028.

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att de statliga anslagen för forskning och innovation ska öka med 1,5 miljarder kronor 2025. För 2026, 2027 och 2028 beräknas satsningarna uppgå till 2,5 miljarder kronor, 4 miljarder kronor respektive 6,5 miljarder kronor. Tillskotten föreslås vara permanenta.

Regeringen kommer i den kommande forsknings- och innovationspropositionen att öka anslagen till forskning och innovation kraftfullt. Cirka 25 procent av den totala ökningen går direkt till lärosätena – merparten av den övriga ökningen går i nationell konkurrens via forskningsfinansiärerna.

Detta är mycket positivt och viktigt för Sverige som nation. Det är också viktigt för landets lärosäten, däribland i Umeå. Inriktningen av medelstillskotten är mot forskningsinfrastruktur, excellent forskning samt forskning och innovation inom banbrytande teknik.

Det är mycket positivt att regeringen ökar medlen till basanslagen (anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor). Basanslagen är bland annat viktiga för att bygga goda forskningsmiljöer och attraktiva karriärvägar.

Det är för tidigt att säga hur medlen kommer fördelas på enskilda lärosäten. Regeringen återkommer till fördelningsprinciperna i den kommande propositionen längre fram i höst.

Forskning och innovation av hög kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen levererar även på detta område!

Regeringen gav idag besked vid en presskonferens om historiskt stora satsningar på infrastruktur och på forskning i de kommande infra- och forskningspropositionerna. Den ekonomiska ramen för infrastruktur innebär en ökning på ca 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare ramen. Och regeringen gör den största satsningen någonsin på forskning vilket innebär att den totala mängd man spenderar på forskning kommer uppgå till 40 miljarder kronor vid forskning- och innovationspropositionens slut 2028

Mycket goda nyheter!