Den date som hålls mellan Angela Merkel och Francois Hollande just nu kommer att vara väldigt viktig även för oss i Norr. Att vi idag är så beroende av hur andra länder fungerar och hur de styrs har många äldre svårt att förstå. De yngre fattar det direkt.

Sveriges export går främst till dessa länder som nu har ekonomisk kris, det gör att företagen inte får sälja lika mycket och då måste dra ner på antal anställda. Då drabbas även vi av krisen i Europa.

Merkel som drivit på sparalinjen ska hon övertyga Hollande om sparsamhet, han som gick till val på löften om tillväxt genom att satsa pengar i krisen?
Grekland har idag ingen regering med makt att genomföra de krav som Världsbanken ställde, vad händer då? Kommer Grekland att gå i konkurs? Både Spanien och Storbrittanien backar i tillväxt och lönerna sänktes i 18 av Europas länder, i Grekland med 25%.

Vi ska vara glada över den ekonomiska politik och den tillväxtpolitik som Sverige fört då vi ligger så bra till. Men vi måste följa med och påverka den europeiska politiken med alla medel. Sverige har klarat sig bra och vi kan vara ett föredöme för andra länder både med att minska den offentliga administrationer och att stimulera den privata sektorn. Jag undrar om det som munväder kommer att lägga grund för en helt ny aeuropapolitik? En politik av både spara och slösa, sparande i offentliga överbyggnader och administrationer och slösande på ett ökat företagandet. Spännande blir det!

Lyssna på detta ir adion via denna länk. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5105210

Detta reflekterade Stig-Björn Ljunggren statsvetare vid Uppsala universitet omkring vid ett seminarium som jag ochFredrick federley höll förra veckan i riksdagen. 

Han säger att det bör finnas ett högerparti och det bör finnas ett vänsteralternativ med extrema ytterkanter. Problemet är att idag finns alla partier i mitten. Det finns idag en rotlöshet bland partierna. Centerpartiets rötter på landsbygden säger ” frihet som smakar jord!” och är kritisk till byråkrati och centralisering, man är emot storbolag men gillar företagande och kan ses som ett parti som går från att vara ett intresseparti som försvarar vissa intressen till att mot ett värderingsbaserat parti.

Centerpartiet genomför nu ett idéprogramsarbete. Det är den mest öppna process som något parti i Sveriges riksdag använt sig av för att ta fram det dokument som kommer att vägleda partiets vägval de kommande tio åren.

I wikiformat bjuds alla med tillgång till internet in för att få vara med och forma framtiden med centerpartiet. Arbetet genomförs i tre rundor med en avstämning i idéprogramsgruppen som leder processen efter varje runda. Den första rundan gav cirka 500 ändringsförslag till de texter som utgjorde det mycket ofärdiga originalet. Snart öppnar vi centerwikin för den andra rundan.

Idépgrogramsarbetet innehåller många olika delar. Det traditionella folkrörelsearbetet har redan möjliggjort för mer än 2500 personer att aktivt diskutera centerpartiets grundläggande idéer. I vår seminarieverksamhet vill vi öppet och ärligt diskutera frågor som vi känner behöver ventileras.

Vi som skriver denna artikel ansvarar för dagens seminarium som går under rubriken Elefanten i rummet. Seminariets kommer att avhandla geografi och makt och om stad och land, ett ämne som är ständigt återkommande i debatten.

Som inget annat parti har Centerpartiet slagits för landsbygden. Även i tider då vi inte innehaft regeringsmakten har vi fått klä skott för politik som först och som skadat landsbygden. Det är fortfarande klart för i princip varje röstberättigad medborgare att vi en gång bildades som bondeförbundet. Att det gått 100 år sedan bildandet av Centerpartiet gör dock inte att frågorna tappat i intensitet. I vår dagliga politik värnar vi alltid landsbygden. Vi får också ständigt vara i fokus när landsbygden diskuteras.

Samtidigt har 100 år av politiskt arbete och medverkan i regeringar under 30-talet, 70-80-talet samt under 2000-talets två första decennier, en parlamentarisk närvaro i 95 år, framgångsrika år av att leda många kommuner och landsting runtom i vårt land så klart kommit att bredda partiet från det av Carl Berglund år1910 skrivna uppropet till landsbygdens folk.

I den politiska debatten och i allra högsta grad i vårt eget parti ställs ofta stad mot land. Den enes bröd synes vara den andres död. Det reses inte ofta men ibland synpunkter om att det är dåligt för partiet att vi i dag har representation o Stockholms stad. De fakto är det så om vi räknar i antal röster att en bit över 20% av centerpartiets väljare i dag finns i Stockholms stad och län. I flera vallokaler i Stockholms innerstad är vi i dag långt större än socialdemokraterna. Likväl är vi fortsatta oerhört starka på landsbygden.

Inget parti i Sverige skulle ha någon nämnvärd debatt om man var väl representerad i Stockholm och i Kalix – utom i centerpartiet. Inget partis företrädare behöver motivera varför hon representerar sitt parti just på den geografiska platsen hon gör det – utom en centerpartist. Vi får ofta frågor om detta. Sällan av väljarna men oftare av media kommer frågan om hur man kan vara Centerpartist när man bor i Stockholm?

Frågan finns och den lever. Den har blivit lite som elefanten i rummet som ingen vill tala om. Media förhåller sig till oss som ett geografiskt parti och i partiet höjs röster för att det är skillnad på folk och folk beroende på var man bor.

Därför vill vi i dag lyfta på locket och arrangerar ett seminarium för att se över hur det förhåller sig med det hela. Inbjudna är Håkan Larsson (Krokom) som är fd riksdagsledamot, landsbygdskämpe och idétänkare. Vi har även bjudit in Larz Danielsson (Ragunda) som tidigare på Expressens sidan 4 kritiserat Centerpartiet för att ha glömt sina rötter och blivit för storstadsorienterat. Maria Leifland (Värnamo) är före detta kommunalråd i en stark centerkommun med mycket landsbygd och bor själv i byn Långshult. Johan Hedin som är vice ordförande för den mytomspunna och aktiva Stureplanscentern.

Vi har också bjudit in Stig-Björn Ljunggren som är välkänd statsvetare med bra koll på så väl den samtida debatten som hur partierna fungerar för att ge ett mer statsvetenskapligt perspektiv på frågan.

Under kvällen hoppas vi får höra de perspektiv som finns och verkligen kittla elefanten i stället för att ignorera den. Vi duckar inte för ytterligheter utan bjuder upp dem till dans.

Mari Kristoffersson

Fredrick Federley

Ledamöter i Centerpartiets Idéprogramgrupp

I veckan invigs den nya sporthallen i Vilhelmina. En vecka fyllt med aktiviteter som ett bra sätt att lyfta fram allt förenigngsliv som finns.Jag hoppas att föreningarna får ett lyft av att hallen finns så att det blir mer aktiviteter och fler aktiva. 

 Igår ringde media och undrade vad jag tyckte och jag sa att jag tycker det vore bättre att köpa basketbollar än att äta upp pengarna och att man hade kunnat bjuda på kaffe, saft och en bulle, det hade varit tillräckligt.  Invigningen kostar 200 000 kr varav 100 000 kr går till mat till den trerätters middag som är höjdpunkten av invigningen. Till middagen har grannkommunernas kommunledningar bjudits in och kommunpolitiker. Det är allstå en fest med främst en röd gästlista.

Någor jag lärt som kommunpolitiker i en kommun där befolkningen krymper, allt större andel av befolkningn är äldre och ekonomin krymper snabbt är att spara.

Att spara som kommunpolitiker handlar främst om två teser, att  minska kostnader för ytor och att minska kostnader för löner.

Nu har det byggts till en massa kvadratmetrar som kommer att kosta att underhålla, värma upp och sköta om. Pengarna till det msåte tas från något annat håll inom skolornas budgetar. Det har inte blivit mindre att kosta på då den gamla hallen fortfarande står där, ska anvädas och behöver rustas. Det kommer att kännas i budgetarbetet att det finns en hall till som ska finansieras årligen framöver.

Jag tror fortfarande att det hade varit bättre att rusta upp den gamla sporthallen och bygga till de ytor som behövdes för att få den funktionell och allsidig. Då hade kostnaderna blivit lägre om än vi inte fått något nytt hus. Jag tror dock på tesen att spara på ytor före tesen att spara på personal.

Nu jobbar jag med politik på en nationell arena och är inte involverad i det lokala längre på samma sätt. Mitt fokus nu handlar om att forma politik som gagnar landsbygden, skapar tillväxt och förutsättnignar att bo och verka vart än man väljer att bo i landet.

Vi vet idag att den kommun som lyckas få unga kvinnor att bo kvar och flytta in, den kommnen är attraktiv och har framtiden för sig. Frågan är om de unga kvinnorna väljer boendeort utifrån hur sporthallarna i kommunen ser ut? 

Igår kväll var jag med på en helkväll med kretsordföranden i Västerbotten samt Vuxenskolans representanter och processledaren Lennart Pettersson från Skåne. En kväll där vi pratade om vilka verktyg det finns för att jobba i förnyelsearbetet i vårt Centerparti. Framtidsagendan ska verkställas och Idéprogrammet ska skapas där så många människors tankar, idéer och engagemang är viktigt. Jag tycker det är oerhört viktigt att vi som bor och verkar på landsbygd lägger oss i och är aktiva i att forma både idéprogrammet som ska lägga grund för partiet och för den framtidsagenda som lägger fast vad som ska göras för att skapa en politik för hela landet.  

I veckan så skriver Hans Dahlgren på DN debatt om välfärdens utmaningar. En mycket aktuell frågeställning för Västerbotten. Han skriver att stigande kostnader kräver förändring och att för att hantera de stigande kostnaderna för välfärden måste vi börja ransonera den. Det är kanske ett tecken på denna ransonering vi ser redan idag där den Socialdemokratiska majoriteten i Landstingen både i Norrrbotten och Västerbotten rnsonerar akutvården på landsbygden.

Han resonerar om olika vägar att gå för att hantera välfärden och konstaterar att alla vägar måste prövas och fler vägar måste fram.

Han skriver vidare att  välfärden ofta definieras som vård, omsorg, utbildningssystem och de sociala försäkringarna. När väljare tillfrågas om vilken fråga i politiken som de tycker är viktigast hamnar oftast välfärden på första plats. Det betyder att vi alla är måna om att det fungerar när vi väl behöver vård, omsorg, utbildning och annan offentlig service.

Problemet är att politiken inte hittat den ultimata lösningen. Därför ska Centerpartiet jobba extra hårt med den här frågan och har tillsatt en välfärdsgruppering som ska jobba fram förslag till nya lösningar. Välfärden står inför enormt stora finansiella utmaningar och de som drabbas när välfärden minskar i omfattning är de mest utsatta därför är det så viktigt att vi tar tag i frågan och löser den.

Den här frågan är inte bara aktuell i Sverige utan i alla länder förs samma resonemang och olika vägval görs. Frågan är hur det kommer att bli i Frankrike där den nya presidenten lovar 150 000 nya offentlgiga jobb samtidigt som staten ska spara. Blir Frankrike ett nytt Grekland?

Den 9 maj är det Europadagen, en dag vi borde fira lite mer högtidligt enligt min mening. Det var den 9 maj 1950 dåvarande utrikesminister Robert Schuman Frankrike presenterade ett förslag om att skapa en kol- och stålgemenskap i Europa som en förutsättning för att bevara freden efter andra världskriget.

Den dagen anses vara den dag då den europeiska integrationen inleddes. Det är därför jag tycker vi borde fira lit mer än va vi gör. Det handlar om att bevara fred och välstånd, bevara och stärka demokratier och skapa ett rikt liv för människor.  

Genom att inrätta en gemensam kol- och stålgemenskap var syftet att skapa en intressesfär för de länder som hade legat i krig mot varandra. Nyckeln till en varaktig fred i Europa var att ställa vapentillverkningens viktigaste råvaror stål och kol, under en överstatlig kontroll.

Så imorgon tycker jag att ni ska köpa en tårta och glädjas över att vi lever i ett fritt, demokratiskt land utan krig.

Igår kväll var det den första riktiga partiledardebatten i TV och det kommer fler innan vi ska gå till val 2014. Jag tycker att det var allt för många slipsar i rummet vilket även avspeglades på retoriken. Det blir alltid bättre när det är lika mänga män som kvinnro i en debatt enligt min mening. Jonas Sjösteth skulle jag inte vilja möta en mörk natt då hans framtoning var synnerligen aggresiv. Löwen var mer dämpad och sympatisk om än han inte kan nyttja de argument han körde med att det var bättre förr, statistiiken för hur man räknar arbetslöshet har ändrats och det känner väljarna till . De är inte så lättlurade som Löwen tycks tro.

Det som var intressant var den tydliga oenigheten mellan MP, V och S där vi till och med kunde ana att det inte blir något samarbete dem emellan nästa mandatperiod. Spännande!

Sen att sverigedemokraterna visade sitt sanna ansikte var inte heller oväntat, deras lösning på alla problem är att stänga människor ute. De har visst glömt att en tredjedel av de som bor i Sverige idag har utländsk bakgrund. Hur ska tillväxt och vätlfärd utvecklas om de skulle slängas ut? 

Annie Lööf  gjorde en bra debatt och lyfte med saklighet fram tillväxt i hela landet och hur vi ska jobba för att unga ska få jobb. Det är intressant att se hur de förslag som C drivit fram lyfts fram som de goda exemplen på politiska reformer, av de andra Alliansföreträdarna, som restaurangmomsen och avdrag på arbetsgivaravgiften för unga. Det visar att Centerpartiet haft och har en viktig roll i Alliansen som idespruta och möjliggörare av förslag som ger effekt.

Jag väntar med spänning på de förslag som S måste presentera för att bli betrodda som ett alternativ till Alliansen. Frågan är bara med vilka de tänker samarbeta? Eller tror de att de ska få egen majoritet? Då krävs det mycket mer än det som kom fram igår.