Köp svenska livsmedelsprodukter – för miljöns skull!

I dagens Norran har jag fått nedanstående debattartikel publicerad:

 

Köp svenska livsmedel för miljöns skull

Skam och ångest är två ord som förekommer flitigt i medias rapportering om klimatet. Förra veckan använde sig en journalist av begreppet ”bondeskam” i sin nyhetsrapportering om FNs nya klimatrapport. Men bönder ska inte behöva skämmas. Tvärtom ska de vara stolta över den mat som de producerar. Liksom vi ska vara stolta över landets bönder.

Den som vill äta klimatsmart bör köpa livsmedel som är producerade i Sverige. Svensk mjölk- och köttproduktion har låg klimatpåverkan jämfört med produktionen i andra länder. Den svenska mjölkproduktionen ger 44 procent lägre utsläpp och produktionen av nötkött ger 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser än världssnittet. En ökad produktion av svenska livsmedel bidrar både till en bättre miljö och minskad klimatpåverkan globalt.

Det svenska lantbruket har en av världens mest hållbara produktioner. Djuromsorgen är god och antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU. När vi väljer svenska livsmedel bidrar vi till mindre antibiotikaförbrukning – något som är positivt för folkhälsan. Samtidigt bidrar svensk livsmedelproduktion och betande djur till att hålla våra landskap öppna och främjar biologisk mångfald.

Genom att prioritera lokalproducerad mat i offentliga upphandlingar kan vi stötta våra lokala bönder och samtidigt minska vår miljöpåverkan. Det bästa vi konsumenter kan göra för miljön är att minska konsumtionen av importerade livsmedel med hög miljöpåverkan och istället välja mat som har producerats i Sverige. Produktionen av svenska livsmedel bör öka, eftersom vi vet att miljö- och klimatavtrycken är lägre här än i många andra länder.

 

Anders Ågren

Förbundsordförande (M) i Västerbotten

 

4 kommentarer

  1. Lilla

    Nu väljer inte alla svenska köttätare svenskt kött, det kan vara på grund av pris (antagligen oftast), smak eller att man tar det som finns eller andra skäl. Hur skulle det se ut för klimatet om alla svenska köttätare endast valde svenskt kött? Antagligen en förbättring från att äta kött från andra länder, men tillräckligt för att klimathoten ska minska? Det måste man ha med i kalkylerna. Dessutom så kan även svenska bönder ställa om, och en del har börjat göra genom att t.ex utveckla vegetariskt ärtprotein. Möjligheterna är sannolikt många. Och för att säkra tillgången på svenska livsmedel (och andra nödvändiga livsmedel) är det mycket som måste komma till. Kanske borde man se över att återinvestera i att det ska finnas stora lager med livsmedel ute i landet? Det är mycket som krävs för att säkerställa livsmedel om krisen eller kriget kommer, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det måste vara svenskt nöt- eller griskött i fokus.

    • Brorson

      Lilla
      Min första kommentar, som jag skrev innan jag läst din kommentar, ger svaren på dina frågor. Jag har även skrivit kommentarer om den norrländska livsmedelsproduktionen på Nils Seye Larssens, mp, blogg. Den norrländska livsmedelsproduktionen behövs om Sverige ska bli självförsörjande på livsmedel, d.v.n s. att vi producerar lika mycket som vi konsumerar, och alltså exporterar minst lika mycket som vi importerar. Befolkningen på södra halvklotet kommer inte i längden att acceptera att befolkningen på norra halvklotet tillskansar sig billiga livsmedel, med mera, genom att med sin efterfrågan driva upp matpriserna på södra halvklotet.

      Som jag skrev i min förra kommentar behöver vi svenskar inte äta så mycket kött, som svensken äter i genomsnitt. Jag skrev specifikt om den norrländska livsmedelsproduktionen att den måste konkurrera med Högre kvalitet till ett högre pris. Detta eftersom man av naturliga skäl har högre produktionskostnader i Norrland. Men det norrländska kallare klimatet, jämfört med södra Sverige och Centraleuropa, är också en konkurrensfördel. Exempelvis behövs inte lika mycket kemiska bekämpningsmedel.

      Ät svenskt, om du vill att vi svenskar ska göra rätt för oss globalt. Ät norrländskt, om du vill att det ska smaka extra bra! Hur mycket pengar lägger du ut på kött? Fortsätt att spendera lika mycket pengar på kött, men köp mindre till ett högre kilopris! Komplettera med svenskproducerade vegetabilier!

  2. Brorson

    Köpa svenska livsmedel är inte så lätt, när den svenska livsmedelsproduktionen bara räcker till halva konumtionen och vi har en befolkningspolitik som går ut på en kraftig ökning av Sveriges folkmängd med invandrare som föredrar orientalisk mat. Och de nya bostäderna ska byggas på Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark. Västerbotten är väl inget undantag, fastän det här handlar om norra norrlandskustens bästa åkermark? För var ska de nya bostäderna byggas, för att Umeå ska nå befolkningsmålet 200.000 invånare?

    Och det handlar ju inte bara om bostäder, utan även om enorma parkeringsplatser i anslutning till de nya bostäderna för alla elbilarna, som behövs för att rädda klimatet… Klimatet går ju, som alla numera vet, före miljön. Vad ska vi med miljö till, om planeten brinner upp? Skrota din nya dieselbil och köp en ny elbil, slit och släng är tidens melodi. Hela miljörörelsen verkar vara köpt av bilindustrin. Det norrländska inlandets bästa åkermarker och renbetesmarker har redan satts under vatten, och nu ska vattenvolymen i magasinen öka ännu mer – för klimatets skull – eftersom det i takt med vindkraftutbyggnaden behövs ännu mer vindkraftel för att elproduktionen minut för minut ska nå upp till efterfrågan.

    Vindkraftens miljöpåverkan är numera ett mer tabubelagt ämne än dogmen att massinvandring är nödvändig för att rädda äldreomsorgen. Trots att vindkraften tar energin ur luften, så att det fälls ur mer regn inom närområdet än längre bort. Med havsbaserad vindkraft faller mindre regn över land. Och med landbaserad vindkraft byggs underhållsvägar på åkermark, som behövs för matproduktionen, eller på skogsmark, som behövs för att öka koldioxidupptaget. Och för att producera skogsråvara till massaved, timmer och energiproduktion.

    Lennart Holmlund skrev nyss på sin VK-blogg att Stockholms kraftvärmeverk importerar energiråvara från regnskogarna i Brasilien. Naturligtvis för att rädda, om inte klimatet, så i alla fall stockholmarnas klimatsamveten. Det har varit känt länge att klimatalarmismen på norra halvklotet både ökar skogsavverkningarna och driver upp matpriserna på södra halvklotet, eftersom alltmer åkermark på södra halvklotet används för enorma monokulturer av energigrödor. Även med följd att de småbönder, som förut odlade denna jord, drivs in till storstäderna och ökar efterfrågan på matmarknaderna.

    Och vad gör den skattefinansierade, halvstatliga och stockholmsbaserade Sanningsmyndigheten (svt)? Jo. driver kampanjer mot svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion, vilket givetvis kommer att slå särskilt hårt mot norrländska bönder och renskötare. Som vanligt ses Kina som det stora föredömet, trots att det faktiskt är den kinesiska växande medelklassens ändrade matvanor, som har ökat köttefterfrågan i världen. Traditionell kinesisk husmanskost består till ganska ringa del av kött. Vad detta betyder för kvarvarande skogar på södra halvklotet, förstår du om du lägger till den ökade efterfrågan på energigrödor – för att rädda klimatet

    Kräver då klimatet nedläggning av det norrländska jordbruket och renskötseln samt fortsatt exploatering av södra Sveriges (landets mest högavkastande) jordbruksmark för andra ändamål än livsmedelsproduktion? Ja, om man får tro riksindoktrineringen, vars medarbetare på sin höjd har sett en svensk bonde på något gulnat foto från 1800-talet. Jag håller med om att vi ska köpa svensk mat, men är skeptiskt mot vurmen för lokalproducerat. Vi behöver inte äta så mycket kött, som svensken äter i genomsnitt. För mig är räddningen för den norrländska livsmedelsproduktionen: Högre kvalitet till ett högre pris.

    Västerbottensost, för att ta ett exempel, är Sveriges godaste ostsort. Men så kostar den tre gånger så mycket som de billigaste importerade ostarna i butiker i södra Sverige. Den s.k. klimatförsämringen borde ge bättre förutsättningar för livsmedelsproduktion i hela Sverige

  3. Brorson

    I dagens ”off topic” vill jag påminna om ditt utmärkta inlägg 18 juli ”Stoppa rånvågen mot unga”. Igår 17 augusti hade TV ett reportage om att rånen mot unga har fördubblats på bara två år, samtidigt som antalet butiksrån minskat något. Kanske beroende på den minskade kontanthanteringen? Har antalet snatterier också minskat? Problemet för de unga rånarna är kanske att de inte kan plocka åt sig knark från butikshyllorna. Knark köps med pengar. Och pengar skaffar man sig genom att råna någon på pengar eller på något som kan bytas mot pengar.

    Som vanligt sa TV ingenting om rånarnas etnicitet. Men statsministern hade ju strax innan sagt att det knarkas även i Danderyd, så meningen med TV:s självcensur är kanske att vi ska tro att det är knarkande överklassungdomar från Danderyd, som kan få hur mycket pengar som helst från sina föräldrar, som söker spänning i sina torftiga liv genom att råna fattiga arbetarbarn.

    Vi fick däremot veta rånarnas ålder, vanligen 16 – 17 år och att deras offer vanligen är ännu yngre, 12 – 13 år. I ett fall, när rånarna hade filmats av en övervakningskamera, var rånarna 14 och 15 år. Men inte heller i det fallet fick vi veta om de verkligen var överklassungdomar från Danderyd eller ”ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan” (fastän de vanligen kommer från Iran, dit deras föräldrar kommit som flyktingar från Afghanistan i början av 00-talet) eller ”gatubarn” från Marocko.

    Var de nyanlända till Sverige? Visste de inget om övervakningskameror? De vanliga är ju att rånarna lockar med sig sina offer till någon plats utan övervakningskamera. I det här fallet kunde alltså rånarna identifieras och dömas till lagens hårdaste straff för så unga brottslingar. 15-åringen dömdes till ”ungdomstjänst”, vilket brukar innebära att den dömde får pyssla med någon trevlig hobby (sådant som andra gör helt gratis) på fritid, medan 14-åringen, som inte var straffmyndig) ”överlämnades” till socialtjänsten. Vilket vanligen innebär hemtransport till föräldrarna utan vidare åtgärd.

    Det vill säga om föräldrarna finns i Sverige. Finns de i Afghanistan, Iran eller Marocko eller något annat land lång borta, släpps de ut på gatorna i Sverige och kan fortsätta att leva som gatubarn, råna och knarka. Kanske får de en god man av kommunen, vilken ”bevakar deras intresse” och ger dem lite fickpengar då och då. Som naturligtvis inte räcker ens till en dagsranson knark.

    Detta aktualiserar mitt förslag i min kommentar till inlägget den 18 juli att sänka straffbarhetsåldern för unga brottslingar från 15 till 12 år. Vi får alltför många rapporter om 14-åringar som är fullfjädrade brottslingar för att inte göra något åt problemet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>