Det personliga ansvaret

För ett tag sen passerade jag Rådhustorget vid lunchtid. Stannade till och köpte en hamburgare vid en av kebabvagnarna. Satte mig sen på trappan vid gamla Rådhuset, som så många andra, och åt upp hamburgaren i lugn och ro.

Då kom jag att tänka på den debatt som ofta bryter loss kring kebabvagnarna och snabbmats-ställena kring torget: Max, Frasses och McDonalds. De får ofta mycket skäll för att deras gäster sen inte plockar upp efter sig – och resultatet blir ett nedskräpat torg. Det ligger väl något i den kritiken och man har också försökt skärpa uppsikten från dessa snabbmatskedjor om jag förstått saken rätt. En torgvärd har anställts för att hålla efter nedskräpningen på ett bättre sätt.

MEN. Problemet är ju faktiskt inte kebabvagnar eller McDonalds. (Sen kan jag hålla med om att det inte är så snyggt med alla vagnar på torget, men det är liksom en annan diskussion.) Problemet är ju alla dessa personer, som först köper maten och sätter sig och äter, men som sen bara kastar matrester och papper och muggar rakt ner på marken. Istället för att gå 5 eller 10 meter till närmaste papperskorg och kasta skräpet där. Det handlar om det egna personliga ansvaret!

Vi skulle komma långt i Umeå med arbetet att göra vår stad renare och mindre skräpig – om bara folk tog lite personligt ansvar och plockade upp efter sig. Vi skulle inom loppet av en sekund få ett rent torg, ett rent centrum. Utan att det skulle kosta skattebetalare eller näringsidkare en enda krona ytterligare.

Varför ska det vara så himla svårt att plocka upp efter sig?