Idag är det 275 dagar kvar till valdagen – bli medlem och hjälp oss vinna valet!

Idag är det 275 dagar kvar till valdagen år 2022. Du kan redan idag visa ditt stöd för ett borgerligt parti som förenar liberalism och konservatism. Om du delar Moderaternas värderingar och vill engagera dig så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken.

Välkommen att bli en del i vårt arbete.

Bli medlem i Moderaterna!

Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.

4 kommentarer

  1. Brorson

    Enligt uppgift har inget land i världen en färdig lösning på problemet med slutförvar av använt kärnbränsle under 100.000 år. Varför ska lilla Sverige ensamt lösa det problemet? Vore det inte bättre att angripa problemet från det motsatta hållet, att kraftigt nedbringa tiden, som det använda bränslet behöver slutförvaras oåtkomligt för människor och djur? Tekniken finns ju redan.

    Vad som nu behövs är att någon i något land konstruerar de nya reaktorerna, som återanvänder det använda kärnbränslet. Jag förstår inte varför de stora kärnkraftnationerna dröjer. Men kan det vara så att ingen vill vara först med de nya konstruktionerna, eftersom de första konstruktionerna av någonting nytt brukar vara de sämsta. Det kanske lönar sig att låta andra göra misstagen, som alla kan lära sig av?

    I stället för att slänga bort pengar på ett slutförvar, som definitivt inte genererar några vinster – om det inte kommer att vara ett slutförvar i praktiken – borde man satsa de pengarna på ”den första generationen av fjärde generationen reaktorer”. Aftonbladet skrev i sin ledare 8 december – förutom en massa partipolitiskt trams-följande kloka ord: ”Om Per Bolund inte vill att kärnkraftsavfallet ska slutförvaras borde han säga det rakt ut. Men det skulle förstås innebära frågor om hur det radioaktiva materialet istället ska hanteras.”

    Det är vad jag också tycker: Bygg ut mellanlagren, så att de kan ta emot avfallet från fortsatt drift av nuvarande reaktortyp – befintliga såväl som nybyggda under tiden – under 30 år framåt i tiden.Det vore väl märkligt om man inte under den tiden har börjat bygga reaktorer av generation 4-typen. Och även om så inte skulle bli fallet, så är det inte detsamma som att lasta över problemet på idag ofödda generationer människor.

    De, som idag har uppnått medelåldern kommer om 30 år att vara nyblivna pensionärer- om man inte kraftigt har höjt pensionsåldern – och kommer alltså att vara fullt beslutskapabla. Förutom att de kommer att ha nästan lika lång livserfarenhet som jag har idag, kommer de att ha kunskaper och erfarenheter, som ingen i min generation har idag. För övrigt kan man ju stoppa ner en mindre del av det nu använda kärnbränslet i det tilltänkta slutförvaret för att studera hur det påverkas av de föreslagna metoderna för slutförvar.

    Holmlund har kanske en poäng, när han skriver att man bör byta ut ordet slutförvar mot djupförvar, eftersom det kan komma att återanvändas – men tydligen mycket långt fram i tide, som han ser det. Meningen med slutförvar är väl annars att det ska vara så svåråtkomligt, så att det i praktiken inte kommer att återanvändas. Men är det bara fråga om platsen för fortsatt förvaring, kan kanske ett mellanlager för en längre tids förvaring, men inte under 100.000 år, kan väl det vara i samma bergrum som den tänkta slutförvaringen är tänkt att ske?

    Om Holmlund för en gångs skulle ha rätt, så är jag inte ovillig att erkänna det. Kravet på em lösning av slutförvarsfrågan verkar mest vara ett politiskt trick för att stoppa driften av befintliga kärnkraftverk och blockera tillkomsten av nya. Genom att hitta -på ett svårlöst problem. kan man också hitta på hur många invändningar som helst, i det oändliga, vilka lösningar som än presenteras. Och eftersom invändningarna nu verkar handla om rörelser i berggrunden, så kanske den bästa platsen för slutförvar inte finns i Sverige.

    Eller kanske tvärtom: att den bästa platsen för ett slutförvar i hela världen finns i just Sverige.

  2. Brorson

    Om det finns en lag, som säger att våra kärnkraftverk inte får drivas vidare efter ett visst datum, om det inte finns ett beslut om slutförvar före detta datum tycker jag att de lagen ska avskaffas. Och beslutet om slutförvar ska skjutas på framtiden, så länge vi inte vet säkert om ett slutförvar verkligen behövs. Vad gäller nya reaktorer föreslår jag följande:

    1. att riksdagen eller regeringen utser sex platser vid kust, där stora stationära reaktorer får finnas framgent (Söråker, Forsmark, Studsvik, Oskarshamn, Ringhals och Ravlunda).
    2. att staten ska förvärva den mark, på vilken nya reaktorer enligt detta riksagsbeslut får byggas.
    3. att regeringen ges bemyndigande i samma lag att ge tillstånd för varje reaktor, som ska byggas.
    4. att den, som vill bygga och driva en reaktor för att få tillstånd ska visa upp ett avtal med ett mellanlager i Sverige eller utomlands för deponering av det använda kärnbränslet under reaktorns beräknade drifttid.
    5. att staten ger garantier till reaktorernas ägare om ekonomisk kompensation vid eventuella poliska beslut, som direkt eller indirekt leder till att driften måste upphöra före avskrivningstidens utgång.
    6. att ägare till bostadsfastigheter inom 3 km från ett reaktorområdets yttre gräns, vilken så begär, har rätt att få sina fastigheter inlösta alternativt flyttade på statens bekostnad. befogenhet att förbjuda fortsatt drift av ett vindkraftverk vid störingar för kringboende.
    7. att regeringen även får bemyndiga att ge tillstånd till mobila reaktorer på köl. vilka förankras vid någon av de sex nämna platserna för att där kopplas in på elnätet.
    8. att regeringen likaledes ges bemyndigande till mobila reaktorer på räls, vilka placeras i befintliga bergrum och andra befintliga platser för de elektriska omformastationerna för de elektriska tågdriften, varifrån överskottselen skickas ut på stamnätet till byar, städer och industrier.

    Dessa platser är väl skyddade mot sabotage. Angående järnvägarnas bärighet kan reaktordelar på minst 500 ton transporteras i låg fart på specialvagnar för tunga transporter på de flesta normalspåriga järnvägar i Sverige. Som jag har skrivit förut kan moderna, energisnåla tåg inte köras på vindkraftel.

    MP har i regeringsställning drivit fram en storsatsning på eldrivna långtradare på landsvägarna. Detta vansinne måste stoppas och i stället rejäla satsningar göras på våra befintliga godsjärnvägar samt de järnvägar som i högre grad används för både gods– och persontrafik, bl.a. södra stambanan söder om Mjölby. som är den naturliga knutpunkten för Norra stambanans förlängning söderut.

    MP har svikit i stort sett allting, som partiet bildades för att kämpa för, med undantag för antisemitismen och kampen mot kärnkraften. Sverige behöver både ett nytt arbetarparti, vilket S inte längre är, och ett nytt miljöparti, vilket MP inte längre är.
    .

    • Brorson

      Försökte ta bort en överflödig mening, men hälften av den meningen blev kvar (pkt 6 ”befogenhet att förbjuda fortsatt drift av ett vindkraftverk vid störningar för kringboende.”) Som läsare kanske du undrar vad vindkraft har att göra med kärnkraft. Jag menar att man bör ställa lika stora krav på hänsyn till kringboende på ägare till vindkraftverk som på ägare till kärnkraftverk. Så här tänker jag om detta:

      a) enskilda personers fobier ska inte styra hela samhället, men en viss hänsyn bör ändå tas till folks rädslor, även om vi (majoriteten) tycker att rädslorna är obefogade.
      b) därför ska en ägare till en bostadsfastighet inom 3 km från kärnkraftområdet, vilken han / hon köpte före beslutet att det skulle byggas ett kärnkraftverk på platsen, rätt att få sin fastighet inlöst eller flyttad på statens bekostnad, varefter staten kräver samma belopp av kärnkraftverkets ägare. Denna kostnad ska alltså belasta driften av kärnkraftverket.
      c) dessutom införs en zon på minst 5 km från kärnkraftverket med förbud mot ny bostadsbebyggelse.
      d) ägare till en bostadsfastighet inom 3 km ska ha samma rätt att få sin fastighet inlöst eller flyttad. Kostnaden för detta ska belasta driften av vindkraftverket. Vindkraften är ju så oerhört lönsam, enligt vindkraft-anhängarna, så det kan inte vara något problem.
      e) kommunen ska ha befogenhet att förbjuda fortsatt drift av ett vindkraftverk vid störningar för kringboende längre bort än 3 km. Vindkraftverkets ägare har då att välja mellan att upphöra med driften för gott eller vidta åtgärder så att störningarna upphör.
      f) kommunen ska inte ge bygglov till ny bostadsbebyggelse inom 5 km från ett vindkraftverk.
      g) kommunernas vetorätt mot ny kärnkraft måste stärkas på alla möjliga sätt. Så även kustkommunernas vetorätt mot vindkraft till havs.
      h) kommunerna ska inte ha någon motsvarade vetorätt mot ny kärnkraft, eftersom varje ny reaktor – enligt mitt förslag – ska kräva beslut av regeringen, efter ett remissförfarande, där kommunen och alla dess invånare får yttra sig. Regeringen kan då bevilja ekonomisk kompensation för eventuella negativa konsekvenser, exempelvis att planerad ny bebyggelse inte blir av.

      Obehaget av att ha ett vindkraftverk i grannskapet kan vara minst lika, om inte mer, påfrestande än den objektivt sett obefogade rädslan för kärnkraften. Det måste bli ett stopp för vindraftbolagens hänsynslösa framfart.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.