Svenska folket vill införa mycket hårdare fängelsestraff

Av , , 2 kommentarer 10

För några dagar sedan så presenterades SOM-institutets årliga undersökning om allmänhetens åsikter. Denna visar att en överväldigande majoritet – 69 procent – vill ha mycket hårdare fängelsestraff.

Det speglar mycket väl den uppfattning som även Moderaterna framför.

Vi ser det även i andra frågeställningar. 86 procent av svenska folket vill se skärpta straff för gängkriminella. Bara 5 procent är emot.

Det är förövrigt precis lika många kvinnor som män önskar se skärpta straff. Stödet är lika stort bland såväl yngre som äldre.

Budskapet från svenska folket är tydligt.

Moderaterna och regeringen genomför nu en total omläggning av den svenska kriminalpolitiken. Det behövs. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen i vårt land, men betydligt hårdare straff och utbyggda fängelser är en bra början.

Det var åtta långa bortkastade år med S och MP i regeringsställning.

Nu ska vi få ordning på landet igen.

2 kommentarer

  1. brorson

    Svenska fängelser är till skillnad mot ex-vis ryska fängelser inte indelade i olika hårdhetsgrader, men däremot i olika säkerhetsklasser. Det är möjligt att en högre säkerhetsklass kan upplevas som hårdare av de intagna än en lägre. Och dessutom dessutom kan väl den intagne själv i viss mån, genom sitt uppförande, och ev. rymningsförsök påverka valet av säkerhetsklass? Men därför tycker jag att begreppet ”hårdare straff” ska undvikas och ersättas av ”längre straff”.

    För det är väl vad som avses? Därmed undviks också att politiker, som förespråkar längre straff, anklagas för att tillfredsställa ”allmänhetens blodtörst”., varmed de, som säger det, har sagt att brottslingarna är offren och att straffet är ett brott. ”Skärpta straff” kan vara ett lämpligt uttryck när böter ingår i straffskalan. Men man bör kanske också tänka på straffets primära syfte , som är att brottslingenska ”sona” sitt brott, och straffets sekundära syften: individprevention, allmänprevention och inkapacitering (fysiskt hindra brottslingen att begå nya brott, genom att han hålls inlåst.

    Det kan inte ligga i allmänhetens (skattebetalarnas) intresse att en brottsling hålls inlåst under längre tid än vad som kan anses skäligt för att han ska sona sina brott, såvida det inte finns en uppenbar risk för återfall i allvarlig brottslighet efter frigivningen. Därför behövs förvaring som en extra påföljd EFTER avtjänat fängelsestraff för särskilt farliga återfallsförbrytare.

    Vi måste både undvika att kostnaderna för fängelserna skjuter i höjden mer än rimligt för att brottslingarna ska sona sina brott och att polisen ”prioriterar bort” lindrigare brott av typiska återfallsförbrytare, tills de begår riktigt allvarliga brott, såsom mord, Vad är effektivt polisarbete? Att en viss polis griper samma brottsling tio ånger / år eller tio olika brottslingar per år, eftersom den först gripne sitter inne på ett längre straff eller förvaring?

    Nuvarande form av ”mängdrabatt” måste bort och ersättas av en ny form av ”mängdrabatt”, där varje nytt brott medför längre strafftid, men inte flera hundra år. Jag har själv föreslagit att fulla straffvärdet ska räknas för de tre grövsta brotten, samt halva straffvärdet för de tre följande grövsta brotten, o.s.v Därmed kan livstidsstraffet avskaffas även för de grövsta brotten. förutsatt att förvaring finns som en möjlighet då den sammanlagda strafftiden inte blir tillräckligt lång för inkapacitering av en särskilt farlig återfallsförbrytare.

    Svara
  2. brorson

    Såg också att ju mer det skjuts, desto färre brott blir uppklarade. Det verkar också gälla skjutningarna. Även färre skjutningar blir uppklarade. Det finns naturligtvis ett samband.. Man kan förstå polisens prioriteringar. Att övriga brott trängs undan av de grövsta brotten. Men därmed har polisen hamnat i ett ekorrhjul. Uppklarning av lindrigare brott, speciellt mängdbrott, torde ju leda vidare till uppklarning av grövre brott. Dessutom krymper rekryteringsunderlaget för gängen, när småbuset har låsts in.

    Det behövs mer brottsförebyggande arbete, men när oppositionen tar det ordet i sina munnar, talar de om något helt annat, social ingenjörskonst, som inte biter det minsta på dagens brottslighet, och barnindotrinering, som inte ger bestående resultat. Det är som om femåringar kan vaccineras mot att bli bjudna på knark och därigenom få avtrubbade samveten åtta – tio år senare. Dessutom driver oppositionen kampanjer mot utvisning av kriminella, som vistas illegalt i Sverige.

    Offentliganställda uppmanas bryta mot lagen, om de blir ålagda att anmäla ”papperslösa”. Vilket givetvis kommer att kräva fler arbetstimmar för polisen bakom varje utvisning. Trots att dessa personer inte kan försörja sig på annat sätt genom att själva begå brott – eller genom att någon annan begår brott, genom att bevilja bidrag. F.ö. står det inte i Tidö-avtaletatt varje enskild tjänsteman själv ska ringa polisen, utan att det ska finnas en ”ordning” inom myndigheten, som säkerställer att någon gör det.

    Handlare klagar på att polisen inte utreder butiksstälder, trots att det stjäls för enorma belopp och så stora kvantiteter att det omöjligen kan vara för tjuvarnas eget husbehov .I huset. där jag bor, har flera källarförråd brutits upp. Jag fick inte göra en följdanmälan till grannarnas anmälningar. utan varje anmälan skulle behandlas separat. Efter en dryg vecka kom ett brev från polisen med information om brottsofferjournen och uppmaning att söka psykologhjälp som brottsoffer. Samt ett beslut att någon förundersökning inte ska ske, eftersom ”uppslag” saknas. – Trots att fastighetsägaren hade tagit tjuvarna på bar gärning, som avhystes av väktare.

    Det kryllar av nya polisanställda, vars uppgift tydligen är att le vänligt och ge sken av att polisen tar alla anmälningar på allvar. Verkligen en attitydförändring jämfört med för ett par år sedan, då jag anmälde försök till bedrägeri, I anmälan kritiserades jag för att inte ha ringt upp bedragarna och klarat upp ”missförståndet”. Jag skickade ett mejl och begärde rättelse av anmälan, men inget hände. En sökning på nätet visar att samma bedragare har försökt lura andra.

    Jag ringde upp och fick till svar att mejlet hade hamnat hos polisens registrator. men att polisen inte kunde göra något eftersom polisen saknar tilefonnummer till sin egen registrator. Jag uppmanades att göra en egen utskrift av mejlet och själv lämna in den på polisstationen. När polisen trots stora personalförstärkningar tydligen inte har resurser för att utreda alla brott, borde man väl prioritera de brott, som samma gärningsman kan misstänkas för?

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sysselsättning: kommunalråd (M) i Umeå

Ålder: 52 år
Bor: Öst på stan

Familj: gift med Åsa, två bonusbarn

Utbildning: fyraårig teknisk linje på gymnasiet, gjorde värnplikten som kompanibefäl i Sollefteå (I 21) 15 månader, därefter Gymnasielärarutbildningen vid Umeå Universitet. Lärarexamen 1996 i ämnena historia och svenska, och sedan en fil. mag i historia

 

Senaste inläggen
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se