Hot, trakasserier och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2023, som redovisades av Brå förra veckan, visar att 29 procent av de förtroendevalda utsattes för hot, hat och våld under valåret 2022. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de har utsatts.

Men anmälningsbenägenheten till Polisen är tyvärr låg. Totalt 16,3 procent av händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld under 2022 ska ha anmälts till Polisen.

Hot, hat, trakasserier och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin.

Den vanligaste händelsen 2022 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för det. 5,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag. Andelen som utsatts för det här har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

Vi har tyvärr många exempel på politiker som har utsatts, inte minst i Västerbotten och Umeå. Vi har politiker i Umeå, som fått gå eller går utrustade med personlarm, för att ta ett exempel.

Ett problem i trygghetsarbetet är vanligtvis den otydliga ansvarsfördelningen. Det är en gråzon, mellan partierna och kommunen/regionen. Detta då vi som politiker inte är anställda utan just förtroendevalda.

SKR, där jag är ordförande i beredningen för demokratifrågor, arbetar mycket med dessa frågor och skickade en hemställan i juni 2022 om att regeringen bör förtydliga att kommuner och regioner har ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet, antingen i kommunallagen eller på annat sätt.

SKR har också fått igenom att lagstiftningen skärptes den 1 januari 2020, med hårdare straff för de som hotar och trakasserar förtroendevalda i kommuner och regioner.

Kommuner ska emellertid inte kunna avstå från att arbeta med frågan, genom att skylla på att det är otydligt gällande ansvaret. Men generellt så är det ju så, att stöd till förtroendevalda som utsätts för hot och hat i första hand ges av respektive kommun eller region. SKR är dock ett bra bollplank. Kommuner och regioner kan få stöd och råd av SKR när enskilda förtroendevalda blivit utsatta. SKR erbjuder också utbildningar till såväl säkerhetsansvariga i kommunerna, som förtroendevalda i dessa frågor.

Polismyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans publicerat skriften ”Anmäl alltid hot, hat och våld. Det handlar om demokratin”. Om fler anmäler brott blir det enklare för polisen och säkerhetsansvariga att se mönster och utveckla ett systematiskt arbete för att förebygga och lagföra brott. Det bidrar också till att synliggöra brotten mot politiker. Brott, som i förlängningen är ett hot mot demokratin.

Säkerhetspolisen har gett ut handboken ”Personlig säkerhet” som innehåller råd och stöd till politiskt aktiva, men kan också användas av andra yrkesgrupper.

I Umeå har vi ju sedan några år tillbaka skärpt säkerheten på stadshuset. Förr var det ingen kontroll på vilka som kom in i stadshuset – det var bara att promenera rakt in. Numera (sedan 2016, 2017?) är stadshuset låst efter receptionsdisken. Man måste anmäla sig i receptionen, meddela vem man ska träffa och sedan hämtas man av den man ska träffa. Dte är ett sätt att öka säkerheten. Vi har också tydliggjort att man, då man utsätts för hot eller brott kopplat till politikerrollen, ska meddela säkerhetsenheten.

Välkommet att det också inom kort ska komma på plats en tydlig rutin och struktur för detta arbete i Umeå kommun.

I dag faller mycket mellan stolarna och många förtroendevalda avstår som synes från att polisanmäla, och kan t.o.m. tycka att det litegrann hör till vad man får tåla. Så ska det inte vara: fler förtroendevalda måste anmäla de hot och trakasserier som de utsätts för.