Moderaterna i Umeå gick framåt i valet 2018 och 2022. Nu siktar vi ännu högre i valet 2026!

Moderaterna i Umeå har de senaste två valen lyckats trotsa en negativ rikstrend och gå framåt lokalt. Trots att Moderaterna på riksplanet tappade, så gick vi framåt i Umeå både valet 2018 och 2022.

Nu siktar vi på valet 2026!

Det är nu mindre än tre år kvar till nästa ordinarie val till kommun, region och riksdag. 1003 dagar för att vara exakt. Du kan redan idag visa ditt stöd för ett borgerligt parti som förenar liberalism och konservatism – genom att bli medlem. Om du delar Moderaternas värderingar och vill engagera dig så är du varmt välkommen till vårt parti som medlem. Som medlem väljer du själv hur mycket du vill engagera dig. Ju fler vi blir, desto starkare kraft blir vi inom politiken.
Välkommen att bli en del i vårt arbete!

Bli medlem i Moderaterna!

Ett medlemskap i Moderaterna kostar 100 kronor under det första kalenderåret.
Swisha: 100 kronor till 123 336 00 70, uppge namn och personnummer. Eller gå in på moderaterna.se och följ anvisningarna.

4 kommentarer

  1. Basic Rules

    Med rätt politik så – Om ni vill komma nån vart, dvs åstadkomma resultat synliga för oss väljare – Gör rent hus med Reinfeldtarna !
    Sen, måste det till som i nog alla partier – ACTION, sluta med detta evinnerliga utredande, det inger inget förtroende, det kan jag lova dig. Konsekvenserna får GD/ÖB ta hand om det är deras jobb, att alltid köra med hängslen och livrem = noll resultat.

  2. brorson

    Gratulerar till framgången i Umeå, men rikstrenden är inte lika bra. När S säger att M är irrelevant och utpekar SD som huvudmotståndare, kan taktiken vara att SD ska växa så mycket att SD inte kan förvägras ministerposter och att Åkesson ska framstå som självklar statsminister-kandidat. Och att M, som har fortsatt tappa på riksplanet, ska välja att bli stödparti (tillsammans med C?) till en S-ledd regering. MP har gjort sig omöjligt som regeringsparti, med sitt dogmatiska kärnkraftmotstånd. S vet av erfarenhet att ju mer de gormar om SD, desto mer växer SD-

    Om S verkligen tror på vad de själva säger om SD, skulle de inte säga så mycket, som de gör, om SD. Nu har de tjatat under ett drygt år om att vi har en S-ledd regering, trots att vi som minns, vet att det mesta som S tillskriver SD är gammal moderat skåpmat, till stor del från tiden innan SD fanns. SD:s nuvarande taktik för att framstå som partiet som kräver mest, är att varje gång M vill ha mer av någonting, vill SD ha ännu mer av samma sak. Detta underlättas förstås av en viss feghet hos M, som verkar rädda att stöta sig för mycket med S. Men naturligtvis gick Åkesson för långt, när han sa att det inte ska vara uteslutet att döma 13-åringar till livstids fängelse. Jo, det ska vara uteslutet för alla som inte fyllt 18.

    Man ska inte lita för mycket på väljarundersökningar, dels eftersom svarsfrekvensen är låg och dels därför att man inte kan lita på svaren. Jag ska nog försöka med en egen gissning. M påstås tappa i storstadsområdena. Men om vi tar de tre största,. så är det stora skillnader mellan dem i befolkningssammansättning. Stockholm torde ha en stor andel höginkomsttagare, som avlönas med skattemedel, vilket förklarar varför M tappar till S. Malmö har en hög andel låginkomsttagare, som försörjs med skattemedel (”bidrag”), som till abnormt stor del betalas av skattebetalare i andra landsdelar. Malmö-sossarnas ekonomiska politik är nära nog kriminell i jakten på väljare.

    Av de tre storstäderna torde Göteborg ha högst andel privatanställda i alla inkomstlägena. S i Gbg kämpar att behålla sina arbetarklassväljare, vilket har skapat svåra motsättningar inom partiet om man ska satsa mest på löntagarna och bekämpa svinnet av skattemedel till kriminella nätverk, eller satsa mest på bidragstagarna och blunda för svinnet av skattemedel till kriminella nätverk. Samma motsättningar som inom S i Botkyrka. Det märkliga är att den socialdemokratiska partiledningen INTE stödjer sossar, som står för genuin arbetarpolitik, solidaritet och hederlighet., Om samarbete mellan M och S skulle bli aktuellt, är det väl uppenbart vilken falang inom S, som M kan samarbeta med? Inte den nuvarande partiledningen inom S.

    I Stockholm minskar M och ökar SD. Men det är ytterst osannolikt att M tappar direkt till SD. Jag tror att det är mer komplicerat än så: M tappar övre medelklassväljare till S, som har upphört att vara ett arbetarklassparti och skäms för att ha varit det, och har blivit ett intresseparti för övre medelklassen, som de ledande socialdemokraterna själva tillhör – och i Stockholm är de S-medlemmarna många. I stadsdelar, där lägre medelklassen bor, tappar S till V. SD berörs nästan inte alls av väljarströmmarna inom den stockholmska medelklassen.

    I de s.k. utanförskapsomrpådena, där 80 – 90 % av invånarna är invandrare, tappar S. och framförallt C,. till SD och V. Invandrare, som bott länge i Sverige och har eller har haft jobb, och ser sina jobb hotade av den fortsatta invandringen, går till SD. Medan bidragstagarna går till V. I takt med krympande landsbygdsbefolkning har C övergivit landsbygdsväljarna, som de har försökt ersätta med invandrare i storstadsförorterna. Men med en politik, som pressar ner löner och inkomster för just invandrare, som genom C:s migrationspolitik utsätts för ökad konkurrens om jobben.

  3. brorson

    Efter ett antal valförluster, som tillskrevs böndernas krympande andel av befolkningen, bytte dåvarande Bondeförbundet under 1950-talet- namn till Centerpartiet och skulle bli ett parti för alla småföretagare, särskilt på landsbygden, i konkurrens med M: Under 2010-talet övergav man landsbygden, med följd att SD gjorde stora inbrytningar i gamla C-fästen. C hade helt enkelt utsett invandrarbefolkningen i storstädernas förorter till sin nya väljargrupp. Nu tappar man dessa nya väljare till SD och V – och i nästa val kanske även till islamistpartiet Nyans, vars partiledare har skolats inom C. ´

    Trots att ståndsriksdagen (adel, präster, borgare och bönder) hade avskaffats redan 1865, levde ståndsindelningen länge kvar, delvis fortfarande. Arbetetarklassen, som vuxit p.g.a. industrialiseringen, började under slutet av 1800-talet alltmer uppträda som ett femte stånd med krav på riksdagsrepresentation. Vilket man fick med den allmänna rösträtten, för män 1911 och även för kvinnor 1921. Arbetarrörelsen trodde i början av 1900-talet att arbetarna p.g.a. den fortsatta industrialiseringen skulle komma att utgöra över hälften av befolkningen. Socialismen skulle införas genom att småföretagen slogs samman eller köptes upp av större företag, som skulle falla som mogna frukter i statens händer

    .Trots att hela denna idé avfärdades som orealistisk av Nils Karleby (1892 – 1926), den svenska socialdemokratins största idelolog någonsin och den egentliga skaparen av den svenska modellen samarbete och fredlig konfliktösning mellan arbetare och kapitalister) , levde idén om socialisering på nämnda sätt och den därmed förknippade fientligheten mot småföretagarna länge kvar inom S. Mot slutet aV 1930-talet förstod man inom arbetarrörelsen att arbetarna aldrig skulle komma att bli en majoritet av befolkningen, och bytte till vardags namn från Arbetarpartiet till Socialdemomokratraterna.

    Mot slutet av 1900-talet utmanövrerades arbetarna alltmer och LO-medlemmarna blev passiva betalare till partikassan. Efter ständiga konflikter med LO (”rosornas krig”) skippade partiledningen den svenska arbetarna som huvudsaklig väljargrupp och satsade på import at nya väljare., som valboskap utan nämnvärt inflytande. Inför valet 2006 lanserade partiledaren Fredrik Reinfeldt M som det nya arbetarpartiet – utan minsta protest från S, som borde ha protesterat mot stölden av halva partinamnet. S verkar fortfarande skämmas för vad man varit – ett arbetarparti, Något riktigt arbetarparti har M dock aldrig blivit. snarare ett ”arbetsparti” alltså ett parti för dem som har jobb, men inte för hela arbetarklassen.

    Med detta vill jag ha sagt att Reinfeldt-tiden inte varit någon bra tid för M, men att M måste slå vakt om de arbetarväljare, som man har. Och se till att de blir fler. Mitt råd till M är att förbli ett parti för hela svenska folket, bl.a. genom att stödja Karlebys grundidé om samarbete – utan att förneka de intressemotsättningar som finns . mellan arbete och kapital. Reinfledt undvek öppen konflikt med LO, genom att inte försämra arbetsrätten för löntagarna formellt -utan utsatte i stället särskilt arbetarna för en mördande konkurrens från utlänsk arbetskraft. Med stöd av MP: Den striktare migrationspoliti, som M nu lanserar, kallar S för ”högervridning”. Lögn och hyckleri, Sanningen är ju att S har blivit det nya högerpartiet.

    Vad M måste göra för att stoppa väljaäärtappet är en mer offensiv politik samt framhålla vad som är M:s egna bidrag till Tidö-partiernas politik. inte minst framhålla vad som år gammal M-politik inom det rättspolitiska området, att det inte är anpassningar till SD. Att det är SD som stödjer M (och det ska SD ha kredit för) och inte tvärtom. Dessutom behövs nog bättre anpassningar till olika väljargrupper. Det är dock skillnad mellan övre medelklassväljare i storstäderna och arbetarväljare i bruksorterna. Om skatteerna ska kunna sänkas utan försämringar av välfärden, behölv

  4. brorson

    Om skatteerna ska kunna sänkas utan försämringar av välfärden, behölvs kraftfulla åtgärder för att stoppa läckaget av skattemedel till kriminella. Detta kan ske lokalt genom samarbete med S i kommuner där S tycker samma sak.

    Vilket tyvärr inte är fallet i Sveriges samtliga kommuner .I Malmö behövs en gemensam borgerlig offensiv mot sossarnas röstköp från bl.a. Ibn Rushd. Det måste göras klart för väljarna i Malmö att de inte kanfortsätta räkna med statliga medel, som rätteligen borde gå till glesbygdskommunerna i bl.a. Norrlands inland.,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.