Sakskälen talade för Umeå
Regeringen har ju som bekant beslutat att lägga den fjärde migrationsdomstolen i Luleå. Det har på sina håll framskymtat som om vårt engagemang för Umeå och lokaliseringen av en fjärde migrationsdomstol endast styrdes av "byapolitik". Och att det i praktiken inte är någon större skillnad om den skulle hamna i Umeå eller Luleå.
Det är helt fel. Det har heller inte något med nån gammal rivalitet mellan Luleå och Umeå att göra.
Jag hade varit lika upprörd om den hade hamnat i någon annan del av Norrland också. Argumenten i utredningen för Umeå var nämligen solklara. De synpunkter som framförts av bl.a. Migrationsverket hanterades ju också och kommenterades tydligt i utredningen.Jag kan än en gång konstatera att i det här fallet styrdes inte regeringen av sakliga och logiska skäl, och det är mycket beklagligt.
Här utdrag ur utredningen för den om orkar läsa, och som vill veta hur det egentligen förhåller sig:
Citat från rapporten ”En fjärde migrationsdomstol” av Domstolvsverket – Juridiska avdelningen, 2011-09-12
”Av de orter som kan vara aktuella i dessa län har vi bedömt att det finns bäst förutsättningar att skapa en domstol som håller hög kvalitet och som fungerar väl i Umeå. När det gäller den bedömningen har vi framförallt beaktat att möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft i Umeå är mycket goda. Mot bakgrund av de rekryteringsproblem Sveriges Domstolar har haft på senare år är det väsentligt att en fjärde migrationsdomstol placeras på en ort som attraherar skicklig personal.” (s. 4)
”En grundläggande omständighet att ta hänsyn till är möjligheten att kunna rekrytera och behålla skicklig personal. Detta har samtliga myndigheter som vi varit i kontakt med varit ense om. Under senare år har svårigheterna att rekrytera domare och föredraganden till Sveriges Domstolar emellertid ökat.” (s. 37)
”För att göra det möjligt att rekrytera och behålla lämplig personal är det alltså enligt vår mening väsentligt att en ny domstol placeras på en ort som attraherar den personal som behövs”. (s. 37)
”Av stor betydelse för var en ny migrationsdomstol placeras och vilket domstolsområde domstolen ska få är alltså att målunderlaget för domstolen blir så stort att det är möjligt att bygga upp den kompetens som behövs” (s. 37)
”En annan aspekt som måste beaktas vid placering av en ny domstol är närheten för parterna, liksom goda kommunikationer” (s. 38)
”Eftersom en stor del av migrationsmålen avgörs utan muntlig förhandling är närheten för parterna emellertid enligt vår uppfattning inte lika viktig som för t.ex. de allmänna domstolarna som har betydligt fler muntliga förhandlingar. Det hålls muntlig förhandling endast i 20-25 procent av asylmålen och bara i 1 procent av tillstånds- och verkställighetsmålen” (s. 38)
”I regel är vidare de muntliga förhandlingarna i migrationsmålen förhållandevis korta De pågår en till två timmar och det är ovanligt med förhandlingar som pågår mer än en dag”. (s. 38)
”Behovet av närhet till en domstol har även minskat i och med den förbättrade tekniken, med möjlighet för parter, ombud och tolkar att närvara vid bl.a. videolänk. Det förs inte någon statistik om hur vanligt det är med närvaro genom ljud och bildupptagning i migrationsmål men enligt uppgift från migrationsdomstolen i Stockholm förekommer det allt oftare att framförallt tolkar, men även parter, är närvarande via videolänk eller per telefon.” (s. 38)
”Vi bedömer att rekryteringsmöjligheterna är väsentligt bättre i Umeå än i Luleå.” (s. 42)
”Statskontoret har i rapporten Sammanslagna tingsrätter – en utvärdering (2007:9) pekat på att en ökad geografisk samordning är betydelsefull ur ett rekryteringsperspektiv eftersom det ofta innebär att regionala rättscentra, där flera mynidgheter är lokaliserade på samma ort, skapas.” (s. 42)
”Koncentrationen av domstolar och myndigheter i Umeå gör att det enligt vår bedömning finns ett bredare rekryteringsunderlag i Umeå än i Luleå. Genom att placera en migrationsdomstol i Umeå blir den regionala rättscentrumet i Umeå ännu större, vilket även skulle förstärka rekryteringsmöjligheterna för samtliga domstolar på orten. Till detta kommer att Umeå är en universitetsstad med juristutbildning och universitetssjukhus.” (s. 42)
”Som vi tidigare har redovisat har Domarnämnden utifrån rekryteringsförfarandena de två senaste åren på Förvaltningsrätterna i Uppsala, Falun, Härnösans, Umeå och Luleå rangordnat var det enligt nämnden skulle vara svårast respektive lättast att anställa sju till tio rådmän. Domarnämnden har bedömt att en lokalisering av en ny migrationsdomstol i Luleå sannolikt skulle ge de svåraste rekryteringsförutsättningarna meden en lokalisering i Umeå eller Uppsala skulle vara den mest fördelaktiga.” (s. 43)
”Mot bakgrund av de rekryteringsproblem Sveriges Domstolar haft på senare år anser vi emellertid att det är klart olämpligt att lokalisera en ny migrationsdomstol till en ort där man redan från början kan se svårigheter att rekrytera personal.” (s. 43)
”Avstånden i Norrland är visserligen stora men i denna del måste man enligt vår uppfattning beakta att förfarandet i migrationsdomstolarna i huvudsak är skriftligt. Enligt vårt förslag är det meningen att det ska komma in ungefär 2 700 mål per år till den nya domstolen. Av dessa kommer sannolikt endast cirka 250 mål enligt våra beräkningar att avgöras efter en muntlig förhandling medan närmare 2 450 sannolikt kommer avgöras på handlingarna. Deltagandet vid de muntliga förhandlingarna behöver heller inte alltid ske genom personlig närvaro.” (s. 43)
”Det kan tilläggas att de utlänningar som hålls i förvar ofta vistas i Gävle, där Migrationsverket har en försvarsenhet, eller på kriminalvårdsanstalten och häktet Saltvik utanför Härnösand. Ur transportsynpunkt är Umeå närmare dessa anläggningar än Luleå.” (s. 44)
”Det viktigaste bör vara att migrationsmålen kan handläggas effektivt och rättssääkert och att den nya migrationsdomstolens verksamhet håller hög kvalitet. Vi bedömer att det finns bäst förutsättningar att skapa en sådan migrationsdomstol i Umeå.” (s. 44)
