Vi måste öka takten på bostadsbyggandet i Umeå!

Av , , 1 kommentar 6

I dagens Folkbladet skriver jag om vikten av att öka takten på bostadsbyggandet. Läggs upp även här på bloggen.

 

Vi måste öka takten på bostadsbyggandet i Umeå!

I samband med senaste fullmäktige diskuterades bristen på bostäder i Umeå. Bristen gäller inte bara lägenheter utan även i stor utsträckning villor. Jag och Moderaterna lyfte förslaget om att fler områden måste öppnas upp för byggande av småhus.

Umeå kommun har som målsättning att bygga 2000 bostäder per år, men hittills har målet inte uppfyllts. Förra året byggdes bara 412 bostäder och 2019 färdigställdes ca 1000 bostäder. Prognosen för 2021 är omkring 800 bostäder. Utbudet av villor i Umeå är samtidigt extremt lågt.

Från moderat sida har vi påtalat bostadsbristen under en lång tid. Vi behöver bygga fler lägenheter, men också fler radhus och villor i Umeå. Den här situationen som vi befinner oss i är ett hot mot Umeås tillväxt.

Så sent som i juni i år lade Moderaterna i Umeå ett förslag i kommunfullmäktige om att uppdra till kommunstyrelsen att skyndsamt möjliggöra en högre takt på byggande av fler småhus (villor, radhus), men förslaget röstades ner.

Nu kom frågan upp till debatt igen. På en fråga om möjligheten att öppna upp fler områden för småhusbebyggelse, så svarade planeringsutskottets ordförande Janet Ågren (S) positivt på detta.  Det finnas alltså en politisk majoritet i Umeå för att möjliggöra ökad takt på byggande av småhus. Jag välkomnar det beskedet.

Det finns en stark efterfrågan på småhus och vi borde snarast öppna upp fler områden för byggande av småhus i Umeå. Om vi kan hitta en bred politisk enighet om detta, så är det en viktig signal till såväl byggbranschen som alla umeåbor – och potentiella blivande umeåbor – som vill bo i småhus.

 

Anders Ågren

Kommunalråd, M

Umeå

Länsstyrelsens agerande ett allvarligt bekymmer

Av , , 1 kommentar 9

Hösten 2011 innebar ett tydligt paradigmskifte i Umeås stadsplanering. Efter fyra års arbete tog kommunfullmäktige den 22 augusti beslut kring två mycket strategiskt viktiga översiktsplanedokument. Med förslaget till dels ny fördjupning för Umeå, dels ny fördjupning för de centrala stadsdelarna så gav vi de planmässiga förutsättningarna för byggandet av storstaden i norra Sverige. En stadsplanering som nu hotas av länsstyrelsens oförutsägbara agerande.

Umeå hade under lång tid lidit av en i många delar inaktuell översiktsplan, vilket har försvårat byggandet i kommunen och försenat många intressanta stadsutvecklingsprojekt. Men efter beslutet år 2006, med efterföljande direktiv 2007, om att ta fram en ny översiktsplan så kunde vi äntligen gå till beslut. Ett beslut som togs i det närmaste total enighet i fullmäktige. Från höger till vänster.

En stor del av den kommande befolkningstillväxten förväntades ske i de centrala stadsdelarna, vilket skulle innebära en förtätning av centrum genom att vi tillät högre hushöjder, uppmuntrade förtätning och kompletteringsbebyggelse samt bättre utnyttjande av marken.

Detta var ett arbete från Umeå kommuns sida som gick hand i hand med Länsstyrelsen i Västerbotten. Förändringarna hade inte varit möjliga om inte länsstyrelsen först gjorde en revidering av riksintresset för kulturmiljö för centrala stan. Revideringen innebär sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal, vilket öppnade för en förtätning. Beslut om detta togs av länsstyrelsen i april 2010.

Jag deltog vid möten och överläggningar där länsstyrelsen var tydlig med att man ville jobba tillsammans med Umeå kommun för att möjliggöra en positiv utveckling för Umeå. Detta självklart med respekt för att länsstyrelsen och Umeå kommun har olika roller. Man hade också en förståelse för Umeå kommuns ambitioner och avsikter.

Det gav också resultat – länsstyrelsens reviderade riksintresse för centrum var alltså en förutsättning för det paradigmskifte som sedan skedde i Umeå kommuns stadsplanering.

Men att bygga storstad innebär ett stort ansvar att också värna det offentliga rummets kvaliteter och parker, skapa mötesplatser och uppmuntra höga ambitioner i stadsbyggandet. Nya stadskvarter fogas till de gamla och ger spännande kontraster mellan gammalt och nytt. Ju mer stad vi bygger, desto viktigare blir det att vårda bl.a. våra parker och grönområden. Dessa är viktiga för att åstadkomma en attraktiv livsmiljö. Något som det också råder bred politisk enighet om.

För företag och investerare är det en styrka att veta att det råder politisk enighet om praktiskt taget alla stora planeringsfrågor – oavsett om Umeå styrs av de rödgröna eller de borgerliga i framtiden så vet man långsiktigt vad som kommer att gälla.

Därför blir man ju mycket förvånad, för att uttrycka sig diplomatiskt, när länsstyrelsen nu kommer med en utvärdering av riksintresset – och förslag på ny riksintressebeskrivning – som riskerar sätta stopp för den utveckling som vi i stora drag varit överens om. Efter tio år tycker plötsligt länsstyrelsen tvärtemot det man tyckte inför fullmäktigebeslutet i augusti 2011. Länsstyrelsens beskrivning signalerar att riksintresset under senare tid har tagit påtaglig skada genom enskilda projekt, kumulativa effekter och att riksintresset i flera avseenden bedöms som mycket sårbart.

Dessa slutsatser känns mycket märkliga, då vi i stora drag var överens i synen på utvecklingen av centrala Umeå så sent som för tio år sedan.

Så här får det inte fungera. Ännu märkligare blir det då det samtidigt pågår ett nationellt uppdrag om en översyn av samtliga riksintressen, i avsikt att minska riksintresseanspråken. Länsstyrelsen i Västerbotten agerar tvärtemot även denna nationella ambition, genom att vilja skärpa riksintresset lokalt i Umeå.

Umeå kommun, privata aktörer och andra måste kunna lite på att en myndighets viktiga ställningstaganden inte oförutsägbart svänger fram och tillbaka med några års mellanrum. Det försvårar det långsiktigt arbetet i att utveckla Umeå. Om länsstyrelsen inte väljer att lyssna på Umeå kommuns synpunkter kommer vi sannolikt tvingas riva upp gällande översiktsplaner, med allt vad det innebär.

De nya översiktsplanedokumenten från 2011 innebar ett paradigmskifte för planeringen av Umeå. Detta paradigmskifte hade inte varit möjligt, om inte länsstyrelsen året dessförinnan gjorde en revidering av riksintresset som innebar sänkta krav inom ungefär hälften av riksintresseområdets areal. Det öppnade för den förtätning som vi har sett sedan dess.

Svensk kärnkraft kan tvingas stänga ned om tre år p.g.a. Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Av , , 2 kommentarer 13

Vattenfall varnar nu för att det kan bli stopp för kärnkraft via Forsmark och Ringhals efter 2024 eller 2025 på grund av regeringens ovilja att ta beslut om kärnavfallet. Vi måste stoppa nedstängningen av kärnkraften för att rädda klimatet och svenska jobb. 30 procent av Sveriges energiproduktion står på spel – det är bråttom nu.

👇 Skriv på – och hjälp till att sprida budskapet!
https://www.maktskifte.nu/karnkraft

Sverige behöver fungerande flygförbindelser även efter pandemin

Av , , 3 kommentarer 9

Igår blev jag vid lunchtid intervjuad av TV4-nyheterna gällande den utredning som regeringen hade beställt om att snabbavveckla Bromma flygplats. Länk till inslaget här.

Det är både provocerande och oseriöst att driva igenom en nedläggning av Bromma flygplats mitt under en pågående pandemi, där självklart flygresandet har minskat. Inrikesflyget måste fungera även efter pandemin.

Den av regeringen beställda utredningen borde kastas i papperskorgen.

Ta gärna en bredare diskussion om framtiden för bl.a. Bromma flygplats, men återkom efter att nödvändiga beslut och investeringar gjorts för att bygga ut Arlandas kapacitet.