Tråkig nivå på den lokalpolitiska debatten numera

Jag och många med mig har noterat en tråkig förändring i de lokala S-företrädarnas argumentationsteknik på senare tid. De drar sig inte för att metodiskt sprida rena felaktigheter och lögner om sina motståndares politik.

Några axplock i närtid.

Vi har fått höra av S att M lägger förslag om att ”slakta socialtjänsten” i Umeå. Nej, däremot har vi lagt förslag om hårdare kontroller vid utbetalning av försörjningsstöd. Inte samma sak.

Vi har fått höra av S att de borgerliga partierna ska ”sälja ut städpersonalen”. Nej, däremot vill vi möjliggöra konkurrensutsättning av bl.a. städverksamheten. Inte samma sak.

Det finns naturligtvis en massa andra exempel. Hur som helst tråkigt. Men det speglar nog den desperation som sprider sig i den socialdemokratiska rörelsen över landet.

Sverige, Region Västerbotten och Umeå kommun behöver maktskifte i valet 2022!

4 kommentarer

  1. Björn

    Blev själv tveksam till Sossarnas uppgift att allianspartierna vill säga upp all städpersonal, så gick in och läste kommunfullmäktiges protokoll. Mycket riktigt så var det en lögn från deras sida,
    Precis som du säger så är förslaget att konkurrensutsätta verksamheten, inte säga upp all personal omg.
    Riktigt fult när man framställer det så, särskilt som inget beslut i frågan ännu är tagit, sker först på måndag.
    Synd att inte gemene man tar sig tid att kontrollera möteshandlingar i större omfattning.
    Lättja? Brist på ork? ”inte ljuger väl xx”? ”står ju i Vk”? Ja, inte vet jag men tråkigt när en lögn blir sanning…

  2. Brorson

    Jimpan, som själv har kallats gris av försvarsministern (hörde ni kanonmullret…) anklagas nu av jök-företrädare för olämpligt språkbruk. Tack vare dessa nyttiga idioter, kastar sig en massa människor över media, för att själva läsa vad Jimpan sa. Det var visst något om att invandringen är bra för Sverige. Med undantag för dem so är en belastning, givetvis. Det ordet bör inte tillåtas, tycker f.d. socialminister Annika Strandhåll. Vem ska förbjuda?

    I så fall måste väl även den svenska regeringens angrepp mot Norge förbjudas? Man skäms ju för att man är svensk. så regeringen uppför sig. Riktigt illa. Den svenska regeringen kräver nu den norska staten på skadestånd till de gränspendlare, som är bosatta i Sverige men inte kan komma till sina jobb i Norge p,g,a de norska restriktionerna.

    Jag tycker att de norska arbetsgivarna ska kräva den svenska staten på skadestånd för produktionsbortfallet på grund av att den svenska arbetskraften inte kan komma till sina jobb i Norge. Det är helt och hållet den svenska regerings fel, som har tillåtit den svenska Folkhälsomyndigheten att fortsätta sina livsfarliga experimentmed flockimmunitet och frivillig efterlevnad av FHM:s rekommendationer, att exempelvis inte bära munskydd.

    Den svenska regeringens oförskämdheter mot Norge är anstötliga även med tanke på Sveriges agerande under andra världskriget, när Nazityskland ockuperade Norge för att inte England skulle stoppa den svenska järnmalmsexporten.

    Sverige hade visserligen hjälpt Finland i kriget mot Sovjetunionen, som hade slutat strax före ockupationen av Norge, så mycket, bl.a. skänkt så mycket krigsmateriel till Finland, att Sverige var i det närmaste försvarslöst vid det tyska anfallet mot Norge.

    Frågan är alltså om den svenska regeringen hade något val, om den svenska hållningen var nödvändig, eller om svenska och norska stridskrafter tillsammans – och med hjälp från England, hade kunnat slå tillbaka de tyska angriparna. Oavsett svaret på den frågan, hade en viss ödmjukhet från den nuvarande svenska regeringen varit på sin plats.

    Den svenska regeringens ordval, och inte bara ordvalet utan även det man säger med orden, är en sådan skam för hela svenska folket, så att denna regering nu bör ha tappat allt förtroende, som den eventuellt har haft innan pandemin. Utöver rädslan för att drabbas av coronan, har det nu blivit ett psykiskt lidande att vara svensk.

    Och till detta regeringens oerhört låga svar på den borgerliga oppositionens kritik. vilket torde göra det extra plågsamt att vara, eller ha varit, socialdemokrat

  3. Brorson

    Av princip brukar jag inte ta ställning i lokala konflikter i kommuner, som jag inte bor i. Det som är rätt i en kommun, kan vara fel i en annan kommun. Det jag skriver här, är alltså inget ställningstagande i frågan om städningen i Umeå ska privatiseras eller ej, utan enbart allmänna reflexioner.

    Jag utgår dock från ett påstående på Jan Hägglunds blogg (ett citat ur en artikel?): ”Seriösa privata städföretag låter idag ofta bli att ens lägga anbud när de vet att det finns osund konkurrens. ”Befarar Hägglund att SMP-styrda Umeå kommun kommer att anlita oseriösa företag, som saknar kollektivavtal? Inte en aning.

    Det finns ett EU-direktiv, som säger att vid byte av entreprenör för en verksamhet, ska den nya entreprenören överta den förra entreprenörens persona, som alltså för behålla sina jobb och ingalunda blir ”sålda”. Detta gäller väl även första gången en entreprenör anlitas för en tidigare kommundriven verksamhet? Problemet är att de svenaka S-regeringarna har underlåtit att ratificera direktivet såväl före regeringsskifte 2006 som efter regeringsskiftet 2014.Det känns förstås väldigt otryggt att riskera att mista jobbet, när en ny entreprenör anlitas. Och ännu otryggare kan det bli, när jök-partierna har kommit överens om att slopa kravet på saklig grund för uppsägning – vilket V dock har lyckats tillfälligt stoppa under hog o m att fälla regeringen tillsammans med den borgerliga oppositionen, om regeringen går vidare med förslaget.

    Inför valet lovade sossarna att avskaffa delade turer inom bl.a. hemtjänsten, genom att utnyttja den maktställning, som man hoppades få inom arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner SKR) Problemet var att utan nya pengar skulle det bli kraftigt sänkt kvalitet hos verksamheten. Har då SKR egna pengar till kommunerna? Och är det okej att ett politiskt parti utnyttjar ställningen som arbetsgivare för att genomdriva förbättringar för vissa arbetstagare, som andra arbetstagare inte kan få för att de har andra arbetsgivare? Sossarna borde kanske köpa in sig i hela det privata näringslivet och agera som snälla arbetsgivare där också? Var de, som anlitar de kommunala tjänsterna, vårdtagarna, en tillfrågade?

    Ser alltså ut att vara väldigt förmånligt att ha en S-styrd arbetsgivare. Erfarenheten säger emellertid annorlunda, åtminstone vad gäller LO-medlemmarna. Erfarenheten säger nämligen att S-styrda fackföreningar aldrig tar striden mot S-styrda arbetsgivare till skarpt läge. Lojaliteten med partikamraterna inom politiken väger tyngre än lojaliteten med medlemmarna. Som med få undantag inte ens år partimedlemmar sedan kollektivanslutningen av LO-medlemmartill Socialdemokraterna avskaffades.

    Jag har själv varit kollektivansluten partimedlem. På den tiden var S ett arbetarparti, men inte nu längre. Jag vågar än idag säga att demokratin urholkades när kollektivanslutningen försvann.

  4. Brorson

    Mänga privatiseringar har varit negativa för de anställda. Men vad beror det på, om inte till stor del på sossarnas underlåtenhet att skydda de anställda? Kommunalarbetareförbundet inom LO har påtalat att det även finns positiva exempel på privatiseringar. Vissa S-politiker , såsom Andreas Lundgren, tycks se bara en ena fördel med privatiseringar, nämligen att spara pengar åt kommunen genom att ersätta erfaren arbetskraft med nyanställd, som får sämre löner och arbetsvillkor.

    Anställda inom skattefinansierad verksamhet behöver tydligen. oavsett om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi, ha starka fackföreningar för att skydda sig mot sådana politiker som Andreas Lundgren. Redan innan kollektivanslutningen avskaffades, hade LO påbörjat anpassningen till stora och i många fall stora offentliga arbetsgivare genom sammanslagningen av förbud. När det var klart, mötte man en förändrad struktur på arbetsgivarsidan, med många små arbetsgivare i stället för en enda stor. LO var helt klart dåligt rustat för att möta de utmaningar, som privatiseringarna har medfört. Frågan är då om nya privatiseringar ska stoppas och privat verksamhet ska återsocialiseras, eller om fackföreningsrörelsen ska anpassa sig till den nya strukturen på arbetsgivarsidan.

    Jag tar alltså inte ställning till vad som är bäst för just Umeå, men håller med om att debatten förs på en låg nivå från S i Umeå, där arbetsgivaren för de idag kommunanställda, Anderas Lundgren, har lagt sig till med gammaldags husbondefasoner och för de anställdas talan, i försvaret av sitt eget revir.

    Varför privat drift? Om vi lyfter blicken från Umeå och ser till Sverige som helhet hundra år bakåt i tiden, så ser vi en närmast ofantligt växande offentlig sektor. Bra för välfärden, men dåligt för demokratin, med en maktförskjutning från politikerna till tjänstemän. Andreas Lundgren är personligen ett exempel på hur tjänstemän blir politiker inom samma verksamhet, som de tidigare varit tjänstemän inom. Den svenska förvaltningsmodellen, med tjänstemän / experter och folkvalda representanter / politiker undergrävs. Det har därigenom blivit allt svårare för väljarna att utkräva politiskt ansvar.

    En lösning kan vara privata utförare, varigenom politiken befrias från en mängd detaljbeslut och kan koncentrera sig på de politiska målsättningarna och rambesluten. Kvarvarande kommunala tjänstemän får nya uppgifter som beställare och upphandlare av de skattefinansierade tjänsterna. De skandaler som har varit med privat drift beror till stor del på att de kommunala tjänstemännen inte klarat sina nya uppgifter. Som köpare (det är ju kommunen som köper tjänsterna) har man rätt att ställa krav på bl.a. kvaliteten i de upphandlade tjänsterna.

    Frågan är inte enkel, vare sig man ser till skattebetalarnas, de anställdas eller ”brukarnas” intresse.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.