I dagens Folkbladet är det ett uppslag på två sidor där befolkningsutvecklingen över tid jämförs för landets 25 största kommuner. Där konstateras att Umeå historiskt har varit en stjärna i klassen, men att något har hänt under de senaste åren. Umeå har förvisso fortsatt växa, men har tappat tempo jämfört med konkurrenterna.

Exakt. Precis det här har jag varnat för vid ett flertal tillfällen. Att Umeå –  i skuggan av alla byggkranar som reser sig i de centrala stadsdelarna – missar att vi faktiskt har fått en sämre utveckling än vad som prognosticerats de senaste åren gällande både befolkningstillväxt och bostadsbyggande. Detta medan våra konkurrenter ökar tempot.

Vi får således inte slappna av, utan fokus på tillväxt är även fortsättningsvis A och O. I högre grad dessutom. Fokus på nya jobb; fokus på nya bostäder. Annars riskerar vi bli omkörda på allvar.

I mars 2008 lyfte jag i kommunfullmäktige frågan om att kommunen borde sätta upp nya digitala informationsskyltar vid Umeås infarter.

Välkomstskyltar, som skulle kunna ge information om aktuella evenemang och dylikt för besökare som kommer till Umeå. Men svaret den gången var att arbetet med att ta fram nya skyltar redan var på gång. Men sedan gick det år efter år, och jag fick också lov att ta upp frågan upprepade gånger i kommunfullmäktige. Skyltarna lyste tyvärr med sin frånvaro. En kommunal långbänk i det lilla formatet.

Igår kom så ett pressmeddelande där det framgår att välkomstskyltarna är på plats. Efter sex år. Men bättre sent än aldrig 🙂

Välkomstskyltarna är på plats

Umeå kommun – 2014-03-04 16:17 CET

Nu kan vägfarare med destination Umeå känna sig extra välkomnade och upplysta. Fem stora välkomstskyltar är installerade vid de stora infarterna till Umeå.
 
Skyltarna är placerade vid E4 norr, E4 söder, E12 väst, E12 öst samt vid väg 363. Storleken är omkring 44 kvadratmeter, alltså motsvande ytan av två studentrum, så de blir svåra att missa.
Den övre delen av skyltarna består av en plåtdel, som innehåller en bild av en björk, webbadressen www.umea.se samt texten ”Umeå. Mer välkommen.” Budskapet bygger på marknadsföringen av platsen Umeå och det mångåriga, konsekventa arbetet med begreppet ”Umeå. Vill Mer.” Att vilja mer är ett uttryck för stadens ambitioner och i linje med detta välkomnas även trafikanterna lite extra.

Evenemang
Nertill finns en digital del med textutrymme för evenemangs- och samhällsinformation.
 
– Det känns mycket tillfredsställande att vi nu kan välkomna alla som närmar sig Umeå och samtidigt ge information och tips om större aktuella evenemang, säger Jan Bergman,
kommunikationsdirektör, Umeå kommun.

Umeås destinationsbolag Visit Umeå AB samordnar planeringen av skyltinnehållet. Leverantör av skyltarna är Zone Systems i Skellefteå.

Dessa fem skyltar ska inte förväxlas med de digitala vägskyltar som Trafikverket och Umeå kommun satt upp vid infarter till Umeå. Deras budskap ska uppmuntra trafikanter att aktivt välja ringleden för att förbättra luftmiljön i stadskärnan och kan även användas för eventuell omledning vid trafikstörningar.

Idag fick vi nya prognoser kring bostadsbyggandet i Umeå för 2014 och kommande år. Det verkar om vi nu äntligen kan börja få lite bättre fart på byggandet, även om vi fortfarande har bostadsbrist närmaste tiden. Bostadsbyggandet har och måste även fortsättningsvis ha högsta prioritet. Umeås tillväxt är beroende av fler nyproducerade bostäder!

Pressmeddelande

Bostadsbyggandet kan ta rejäl fart

Umeå kommun – 2014-03-04 14:48 CET

Närmare 900 hyresrätter kommer att produceras i Umeå 2014–2015. Generellt ser bostadsbyggandet ut att öka markant under 2015–2017, med mellan 700 och uppemot drygt  1 000 nya bostäder per år under perioden.

I fjol färdigställdes preliminärt 504 nya bostäder i Umeå, och bedömningen för 2014 är 640 bostäder. Byggandet kan enligt kommunens färska sammanställning sedan lyfta för att omfatta 700–950 bostäder under 2015, mellan 750 och drygt 1 000 bostäder under 2016 och drygt 700 bostäder under 2017.

Flera källor
Beräkningarna bygger på uppgifter från bygglov, en enkät till omkring 25 byggherrar, kommunens bostadsstrategi, kunskaper om kommande projekt samt att kommunal mark har fördelats med detaljplan för totalt 1 200 bostäder.

Många nya hyresrätter
Under 2014 byggs 300 hyresrätter, främst på Nydalahöjd, Haga, Väst på stan, Öbacka Strand och Sandåkern. För 2015 bedöms 570 hyresrätter blir färdigställda. Tillkommer gör ytterligare 400 hyresrätter i projekt med detaljplan som ännu inte påbörjats, bland annat Focken, Mården, Gimoborg och Campus.

– Siffrorna är mycket positiva, även om det bara är prognoser. Det är av största vikt att det byggs hyresrätter så att vi kan undanröja bostadsbristen, säger kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Anders Ågren (M).

– I och med att kommunen har fördelat mark med detaljplan för 1 200 bostäder, så det är bara för byggherrarna att sätta igång, säger kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Marie-Louise Rönnmark (S).

Hinder och möjligheter
I kommunens sammanställning flaggas för möjliga hinder för bostadsbyggandet, bland annat bolånetaket, svårigheter att få krediter till hyresrätter, önskemål om ändringar i detaljplanen, förseningar i byggprocessen samt minskad efterfrågan. Samtidigt har Umeå kommun gjort följande insatser för att underlätta byggandet:

• Kortare tider för markreservationer- samt att vi tar igen utgångna reservationer
• Flexiblare och mer generella detaljplaner med optimal volym och användning
• Lägre markpriser för hyresrätter
• Byggklara detaljplaner för mer än 2 års byggande
• Ny bostadsstrategi omfattande 6 800 nya bostäder, varav 75 procent i mycket attraktiva läge inom centralorten
• Kommunen är öppen för nya projekt/initiativ utanför Bostadsstrategin
• 7 nya Översiktsplaner som tar sikte på 200 000-målet och möjliggör cirka 30 000 nya bostäder till 2050
• Staden har öppnats upp för högre bebyggelse genom att riksintresset om stadens jämna och låga siluett har tagits bort
• Det kommunala bostadsföretaget AB Bostaden har ökat sitt bostadsbyggande med nästan 50 procent från 130-200 lgh./år, till detta kommer renovering av äldre bestånd för ca 150 miljoner kronor per år
• Inga särkrav på energiförbrukning eller annat
• Fler handläggare på bygglov
• Ökad tillgänglighet via mejl och telefon på detaljplan
• Medverkan i nystartad utbildning för bygglovhandläggare och bygglovinspektör

Replik till Tamara Spiric (V) införd i dagens nr av VK. Bifogas nedan.

Vänstern och Socialdemokraterna i samma båt

Tamara Spiric skriver i VK (25/2) om vänsterns politik i Umeå och kontentan är väl egentligen att (V) helt enkelt är motståndare till privata företag i alla tänkbara sammanhang. Inget nytt under solen där. Problemet är väl att en röst på Socialdemokraterna i Umeå också är en röst på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill måla upp bilden av att deras tid vid makten den senaste mandatperioden skulle inneburit något positivt, men så är det inte. Vi har sett resultaten: sämre arbetsmiljö för de kommunanställda, högre sjukfrånvaro bland kommunens personal, sämre befolkningsökning, sämre takt på bostadsbyggandet. För att nämna några saker.

Nya Moderaterna är mycket bekymrande över att Vänsterpartiet i Umeå lyckats påverka den praktiska politiken. Motståndet mot privat företagsamhet, ogillandet av valfrihet inom skola och omsorg, och förhindrandet av ökat inflytande för den kommunanställda personalen ute i verksamheterna är skadligt för Umeå kommun. Att Vänsterpartiet dessutom förhindrar att det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden ökar nyproduktionen av hyresrätter är en rejäl skandal, med tanke på den bostadsbrist som råder. Samtidigt vill de inte att privata aktörer ska erbjuda hyreslägenheter, eftersom dessa anses snåla på underhåll vilket enligt Spric leder till att kackerlackor (!) sprids i deras lägenheter.

Vänsterpartiets ideologi har fått genomslag denna mandatperiod, och socialdemokraterna har följt med av bara farten. Inte ens Holmlund (S) har klarat av att hålla emot vänstervridningen. Så till alla de mittenorienterade umeåbor som hittills har röstat på socialdemokraterna vill jag säga följande. Ni som vill ha en politik förankrad i det politiska mittfältet – och som förenar Umeanda, arbetslinje och ansvarstagande – varmt välkommen till Nya moderaterna! Röstar ni på (S) röstar ni ju i själva verket  också på Vänsterpartiet.

Anders Ågren, Kommunalråd (M), Umeå

I dagens Folkbladet är det två sidor om framtiden för kommunerna i Västerbotten, och om det kan bli aktuellt med kommunsammanslagningar. Min uppfattning är känd sedan tidigare, och jag är också intervjuad om just detta.

Ja, det kommer bli nödvändigt med kommunsammanslagningar.  Staten borde uppmuntra detta genom att ge ekonomiskt incitament – inom ramen för en ny kommunreform – för mindre kommuner att gå ihop till större kommuner. Tyvärr verkar det inte ske något annars. Problematiken för många av landets kommuner är följande: unga och högutbildade flyttar och kvar blir en åldrande befolkning som sätter press på den offentliga verksamheten. Redan idag är det många småkommuner, som trots stöd genom ekonomiskt utjämningssystem, har det väldigt svårt att klara service och åtaganden till sina kommuninvånare. Jag är fullständigt övertygad om att många av dessa småkommuner kommer att tvingas slå ihop sig med andra kommuner för att få en tillräckligt stor ”kritisk massa”.

Däremot är jag inte på något sätt övertygad om att länets 15 kommuner ska slås ihop till enbart tre. När man läser artiklarna kan man kanske få den uppfattningen, men det har jag aldrig sagt. Däremot att det kommer att bli aktuellt med kommunsammanslagningar inom 5-10 år i länet. Men hur många och vilka – den diskussionen har jag inte berört.

På norran.se blev den här debattartikeln publicerad tidigare i veckan, signerad av ett flertal moderata politiker i länet på olika nivåer. Läggs som vanligt ut på bloggen.

Högre lärarlöner för en bra skola

Det viktigaste för en bra skola är lärarna. I en bra skola är varenda elev sedd och får en bra start i livet. Skolan måste ta signalerna om sjunkande resultat på allvar. I dag är det alltför många elever som inte lär sig tillräckligt mycket matematik, elever som inte lär sig skriva och läsa tillräckligt bra får ofta inte den hjälp i tid som krävs för att klara grundskolans kunskapsmål.