Hur många fler företag ska tvingas stänga ned sin produktion på grund av det höga elpriset? Moderaterna vill säkerställa att Sverige får en fossilfri och konkurrenskraftig energiproduktion. Det behövs för både jobben och klimatet!

✅ Uppdatera det energipolitiska målet, från förnybart till fossilfritt – Sverige ska ha ett 100 procent fossilfritt elsystem 2040.

✅ Planera för nästa generations kärnkraft i Sverige

✅ Tillåt att nya reaktorer byggs – de har fler tillämpningsområden än elproduktion, exempelvis vid vätgasproduktion.

✅ Leveranssäkra elmarknaden – riksdagen har beslutat om leveranssäkerhetsmål i det svenska kraftsystemet. Detta beslut måste verkställas och en elnätsutredning tillsättas

I dagens Folkbladet skriver jag tillsammans med de övriga borgerliga gruppledarna om vikten av ett bättre företagsklimat i Umeå. Läggs som vanligt upp här på bloggen också.

Fler åtgärder för ett bättre företagsklimat i Umeå!

Det behövs ett långsiktigt ökat fokus på åtgärder för bättre företagsklimat i Umeå. Den pågående pandemin kräver särskilda insatser, men även före pandemin var det uppenbart att betydligt mer finns att göra.

Fyra av fem nya jobb skapas i småföretag. När nya företag etablerar sig i Umeå eller befintliga företag expanderar innebär det fler arbetstillfällen och mer skattepengar till det offentliga. Ett bra företagsklimat främjar tillväxt och är grundläggande för att kunna erbjuda kommuninvånarna en god välfärd.

I Svenskt Näringslivs ranking erhåller Umeå kommun dåliga placeringar år efter år. Konkurrens från kommunen gentemot privata näringslivet, service och bemötande, en av landets högsta kommunalskatter samt negativ attityd bland politiker till företagande är sådant som sticker ut. Plats 167 av landets 290 kommuner i senaste undersökningen. I undersökningen som SKR gör – Öppna jämförelser Företagsklimat – hamnar Umeå kommun på plats 126 av de sammanlagt 173 kommuner som ingått i rankingen. Bland kommuner med över 40 000 invånare, så är Umeå på plats 50 av 62 kommuner. Detta duger inte.

Vi vill se en politik, med fokus på tillväxt i alla delar av Umeå kommun. Både landsbygd och stad. Bostadsbyggandet måste öka. Korta handläggningstider och bättre dialog med lokala företagare är viktigt. Vi har lagt förslag om att införa Rättviksmodellen för att förbättra förutsättningarna för framgångsrikt företagande. I korthet innebär Rättviksmodellen mindre byråkrati och enklare regler för småföretagare. Det handlar bl.a. om att ta bort förskottsbetalning för tillsyn och istället införa rådgivande samtal och faktura i efterskott.

Likaså att åtgärda osund konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Vi har lagt förslag på detta, liksom förslag om att införa utmaningsrätt i kommunen. Det betyder att privata företag har möjlighet att utmana kommunal verksamhet på upphandling.

Den pågående pandemin kräver fortsatta insatser för att i möjligaste mån underlätta för det lokala näringslivet, även om det mesta av krisåtgärder måste ske via nationell nivå. Men lokalt borde vi göra det som står i vår makt för att underlätta. Det gäller att behålla investeringstakten för planerade kommunala byggen och underhåll. Det handlar också om sådant som avgiftsbefrielse för torghandel och uteserveringar, fortsatt stöd till Företagsakuten, översyn av tillsynsavgifter m.m.

Våra partier vill säkerställa goda utvecklingsmöjligheter för befintliga företag i vår kommun. Fler företag ska också kunna etablera sig i Umeå, växa och anställa. Det innebär ökad tillväxt, fler jobb och en stärkt ekonomi.

Anders Ågren, Kommunalråd, M

Mattias Larsson, Gruppledare, C

Peder Westerberg, Gruppledare, L

Veronica Kerr, Gruppledare KD

Förra veckan hade vi sammanträde med SKR:s demokratiberedning, där jag sedan valkongressen 2019 är vice ordförande. Ett av ärendena på vår dagordning gällde översyn av reglerna om distanssammanträden i kommunallagen.

Bestämmelserna kring vad som gäller för digitala sammanträden diskuteras och debatteras intensivt runt om i landet – alla kommuner och regioner har samma problem och frågeställningar att ta ställning till. Diskussionen har som bekant pågått även i Umeå.

I Umeå anser jag att upplägget för genomförandet av fullmäktigesammanträden är korrekt hanterat avseende de tekniska lösningarna. Sedan hade man kunnat önska att det snabbare hade varit på plats, och att större utrymme kunde ges till debatter i stort som smått. Men det är en annan diskussion, som vi får återkomma till i närtid.

Den tekniska lösningen som man har valt fungerar – under förutsättningarna – bra.

En fråga som uppkommit gällande lagstiftningen är vad som krävs för att samtliga deltagare på ett digitalt sammanträde ska anses se och höra varandra samt vad som gäller när deltagare både finns på distans och på plats. Förvaltningsrättens dom nyligen, där Luleås kommun tvingas upphäva alla fullmäktigebeslut från december, spär på osäkerheten.

Vi hade vid beredningens sammanträde på torsdagen besök av demokratiminister Amanda Lind. Jag passade då självfallet på att lyfte detta akuta problem, och framförde till ministern vikten av att regeringen hjälper kommuner och regioner att få detta hanterbart, så att den lokala demokratin ska kunna fungera även under pandemin.

SKR:s styrelse beslutade sedan under fredagen vid sitt styrelsesammanträde att skicka en hemställan till regeringen, där man konstaterar att behovet av en översyn är akut. Bestämmelserna för digitala politiska sammanträden behöver förtydligas.

SKR skriver i en hemställan till regeringen att de rättsliga förutsättningarna för deltagande på distans behöver förtydligas, inom ramen för snabbast möjliga lagstiftningsprocess.

Helt uppenbart är det ett akut problem. Om fattade beslut riskerar att upphävas kan det leda till slutsatsen att möjligheten till deltagande på distans inte kan användas på många håll runt om i landet, vilket fundamentalt påverkar den lokala demokratins möjlighet att fungera under pandemin.

SKR anser att det bör räcka att ledamöterna kan följa det som är centralt för sammanträdet i ljud och bild – och som komplement ha en tillgänglig förteckning över vilka som tjänstgör. Det borde därmed inte behövas att den som inte har ordet är synlig och hörbar för samtliga ledamöter.

Högst rimligt!

Inte ens vid våra ordinarie kommunfullmäktigesammanträden ser och hör man alla exakt hela tiden. Det blir snarast ganska märkligt att det kravet då ställs vid digitalt sammanträde.

SKR lyfter i hemställan bl.a. att bestämmelserna bör förtydligas så att de kommunala och regionala organen själva får ta ställning till olika tillämpningsfrågor som kan uppkomma vid deltagande på distans och att det bör väga tungt om ledamöterna själva inte har invändningar mot hanteringen av en viss fråga. Vidare vill SKR att regeringen tillsätter en utredning som i ett långsiktigt perspektiv utvärderar och utvecklar den nuvarande regleringen om deltagande på distans.

Helt uppenbart är formuleringarna i Kommunallagen gällande distanssammanträden inte anpassade för att det ska fungera under den pandemisituation vi numera befinner oss i.

De enda EU-länderna som har högre arbetslöshet än Sverige är Italien, Grekland och Spanien. Men arbetsmarknadsministern tänker inte genomföra en enda reform under 2021 för att minska arbetslösheten. Det kommer att förvärra situationen för den som blivit arbetslös.

Igår presenterade Moderaterna 10 åtgärder som behöver vidtas för att trycka tillbaka arbetslösheten:

• Förstärk Nystartjobben – sänkt anställningskostnad är en viktig insats för att arbetslösa ska komma i jobb.
• Praktik för den som nyligen blivit arbetslös – för att minska risken att fastna i långvarig arbetslöshet. En åtgärd som bidrog till Sveriges framgångsrika hantering av finanskrisen.
• Fler praktikplatser för långtidsarbetslösa
• Bryt passivitet i arbetsmarknadspolitiska program
• Knyt utbildning till permitteringen – det är bättre att fylla på med kunskap än att vara passiv
• Arbetsförmedlingen behöver använda sina pengar
• Förstärk Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter
• Inför Etableringsjobben
• Språkkrav för snabbare integration
• Inför bidragstak – så att det aldrig kan löna sig bättre att stapla olika bidrag än att ta ett jobb

Sverige behöver mer kärnkraft – inte mindre! Att regeringen lät stänga Ringhals 1 var ett misstag. Nu importerar Sverige istället smutsig el för att klara elförsörjningen.