Revisorerna berättade igår på regionfullmäktige om vad de ser i årsredovisningen för 2022. Att styra en kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården är, är inte lätt säger revisorernas ordförande när han inleder. Men har pekar också på fullmäktiges ansvar för att medborgarna får det de har rätt till.

Revisorerna är väldigt hårda i sin kritik över hur regionen styrs och leds. De säger att det inom flera områden saknas tillräckligt med strategisk styrning. De säger att bristerna är så omfattande att de underminerar förutsättningarna för den demokratiska styrningen. De har påtalat många av dessa brister tidigare och säger att det inte är hållbart att brister de påtalat inte blir åtgärdade.

Svag styrning och kontroll är det som återkommer i revisorernas rapport och det är hård kritik mot den politiska majoriteten som styr. Jag ställer frågan om hur vi i fullmäktige ska kunna stärka förutsättningarna för den demokratiska styrningen då revisorerna pekar på att det brister där. I en tid när demokratin utmanas, det finns starka krafter som vill underminera demokratin så har vi som politiker ett stort ansvar för att motverka dessa krafter och jobba för att stärka demokratin.

Revisorn svarar ungefär så här, att det är vi som är valda av folket att styra över verksamheterna som måste ta vårt ansvar och verkligen styra och inte överlämna bestämmandet åt någon annan, för besluten måste tas någonstans. En bil ska styras efter en väg och någon måste hålla i ratten för att vi ska ta oss dit vi vill. Om det inte finns någon som håller i ratten så kan vi inte följa vägen mot de mål vi satt upp. Så den styrande majoriteten måste ta tag i ratten!

För tre år sedan lade jag en motion i regionfullmäktige om en digital tjänst för samers hälsa. En motion som ledde till att region Västerbotten tecknade avtal med Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa i Nordnorge, SANKS, för att samer i vårt län skulle kunna söka vård där. SANKS har samisk språk -och kulturkompetens vilket vi inte kan erbjuda i Västerbotten ännu.

Detta som ett sätt att nå målen i den Strategi region Västerbotten antog i februari 2020. Strategin slår fast att ”God och nära vård med utgångspunkten att organisera vården utifrån befolkningens och patienternas behov, behöver inkludera även det samiska folkets behov i det kommande arbetet. Det kan handla om flexibla öppettider, digitala möjligheter och kontaktmöjligheter, men även om att stärka förtroende och trygghet genom samisk kulturförståelse. Digitala lösningar kan anpassas efter samiska behov. För samer i renskötseln kan det underlätta att slippa resa till närmaste vård-/ hälsocentral och istället få träffa vårdpersonalen via digital teknik.”

Samer är ett urfolk i Sverige, och har därför speciella kulturella rättigheter. Rättigheter som även har betydelse för hälso- och sjukvården. För att kunna ge en vård på lika villkor för det samiska folket krävs kunskaper om samer. Många av de problem som samer upplever i mötet med vården har sin grund i Sveriges koloniala historia. Historiska händelser har betydelse för samer som lever idag. En historia som till stora delar inte är berättad och som behöver synliggöras.

Målet är alltså att vården blir mer tillgänglig, att samer känner sig förstådda när de söker vård, att de renskötande samer som flyttar mellan olika geografier får ökade möjligheter med en fast vårdkontakt som finns oavsett vart de befinner sig i renskötselåret. En god och nära vård tillgänglig för alla samer.

I dag debatterades detta då jag ställt en interpellation i regionfullmäktige där jag frågar:

Hur har arbetet gått? Har resultatet av avtalet utvärderats?

Jag fick ett väldigt bra svar, ett gediget arbete som jobbar från flera perspektiv och från olika håll, både från akademin och från praktisk vardag. Jag och jag tror hela fullmäktige var imponerade av det gedigna arbete som gjorts och som görs. Jag är förvånad att allt detta rymts inom den halvtid som den ansvariga i regionen har som tjänst.

Tips är att ni går in på www.samiskhalsa.se där du kan gå en liten kurs för kulturförståelse. Ett enkelt sätt att lära sig mer om samers historia och den kolonisation vi i Södra Lappland varit del i.

Eller på deras facebooksida Sök på Kunskapsnätverket för samisk hälsa.

Har du tankar kring detta eller funderingar, hör av dig.

Södra Lappland går före på så många sätt då det gäller hur vi får saker och ting att fungera kring människor som inom vården. WHO har utnämnt södra Lappland som ett område de tittar lite extra på då vi ligger i framkant då det gäller att utveckla vården.
Idag har vi debatterat årsredovisningen för region Västerbotten där jag lyfter jämställdheten eller snarare brist på arbete för jämställdhet i regionens årsredovisning.
För några år sedan gav OECD ut en rapport som handlar om Norra Europas möjligheter för framtiden, tillväxt och grön omställning, ”OECD Territorial Reviews Northern Sparsely Populated Areas”. I rapporten framgår bland annat vikten av att hantera demografin, globaliseringen, klimatförändringarna och den sociala sammanhållningen i Norra Sverige.

Project Drawndown är ett forum som också tittar nyfiket på Norra Sverige och letar efter lösningar för en hållbar framtid. I projektet har de 100 bästa lösningarna på klimatfrågorna sammanställts och delats upp i fyra grupper. Föga förvånande för vissa och kanske överraskande för andra är att en av dessa grupper är ”Förstärkning av kvinnors inflytande”.

Sjukstugorna i Södra Lappland belastas när BB i Lycksele är stängt. De gör allt de kan för att skapa trygghet för familjer som väntar barn. Men regionen skulle kunna göra mer för att underlätta för människor att slippa resa för de kontroller en nyfödd bäbis ska gå igenom. Det måste vi göra nåt åt!

Vi vet att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor underbehandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet. Män får dyrare mediciner och hjälpmedel som till exempel rullstolar. Information vid cancerbesked kan också skilja sig åt. Regionen måste därför göra mer för att vården ska bli jämställd och rättvis på riktigt och ta fram indikatorer som verkligen mäter om vi har en jämlik och jämställd vård, om vi kan nå målet om att vara det barnvänligaste länet och en attraktiv och jämställd region.

Det mesta är ändå ogjort som min morfar Hjalmar sa.

Inlandsborna är så rädda om sitt lasarett! Om du frågar en inlandsbo om de är oroliga för sitt lasarett så svarar de, ja, de är jag! Frågar du en Ume eller Skelleftebo om de är oroliga för sitt lasarett så förstår de inte frågan, vadå varför det? undrar de oförstående.

Har idag debatterat i regionfullmäktige om Lycksele lasarett och hur det ska styras och ledas och tycker att Lycksele lasarett ska ha en egen chef som ska bära ansvaret för personalförsörjningen. Idag ligger det ansvaret för BB tex på en chef i Umeå.

Revisorerna säger i sina granskningar att avdelningscheferna som ska bemanna sina verksamheter, har begränsade förutsättningar att jobba strategiskt med personal- och kompetensförsörjning och att det saknas en sammanhållen styrkedja för att säkerställa regionens strategiska personal och kompetensförsörjning.

Så det finns mycket att göra i frågan om hur vi får personal till Lycksele BB.
Se gärna debatten som sänds på webben, www.regionvasterbotten.se

Nästa vecka är det regionfullmäktige där jag skickat in tre frågor jag hoppas få svar på.
Sen är det en hel hög med andra viktiga frågor som den om regionen klarar av målet om att vara det barnvänligaste länet. Idag måste små nyfödda babys åka tur och retur till BB i Umeå för att födas, för att göra bilirubin test när de är en vecka gammalt och syntest när babyn är två veckor gammal. Är det några komplikationer kan det bli än fler resor. Så det blir många hundra mil i bil för nyfödda inlandsbor….inte särskilt barnvänligt i mina ögon. Vad tycker du??

En av frågorna handlar om det som ligger högst upp på allt det som snurrar i mitt huvud just nu. Hur går det med BB i Lycksele? Det är många med mig som är oroliga och väntar på svar. Det råder inte en brist på barnmorskor, det råder brist på goda arbetsvillkor! Det finns många utbildade barnmorskor som valt andra jobb eller andra arbetsplatser än just BB. Vad kan vi göra åt detta? Så jag frågar ordförande för hälso och sjukvårdsnämnden om hur de tänker få fler att vilja jobba i det yrke en utbildat sig till.

En annan fråga jag ska ställa handlar om det förslag som jag la och fick delvis beviljat om en digital tjänst för samers hälsa. En motion som ledde till att region Västerbotten tecknade avtal med Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa i Nordnorge, SANKS, för att samer i vårt län skulle kunna söka vård där. SANKS har samisk språk -och kulturkompetens vilket vi inte kan erbjuda i Västerbotten ännu. Men hur har det då gått? Nån som läser detta kanske vet något, hör då av er.

Sen frågar jag om tandläkare som saknas lite var stans. Sorsele har varit utan tandläkare länge. Så jag frågar hur regionledningen jobbar för att få fram fler tandläkare? För några år sedan skrev Centerpartiet en motion om att se över möjligheterna till tandvårdsbuss. Är det dags att damma av detta förslag idag?

Nu i vår, rättare sagt den 1:a April, gör den ”borgerliga” regeringen det svårare för unga att få ett första jobb. Det är tyvärr inget aprilskämt, utan regeringens politik som slår igenom. De gör det än tyngre ekonomiskt för både företag, kommuner och regionen som har unga anställda. Det här är en stor kostnadsökning för företagare och för våra små kommuner där varje tusenlapp i ökade kostnader räknas.

Den första April kommer alla som har unga anställda i ålder 19–23 år att tvingas betala full arbetsgivaravgift. För en arbetsgivare som har en ung människa anställd som har 25 000 kr i lön, innebär det nästan 3 000 kr i ökade kostnader, varje månad.

Centerpartiet vill att de företagare som ger en ung människa chansen att få sitt första jobb ska belönas med mindre skatt, inte högre. Det som var gemensam borgerlig politik under Alliansens tid var att göra det lättare för företag och billigare att anställa, den rullas nu tillbaka av den här regeringen, trots att den säger sig vara borgerlig.

Nu i vår tar omkring 100 000 unga människor studenten. De vill ta sina första kliv ut i arbetslivet, en förutsättning för att bli självständig och påbörja sin livsresa. Arbetslivet börjar alltid med ett första jobb. Nu blir det dyrare. Nu blir det svårare och nu kommer många arbetsgivare att istället för att anställa, att säga upp unga.

Det här gör den här regeringen nu i dessa tider, i ett läge när många företag går på knäna när små kommuner blöder. Det här är fel politik, fel inställning och fel prioritering.

Den här regeringen gör det inte lättare för folk, den gör det svårare!

För att öppna upp Lycksele BB igen krävs 50 miljoner. Regionledningen S, Mp och V sa nej till att skjuta till mer pengar. De uppmanade till att söka riktade statsbidrag, men de pengarna är redan fördelade!!!!

Vid senaste regionfullmäktige uppmärksammades Malin Svensson, centerpartist från Tärnaby som själv drabbats av det stängds BB i Lycksele. Hon sa det så många tänkte. Det är ok för regionledningen att gå minus ekonomiskt med 326 miljoner men att lägga pengar på Lycksele BB gick de inte med på. En lång och tung debatt där många var uppe och visade sin frustration. En viktig debatt.

Ett argument regionledningen hade var att de skulle söka statliga medel. Men nu visar det sig att de statliga medlen är slut och regionen har inte ens sökt några.

Jag är inte längre förtvivlad, jag är förbannad! Det är också så att det fanns närapå 45 miljoner att söka till Lycksele BB som nu inte är sökt. Så nu måste de befintliga verksamheterna spara in istället. Så illa!

Så Här fördelas nu det extra BB-stödet i landet, inte oväntat med den här regeringen, mest till städerna….
Stockholm 3 748 861 kronor
Uppsala 2 059 894
Södermanland 2 043 087
Östergötland 2 621 282
Jönköping 10 195 134
Kronoberg 1 852 321
Kalmar 4 106 506
Gotland 7 415 605

Läser i Lokaltidningen att regionen nu satsar på att bygga ladd-stolpar vid hälsocentraler, lasarett och sjukstugor. Så bra. Men det hade även varit klädsamt om de även berättat att det var vi i Centerpartiet som lade fram förslaget till fullmäktige.

Motion Laddstolpar
Många människor behöver bilen för att kunna hämta på förskolan, åka till vårdcentralen eller ta sig till jobbet. Vi vill att de ska göra det miljövänligt. Därför måste det löna sig att köpa och köra en miljövänlig bil. Det måste ju även vara möjligt att ladda sin bil. Den vanliga laddningen är ju i hemmet eller på jobbet men många behöver ladda däremellan.
För att klara av ett ökat elbilsägande så kommer det att behövas ladd-stolpar. Centerpartiet föreslår därför att regionen ser över ladd-infrastrukturen i länet och stimulerar och stöttar kommunen att bygger upp ladd-stolpar som en viktig del för en hållbar ladd-infrastruktur i hela landet.

Elbilsförsäljning går snabbt framåt men idag är det få platser som har bra med ladd-möjligheter. I vårt län byggs det ladd-stationer i vissa delar medan andra delar av regionen är helt blanka. Om man tittar på de sammanställningar som gjorts finns flest ladd-stolpar i Stockholm, Västra Götaland och Jämtland. Övriga landet har inte kommit riktigt lika långt.

Jag och Centerpartiet i föreslår därför regionfullmäktige besluta
Att uppdra till regionstyrelsen att ta fram förslag på vart ladd-stolpar kan byggas runt om i vår region.

Att ta fram förslag på finansiering med hjälp av nuvarande möjlighet till delfinansiering från staten.

För länge sedan jobbade jag på Arbetsmarknadsinstitutet med yrkesinriktad rehabilitering med målet att få människor som hade svårt att få jobb att komma in i jobb. Då var arbetslösheten uppe över 10% och än högre i södra Lappland. Nu som då är det så viktigt att unga människor kan skaffa sig ett jobb, det måste bli lättare för en ung människa att få ett riktigt jobb.

I Sverige kostar det mycket att anställa eftersom vi har så höga arbetsgivaravgifter. Vi i Centern vill skapa fler jobb genom att sänka kostnaderna, så att företagen kan anställa fler unga.

Vi vill ha en trygg arbetsmarknad med riktiga jobb, rörlighet och omställningsförsäkringar som hjälper dig när du slutar eller byter jobb. Din trygghet på jobbet ska ligga i att du är duktig på det du gör, inte hur länge du haft ditt jobb.

Vi vill också att det ska bli möjligt med lägre ingångslöner genom särskilda avtal för anställningar för dem som är nya på arbetsmarknaden. Det är naturligt att den som inte har någon arbetslivserfarenhet tjänar mindre än den som har jobbat i många år. Det blir då möjligt att få in en fot på arbetsmarknaden och därmed fortsätta sin lönekarriär.

Vi vill att det ska det finnas flera olika aktörer som hjälper till att stötta dig som är arbetssökande och som kan specialisera sig på olika områden. Genom reformeringen av Arbetsförmedlingen vill vi också att du som söker jobb ska kunna välja att gå till den aktör du tror kan hjälpa dig bäst. För att utbildningar, mer än i dag, ska leda till jobb behöver även skolorna och företagen samarbeta mer.

Praktisk kunskap är lika viktig för företag som teoretisk och vi vill göra det lättare att få ett jobb genom att utveckla och satsa mer på yrkes- och lärlingsutbildningar.

Det ska också vara lättare att starta och driva eget företag oavsett ålder.
Hur tänker du att det ska bli lättare för unga att skaffa sig ett jobb?

Först skulle de göra skillnad på Norrlänningar och Sörlänningar. Nu ska det hemlighålla sånt som vi alltid haft öppna kort om. Varför ska det vara hemligt vilka som får ta del av el-stödet? Är det för att den största andelen antagligen går till miljardärer i Skåne?

Vi i Centerpartiet har anmält regeringen till konstitutionsutskottet för hanteringen av lagförslaget om att hemlighålla el-stödet. Vi måste vara rädda om demokratin och dess spelregler. Det öppna samhället är ändå grunden för det vi bygger vårt land på.

Det viktigaste för oss är att el-stöd kommer ut till hela Sverige så fort som möjligt. Det är anmärkningsvärt att regeringen vill hemlighålla elstödsutbetalningar, men framför allt ser vi allvarligt på att man bara gett vissa remissinstanser en halv dag på sig att tycka till, det som vanligtvis brukar få ta ett par veckor.

Det här handlar om ett lagförslag där man vill strunta i offentlighetsprincipen och hemligstämpla el-stödet i 20 år. Det har Lagrådet och tunga remissinstanser tydligt kritiserat, men ändå väljer regeringen att gå vidare och har dessutom väldigt bråttom.

Efter att förslaget skickades på remiss avsattes ovanligt kort tid till svar från olika remissinstanser. Flera instanser har påpekat att de inte ens haft möjlighet att svara på remissen eftersom tidsramen var alldeles för kort. Justitiekanslern är starkt kritisk till remisstiden. Det här handlar om väldigt komplicerad lagstiftning, om ett undantag från allmänna handlingars offentlighet, vilket är en helt grundläggande princip för vårt demokratiska styre.

Enligt regeringsformen måste vissa krav uppfyllas på hur lagförslag bereds, där remissförfarandet är helt centralt. Lagrådet har uttryckt omfattande kritik till regeringens förslag om sekretessbelagt el-stöd och hur man valt att hantera det.

Så då beredningskraven inte uppfylls för det här lagförslaget så måste Konstitutionsutskottet kunna få se om det verkligen gått rätt till. Vi måste vara rädda om demokratin och dess spelregler. Det öppna samhället är ändå grunden för det vi bygger vårt land på.