Radioinslag i P4 Västerbotten från dagens presskonferens där jag kommenterar arbetet med ansökan från oss i Norrbotniabanan AB, för att kunna komma vidare med förberedelserna för Norrbotniabanans första etapp från Umeå och norrut.
Från dagens presskonferens i Umeå om Norrbotniabanan
Pressmeddelande från Norrbotniabanan AB med anledning av att presskonferens har hållits i Umeå
Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU
Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning.
– Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB.
Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.
– Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmlund. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor.
Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen.
Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjliggör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.
– Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren.
– Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort.
Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.
Det är andra gången som Norrbotniabanan AB går in med en ansökan om planeringspengar för sträckan Umeå-Dåva. Men förra året valde regeringen att inte stödja ansökan med skälen att sträckningen inte fanns med i den nationella transportplanen och att man var rädd för att föregå miljöprövningen. I år har lagen om byggande av järnväg förändrats med möjligheter att gå vidare med planeringen till och med järnvägsplanen där banans exakta dragning föreslås, innan miljöprövningen. Vidare pågår också arbetet med den nya åtgärdsplanen som sträcker sig fram till år 2025 och det finns goda chanser att sträckningen skulle kunna prioriteras.
– Vi fortsätter med full kraft att få igenom bygget av Norrbotniabanan, fortsätter Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB, en sträckning som kommer att öka i volym mellan 20-36% fram till 2030 men som inte ens klarar en 5 % ökning. Denna brist måste åtgärdas å det snarast, avslutar Andersson.
Medverkande under mötet
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Lennart Holmlund, Kommunalråd Umeå.
Anders Ågren, Kommunalråd Umeå.
Arbetet fortsätter, både om Kvarken och Norrbotniabanan
Igår träffade vi infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M), där vi från Umeå kommuns sida lyfte fram ett antal viktiga frågor, däribland Kvarkentrafiken och hur vi ska trygga den långsiktigt. En huvudfråga var naturligtvis den EU-ansökan som håller på att tas fram, där vi hoppas att den svenska staten ställer sig positiv.
Som framgår av dagens tidningar fick vi inga besked på den punkten, vilket inte heller var förväntat. Det fungerar inte på det sättet. Besked kommer tidigast i mars då de från svenska statens sida gör en samlad bedömning av alla ansökningar som inkommit. Men alla var nöjda med träffen. Vi fick tillfälle att gå igenom de projekt som vi jobbar med i Umeå.
Nu fortsätter arbetet!
Idag väntar presskonferens om att Norrbotniabanan AB, där bl.a. Umeå kommun är delägare, ansöker om Ten-T medel för att komma igång med järnvägsplanen för den första etappen. Pressinbjudan bifogas nedan:
INBJUDAN TILL PRESSKONFERENS
Norrbotniabanan AB söker planeringspengar från EU
Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. Tisdag den 12:e februari lämnar Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan Umeå-Dåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning. Kostnaden för planeringsarbetet kommer, om ansökan godkänns, att delas mellan Norrbotniabanan AB och TEN-T medel.
Med anledning av ansökan bjuder Norrbotniabanan AB in till en presskonferens på Umeå kommun.
Tid: 10.00, 12:e februari
Lokal: Selen, Stadshuset, Umeå kommun
Medverkande:
Lorentz Andersson ordförande Norrbotniabanan AB
Lennart Holmlund och Anders Ågren kommunalråd Umeå kommun
Tomas Sikström Nordic Logistic Center
Isabella Forsgren Planeringschef, Umeå kommun
Elisabeth Sinclair, Projektledare Norrbotniabanegruppen.
Kontaktpersoner:
Lorentz Andersson, ordf Norrbotniabanan AB, mobil 070-556 36 21
Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen 0730-59 60 10
Bakgrundsfakta
Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att:
– ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
– tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföra projektet
Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, näringslivet samt EU. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer.
Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.
Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridoren
Norrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan,
Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.
Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.
Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.
För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.
Infrastrukturministern besöker Västerbotten idag
.JPG)
Idag kommer infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd till Västerbotten (fotot ovan är från ett tidigare tillfälle, vid moderaternas länsförbundsordförandekonferens i Stockholm). Hon inleder besöket i Lycksele, därefter vidare via Vännäsby till Umeå. Ikväll blir det sedan en särskild information kring infrastrukturpropositionen med efterföljande middag på länsresidenset .
Det är ett välkommet besök på många sätt.
Vi har en rad frågor att diskutera. Jag kommer att delta i överläggningarna från Umeå kommuns sida, tillsammans med Holmlund och ett antal tjänstemän. Huvudpunkten för vårt möte är förbindelsen över Kvarken och färjetrafiken, hur vi kan trygga och stärka stråket mellan Vasa och Umeå som just ett transportstråk. I detta sammanhang var det glädjande läsning i dagens VK, där vi kan se att färjetrafiken redan blivit en succé. Men vi vill se ett tydligare svenskt engagemang från statlig nivå.
Detta blir dock senare idag. Först väntar möte med de ledande företrädarna för Alliansen i Umeå.
Många möjligheter att utveckla stråket utmed Umeälven
Igår skrev jag om gruppen "Vi som älskar Umeälven", vilka har gjort ett imponernade arbete för att fånga upp utvecklingsidéer och samtidigt väcka intresse och sprida kunskap om vad som faktiskt redan finns utmed älven.
Jag har skrivit om detta tidigare, både på bloggen och på tidningarnas debattsidor. För en växande stad som Umeå är det oerhört viktigt att se de fantastiska möjligheter som Umeälven och älvslandskapet erbjuder. Vid kommunfullmäktigesammanträdet i oktober 2012 antog vi plandokumentet ”Fördjupning för älvslandskapet”.
Planeringen framåt bygger på att kommunen måste ta tillvara och utveckla de möjligheter som Umeälven ger i form av kulturmiljöer, naturmiljöer, besöksmål, fiske, ett utvecklat båtliv men även boende utmed älven. Det pågår redan idag flera projekt där Umeå allt tydligare vänder sitt ansikte mot älven. Men vi måste höja blicken ytterligare. En viktig del är att stärka det rörliga friluftslivet och turismen. Områdena kring bl.a. Stornorrfors, Klabböle-Baggböle, Bölesholmarna, Backen och Umeälvens delta är några besöksmål som förtjänar att nämnas.
Utvecklingspotentialen är stor. Vi vill att fler ska ta tillvara möjligheten att besöka älvslandskapet – dess betydelse för rekreation och friluftsliv ska stärkas ytterligare genom att det blir en sammanhängande miljö av upplevelser.
Det måste bli enklare att promenera och cykla utmed vår fina älv. Längs Umeälven ska vi bygga ut och knyta ihop gång- och cykellederna på ett bättre sätt och även minska barriären mellan älvens södra och norra sida. Planförslaget pekar ut bl.a. byggandet av en gång och cykelbro mellan Bölesholmarna och Lundåkern som en viktig åtgärd i detta sammanhang. Detta är som bekant en fråga som både moderaterna och övriga Allianspartier länge har drivit.
Längs älvsstränderna är det på många håll problem med uppväxten av sly. Det begränsar eller förhindrar utblickarna mot älven och måste åtgärdas. Vi vill att de som promenerar eller cyklar utmed Umeälven också ska kunna se vattnet, likväl som boende utmed älven. Röjningsinsatser ska ske där så är nödvändigt. Även ur en trygghetsaspekt är det viktigt att röja undan sly, då sådana partier ofta upplevs som otrygga.
Umeälvens dalgång är samtidigt Umeås viktigaste sammanhängande grönstråk. I takt med att Umeå växer som stad, gäller det att kunna erbjuda ”gröna” upplevelser i vårt närområde, utöver parker i stadskärnan. Vi ska på förhållandevis nära håll från staden kunna njuta av naturupplevelser i vid bemärkelse. Det är viktigt för såväl umeåbor som för besökare.
Fördjupningen för älvslandskapet möjliggör också åtgärder för att utveckla båtlivets förutsättningar. Helt klart har båtturismen stor potential. Ett inslag i förslaget är fler båtplatser i centrala Umeå med omnejd. Västerbotten brukar ligga sist i landet beträffande antal gästnätter, så vi har mycket att göra. Det ligger i Umeå kommuns intresse att kunna fånga upp denna turistgrupp. Även det lokala båtlivet kan utvecklas genom att öka antalet tillgängliga båtplatser på båda sidor om älven. Arbetet med att se över frågan om gästhamn pågår ju parallellt med denna plan.
Moderaterna i Umeå anser att älvslandskapet är en mycket viktig komponent för kommunens fortsatta utveckling och tillväxt. Den livskvalitet och de naturupplevelser som erbjuds umeåbor och besökare är en av våra starkaste tillgångar, som det gäller att förvalta väl.
Med den nyligen antagna fördjupningen för älvslandskapet möjliggörs mycket av detta. Därför är det glädjande att exempelvis gruppen "Vi som älskar Umeälven" bidrar med idéer och tankar om hur vi kan arbeta vidare med detta.
Vi som älskar Umeälven
Igår fick jag ett trevligt besök på stadshuset. Två av eldsjälarna bakom gruppen "Vi som älskar Umeälven", Anna Bandling och Hannah Hedengran – besökte mig och överlämnade tårta, samt en rad förslag de samlat ihop av engagerade umebor om hur vi kan förbättra och utveckla området utmed Umeälven, så att det blir ett ännu bättre och mer uppskattat besöksmål.
Alla som är någorlunda aktiva på sociala medier – oavsett det är på facebook, twitter eller instagram – har säkert stiftat bekantskap med gruppen "Vi som älskar Umeälven". Ett imponerande opinionsarbete genom att smart använda sociala medier för att uppmärksamma allt fantastiskt som man kan uppleva utmed Umeälven.
Vill du ta del av alla förslag som de lämnade över till mig? Klicka då¨HÄR!
Situationen inom äldreomsorgen i Umeå
.JPG)
I senaste numret av Umeå Tidning har jag fått nedanstående insändare publicerad, där jag fortsätter att ta upp situationen inom äldreomsorgen. Det finns mycket att göra för att förbättra läget ur såväl de äldres som personalens synvinkel.
Gamla ska inte behöva dö i ensamhet på våra äldreboenden
Inom Umeås äldreomsorg dör gamla i ensamhet utan någon vid sin sida, samtidigt som personalen inte vågar anmäla missförhållandena av rädsla för repressalier. Så kan vi inte ha det!
Det är inte värdigt för våra äldre, att de ska behöva sluta sina liv på det här sättet, utan någon vid sin sida. Tvärtemot antagna kvalitetsdeklarationer. Nu råkade detta gälla ett antal kommunala äldreboenden i Umeå. Men det hade varit lika oacceptabelt om det hade varit privata äldreboenden. Vi har ett ansvar att se till att den äldreomsorg som bedrivs, oavsett vilken driftsform det är, upprätthåller en god kvalitet med trygghet för de äldre. Men i just det här fallen är det Umeå kommun själv som är arbetsgivare!
Det vittnar om en orimlig arbetssituation för personalen vid de kommunala äldreboendena i Umeå. Tidspress och resursbrist tvingar dem att bryta mot kommunens egna regler, och de tvingas dessutom ljuga för de anhöriga av rädsla för repressalier för sin chef! De kommunanställda inom äldreomsorgen förtjänar en betydligt bättre arbetssituation, än vad de har på sina håll idag.
I höstas ville vi från Allianspartierna i Umeå inrätta en oberoende trygghets- och kvalitetsinspektion för äldreomsorgen i Umeå, som skulle kontrollera såväl de privata som de offentligt drivna alternativen inom äldreomsorgen. De partier som har makten – S och V – ansåg att det inte behövdes. Men de här avslöjandena visar ju att vi från Alliansen hade rätt.
Det centrala är inte vilken driftsform ett äldreboende har – det viktiga är att verksamheten håller en hög kvalitet, oavsett om det är en privat eller en kommunal aktör. Här kan vi se till att det blir bättre i Umeå.
Anders Ågren
Kommunalråd (M)
Umeå
Intensivt arbete för att trygga Kvarkentrafiken långsiktigt
Det pågår ett febrilt arbete för att färdigställa en ansökan till EU, för att utveckla transportstråket över Kvarken ur ett mer långsiktigt perspektiv. Det handlar om att stärka infrastrukturen på båda sidor, i hamnarna i Umeå och Vasa samt på sikt även en ny modern färjelösning. I första svängen gäller det en förstudie.
På måndag besöks länet av infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd, och jag kommer då tillsammans med bl.a. Lennart Holmlund att träffa ministern för överläggningar. Ett av områdena som ska diskuteras är just frågan om Kvarkentrafiken.
SVT har gjort ett inslag om detta, vilket klistras in ovan.
Umeåregionen växer med Övik
De senaste dagarna har vi kunnat läsa om att Örnsköldsviks ambition att bli fullvärdiga medlemmar av samarbetet inom Umeåregionen nu kommit ett steg närmare. Politiskt beslut är taget i Örnsköldsvik om att ansöka om medlemskap. Det är en glädjande läsning – frågan kommer nu upp på regionrådet med Umeåregionen den 22 februari. Alla sex kommuner i Umeåregionen – Umeå, Vännäs, Robertsfors, Nordmaling, Bjurholm och Vindeln – är dock positiva till att Örnsköldsvik ansluter sig, då vi tidigare gemensamt har beslutat att bjuda in Övik.
Örnsköldsvik kommer dra nytta av samarbetet inom Umeåregionen, och Umeåregionen kommer att dra nytta av att Övik – med sina 55.000 invånare – nu blir en del av samarbetet. Vi blir en starkare aktör även på den nationella arenan.
För mig som kommer från Örnsköldsvik – jag började med politik där en gång i tiden, och invaldes i Öviks fullmäktige år 1991 – så är detta onekligen en speciell känsla. Den här frågan har legat mig varmt om hjärtat länge och det känns kul att kunna bidra till att det nu blir verklighet.
Samarbetet mellan kommunerna inom Umeåregionen är ett jordnära och konkret samarbete, för att bl.a. förbättra servicen till kommuninvånarna (oavsett vilken sida av kommungränsen du råkar bo i). Du kan läsa mer om det HÄR.
Umeå kommuns ekonomi försämras
De politiska partierna i Umeå kommer inom kort att gå in i en ny budgetprocess, inför fastställandet av budget för 2014. Bokslutet för 2012 blev emellertid starkt och kommer formellt att hanteras i mars månad av kommunfullmäktige.
Men nya prognoser för 2013, samt en utblick över 2014 och 2015 visar att mörka moln har dragit in.
För innevarande år saknas det 100 miljoner kr jämfört med fastställd budget. och för 2014 saknas det i runda tal 200 miljoner kr jämfört med den plan som ligger.
Vad beror då detta på? Försämringarna består av flera saker, men bland faktorer som kan nämnas. Ekonomin generellt har utvecklats sämre än de prognoser vi utgått från. Skatteunderlagsprognosen visar på lägre skatteintäkter för 2014 med 55 mkr, höjd fastighetsskatt på kraftanläggningar md 30 mkr, minskade kraftintäkter med 13 mkr, förändringar av det kommunala utjämningssystemet med 60 mkr. Utöver detta finns det en rad osäkerheter i framtidsprognosen, bl.a. kostnader för volymökningar och löneökningar framåt.
Men om detta får vi anledning att återkomma under våren. Det kommer att krävas hårdare prioriteringar. Vi står samtidigt starkt rustade, med en stark ekonomi och rekordresultat i en lång rad av år (liksom resten av den svenska kommunsektorn).
