En sjukvård som finns när den enskilde behöver den

Av , , Bli först att kommentera 7

Debattartikel publicerad i VK 20/5.

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård som till viss del är världsledande. De medicinska resultaten är mycket goda. Som medborgare kan man känna sig trygg i att det finns tillgång till kvalitativ sjukvård i hela länet. Däremot finns det ett flertal utmaningar som sjukvården måste möta upp på ett bättre sätt.

Befolkningen i Sverige åldras, allt fler blir allt äldre och allt fler kommer att leva länge med kroniska sjukdomar. Det är dramatiska tal. År 2035 kommer 20 procent färre försörja allt fler äldre. Till det kommer att dagens kostnadsökningstakt inte är långsiktigt hållbar.

Det är en oroväckande utveckling som allt för många beslutsfattare väljer att blunda inför.

För att garantera en god och trygg sjukvård är det viktigt att andelen människor i arbete ökar och på det viset bidrar till ökade skatteinbetalningar till landstinget. Höjda skatter slår mot jobb och konkurrenskraft. Arbetslinjen är den viktigaste garanten för en god och skattefinansierad hälso- och sjukvård.

En god hälsa, en bra vård och att kunna leva ett gott liv trots sjukdom är något av det viktigaste i våra liv. Många värderar detta högt, samtidigt har vi olika prioriteringar och uppfattningar om vad som är viktigast och vad som gör livet rikt och värt att leva.

Varje samhälle vinner på att ha en befolkning med god hälsa. Det är därför viktigt att erbjuda en god hälso- och sjukvård, där den enskilde individens intresse av välmående alltid kommer i första rummet. Vi tror att vården blir bättre av en ökad mångfald som lyfter fram människors olika kvaliteter för att skapa verksamheter som utgår från en allt mer personcentrerad vård.

De riktigt stora utmaningarna för sjukvården i länet handlar om de kraftigt växande vårdköerna, medarbetarnas känsla av att inte räcka till och jobba med de arbetsuppgifter de utbildade sig för, hur den nära vården kan stärkas samt hur de mest sjuka äldre ska få en värdig vård och omsorg. Tyvärr kan vi konstatera att de styrande socialdemokraterna blundar inför dessa utmaningar och saknar en plan för lösningar.

Vårdköerna har vuxit dramatisk. I mars 2013 var det 1 375 medborgare som väntat mer än 90 dagar, alltså den gräns som finns för vårdgarantin. Nu är det 5 162 medborgare som väntar på att få vård. En oacceptabel försämring. Den enskilde ska få vård vid sjukdom, inte en kölapp. Därför föreslår Moderaterna 22 miljoner för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten till vården, inte minst inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Landstingspolitiskt aktiva moderater upplever en allt växande frustration och stress bland vårdens medarbetare. Detta syns tydligt i att antalet sjukskrivningar ökar.

Att länets barnmorskor inte får sin lagstadgade semester i sommar är ett resultat av bristande personalpolitik. Det finns också för få karriärvägar och vidareutbildningsplatser. Många medarbetare vill i högre utsträckning kunna utvecklas på jobbet. Därför satsar M 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

Moderaterna vill genomföra en närvårdsreform. Den ska stärka den nära vården. Vården måste komma närmare patienterna, allra främst genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler.

Såväl vårdens medarbetare som regionens invånare har rätt att förvänta sig digitala miljöer som är lättarbetade och frigör tid för patientnära arbete. Länets invånare behöver nya snabba och lättåtkomliga kontaktvägar till vården.

De som kan och vill ska själv kunna ta ansvar för sin egen vård. Det avlastar och skapar tid och resurserna för gruppen mest sjuka äldre. En grupp som bollas runt i systemet utan att någon tar ett helhetsansvar. Vården blir måste bli sömlös utan mellanrum, särskilt för gruppen mest sjuka äldre.

För att finansiera en omställning behövs det mindre av experiment med sex timmars arbetsdag med betalt för heltid, ej vårdnära administration samt det som inte är direkt vård. Totalt tillförs vården över 300 miljoner kronor för år 2018 med Moderaternas förslag. Det skulle vara välbehövliga extraresurser för att möta de stora utmaningar som finns i sjukvården.

Moderaterna vill ta ansvar för att utveckla en bra sjukvård så att den blir bättre, inte minst för de mest sjuka äldre. En sjukvård utan långa vårdköer och vårdpersonal som känner att de räcker till. En vård som finns där när den enskilde behöver den.

Nicklas Sandström
Liv Granbom

Kortare vårdköer och bättre situation för vårdens medarbetare

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag har vi Moderaterna i landstinget presenterat vårt alternativa budgetförslag. Sjukvården står inför stora utmaningar och landstinget behöver en ny politik och ett nytt politiskt ledarskap för att möta dessa problem.

Vårdköerna har vuxit dramatiskt. I mars 2013 var det 1375 medborgare som väntat mer än 90 dagar, alltså den gräns som finns för vårdgarantin. Nu mars 2017 är det 5162 medborgare som väntar på att få vård. Vårdens medarbetare upplever en allt växande frustration och stress. Känslan av att inte räcka till ökar och allt fler känner att de inte får jobba med det man är utbildad för. Detta syns tydligt i att antalet sjukskrivningar ökar.

Vi fokuserar därför just på tre områden.

Länets invånare behöver nya snabba och lättåtkomliga vägar in i vården, vi måste korta ner de oacceptabelt långa vårdköerna och skapa en rimlig arbetsmiljö för sjukvårdens medarbetare.

Vi föreslår därför 22 miljoner för att minska vårdköerna och öka tillgängligheten till vården, inte minst för barn- och ungdomspsykiatrin. Vi satsar 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

Samtidigt som vi vill genomföra en närvårdsreform för att vården ska komma närmare patienterna i Västerbotten, genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler. Totalt tillför Moderaterna över 300 miljoner till vården med sitt budgetförslag. 

 

De rödgröna använder samma vårdpengar två gånger och saknar förslag för en långsiktig förbättring av sjukvården  

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 170515: De rödgröna använder samma vårdpengar två gånger och saknar förslag för en långsiktig förbättring av sjukvården

Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström är inte helt oväntad kritisk till den rödgröna majoritetens förslag till budget. Han konstaterar att den skattehöjning som gjordes förra året för att klara kommande år redan är slut. För att klara göra alla de satsningar man pratar om att minska vårdköer och stärka personalen förutsättningar är samma pengar som de ska klara årets budget med som de nu använder två gånger. Majoriteten använder helt enkelt pengar som de inte har. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att om inget radikalt händer gå med ett stort underskott även i år.

Sandström ser dock positivt att det nu verkar samsyn att Västerbotten har stora problem med de allt växande vårdköerna. Det är glädjande att de nu faktiskt signalerar att de vill göra något åt det. Västerbotten har det senaste årtiondet haft Sveriges längsta vårdköer. Många av de satsningar man vill göra är kortsiktigt och inte något som gäller på långsiktigt.

Oppositionsrådet menar att den rödgröna majoriteten skjuter de jobbiga beslut framför sig kring en omställning av balansen mellan sjukhusvård och nära vård. Han hade önskat ett initiativ till en närvårdsreform med en stärkt primärvård och ökad möjlighet till att kunna större ansvar för egenvård.

Vårdköerna i Västerbotten måste bli kortare

Av , , Bli först att kommentera 0

Insändare:

Sedan valet 2014 har vårdköerna börjat öka kraftigt igen. Inte minst efter regeringens avskaffande av kömiljarden, vilket inneburit att fokus har försvunnit från att korta vårdköerna. I ett internationellt perspektiv är Sverige nu i botten bland OECD-länderna och konkurrerar med länder som Grekland om sämst tillgänglighet i sjukvården.

I ett länsperspektiv har Västerbotten sedan länge dragits med dålig tillgänglighet. Västerbotten noterar under mars månad landets näst sämsta tillgänglighet. Under mars 2017 väntade 2221 längre än 90 dagar på operation eller annan åtgärd. Totalt väntar 17 013 västerbottningar på vård. Det är oacceptabelt.

Moderaterna i landstinget vill se åtgärder från den styrande majoriteten. Vi har en stor konsumtion av slutenvård och en primärvård som får en allt mindre andel av budgeten. Trots att erfarenheter visar att en stark primärvård gör trycket på slutenvården och därmed köerna kortare. År efter år av landets längsta köer så måste något hända.

Nicklas Sandström, Oppositionslandstingsråd (M)