Regeringens politik slår mot jobben och välfärden

Av , , 2 kommentarer 3

I dagens Umeå Tidning skriver Alliansen i landstinget tillsammans om hur regeringens politk är skadlig mot jobben och därmed mot välfärden.

Hela artikeln går att läsa nedan:

Regeringens satsning på en miljard till landsting och regioner kan låta mycket, men fler och fler landstings- och region- politiker i hela landet har genomskådat satsningen när man tittat närmare på den. Till och med styrelseordförande Peter Olofssons socialdemokratiska partikompisar är kritiska.

Regeringen lägger ett budgetförslag som slår hårt mot den svenska tillväxten. Västerbotten med våra långa avstånd i länet drabbas än hårdare genom höjda drivmedelsskatter. Jobb kommer att försvinna och många kommer få mindre pengar kvar i plånboken. Höga skatter slår hårt mot välfärden och äventyrar viktiga satsningar i sjukvården. Solidariskt finansierad sjukvård är en hörnsten i svensk sjukvård.

Personalbristen drabbar sjukvården i hela landet. Bristen på utbildad personal kan inte lösas genom enskilda åtgärder på ett sjukhus eller i ett landsting – det skulle på sin höjd innebära att personal flyttar inom landet och att samma brist uppstår någon annan stans.
Lösningen på personalbristen sitter regeringen på, eftersom utbildning och antal utbildningsplatser är ett ansvar för densamma. Statens eget bolag, Akademiska Hus plundras nu på 6,5 miljarder kronor för att klara av alla vidlyftiga löften från regeringen Löfven. Dessa pengar hade i stället kunnat gå till lärarlöner, material och lokalhyror för våra universitet. Om detta är det alltför tyst i budgeten.

Gång på gång har regeringen upprepat att de kommer att fördela en ”landstings- miljard” till regioner och landsting något som tidigare hette kömiljarden. Kömil- jarden var en satsning från alliansre- geringen med villkoret att landstingen skulle korta vårdköerna. Ökad prestation betydde mera pengar. Den nuvarande regeringens landstingsmiljard kommer att halveras från och med 2017 och är inte prestationsbaserad utan kan direkt gå in det svarta hålet.

Den jobbfientliga budget som Regeringen lagt på bordet riskerar att ge 20 000 färre jobb och skatteintäkterna kommer därmed att sjunka. Detta innebär 15 miljoner kronor i minskade skatteintäkter bara för sjukvården i länet.

Alliansregeringen satsade målinriktat med en vårdgaranti och kömiljard för att korta köerna till vården så att fler fick vård i tid och slapp stå i vårdkö. Talet om miljardsatsning på landstingen från regeringens sida känns provocerande och ihålig. Budgetförslaget från regeringen är ett tydligt tecken på de rödgrönas fientliga politik mot glest befolkade områden och på jobben.

Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd
Ewa-May Karlsson (C) Landstingsgruppledare
Marianne Normark (FP) Landstingsgruppledare
Birgitta Nordvall (KD) Landstingsgruppledare

Snabbspår för flyktingar med vårdkompetens

Av , , Bli först att kommentera 4

Moderaterna föreslår idag att ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens, likt det Kalmar har, införs även i Västerbotten. Det skriver Nicklas Sandström, oppositionslandstingsråd (M), och Andreas Löwenhöök som är vice ordförande (M) i nämnden för folkhälsa och primärvård för Skellefteå/Norsjö i dagens VK:

– Moderaterna vill att Sverige ska vara ett öppet och inkluderande land som tar tillvara på alla människors kunskaper. Möjlighet till egen försörjning är nyckeln till god integration. Därför är arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken säger oppositionsrådet Nicklas Sandström i en kommentar.

Debattartikeln i sin helhet:

Bristen på läkare har under en lång tid varit ett stort problem i Västerbottens läns landsting. Detta har medfört negativa konsekvenser i form av dyra hyrläkarlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister för patienterna. Situationen har varit särskilt ansträngd i primärvården, där läkarvakansgraden på vissa hälsocentraler är så stor som 70 procent.

Problemen med personalförsörjning i hälso- och sjukvården inom Västerbottens läns landsting har även spridit sig till andra personalkategorier än läkare. Sjuksköterskor, och framförallt olika typer av specialistsjuksköterskor, är ett annat exempel där landstinget har problem med att locka till sig personal. Exempelvis så är antalet distriktssköterskor i Västerbotten lägst i landet.

 

För att råda bot på den tuffa situationen, med personalbrist och dyra hyrlösningar, har landstinget satsat mycket tid och resurser på olika kampanjinsatser för att locka personal till länet.

 

Dessa har till exempel gått ut på att locka personal från övriga landet och/eller personer som utbildat sig i andra europeiska länder till Västerbotten. Det har också gjorts särskilda insatser för att sjukhusläkare i länet ska välja att jobba viss tid på de hälsocentraler som har störst brist på primärvårdsläkare.

 

Samtidigt som landstinget har en tuff situation med personalbrist inom olika verksamhetsområden så finns en, hittills, nästan helt outnyttjad resurs. Det handlar om de människor, med lång utbildning och stor kompetens, som kommer till länet som asylsökande eller på annat sätt är invandrade Västerbotten. Aktuell rapportering visar att det finns många sysslolösa läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra typer av vårdpersonal på asylboendena i länet.

 

Landstinget i Västerbotten har inte, till skillnad från fler andra landsting, gjort några särskilda insatser för att ta tillvara dessa människors kompetenser.

 

I kontrast till detta kan man titta på grannlänet Norrbotten, där landstinget har upparbetat ett samarbete med Migrationsverket som medfört att myndigheten tipsar landstinget om hälso- och sjukvårdsutbildad personal. Landstinget erbjuder därefter praktik och hjälper till med valideringsprocessen.

 

Det socialdemokratiskt styrda landstinget i Kalmar är ett annat exempel där man har jobbat strategiskt för att tillvara ta hälso- och sjukvårdskompetens hos asylsökande och nya svenskar.

 

Redan vid det tillfälle då de asylsökande genomför sin första hälsokontroll kartläggs deras sjukvårdserfarenhet. Därefter erbjuds sjukvårdskunniga personer informationsträffar och svenskutbildning arrangerat av landstinget.

 

Vid sidan av utbildning i sjukvårdssvenska genomförs studiebesök och praktik. De studerande får träna sin svenska och på plats lära känna olika arbetsplatser inom hälso- och sjukvården. Målet är att de ska bli framtida medarbetare i landstinget. Kalmar kallar detta ”snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens”.

 

Moderaterna vill att Sverige ska vara ett öppet och inkluderande land som tar tillvara på alla människors kunskaper. Vi anser att arbete är den bästa vägen in i det svenska samhället och att en individanpassad introducering som bygger på människors tidigare utbildning och erfarenheter är rätt väg in på den svenska arbetsmarknaden.

 

Möjlighet till egen försörjning är nyckeln till god integration. Därför är arbetslinjen också den bästa integrationspolitiken. Insatser ska göras för att ytterligare stärka möjligheterna att tidigare etablera sig på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att nyanlända ska få jobb, kunskaper i svenska och om hur samhället fungerar.

 

I den andan föreslår vi att ett snabbspår för flyktingar med hälso- och sjukvårdskompetens, likt det Kalmar har infört, ska skapas i Västerbotten.

 

Det skulle bidra till att landstinget bättre kan tillvarata den resurs som finns hos de människor som kommer till vårt län. Det kan minska problem som dyra hyrlösningar, dålig kontinuitet och tillgänglighetsbrister. Det skulle också bidra till att snabbare ge dessa människor möjligheten att etablera sig i det svenska samhället.

 

Det finns alltså mycket att vinna på att införa ett snabbspår i Västerbotten.

 

Nicklas Sandström Andreas Löwenhöök

 

Donationsvecka!

Av , , Bli först att kommentera 2

Den 5 till 11 oktober äger Donationsveckan rum. Donationsveckan är en återkommande vecka för att uppmuntra och uppmärksamma att fler kan ta ställning för att rädda liv – genom att vid sin död donera organ. Antalet donatorer i Sverige idag räcker inte för att fylla behovet till alla som väntar på transplantation. Det finns just nu över 700 personer som väntar på ett eller flera organ.

En väntan som är enormt påfrestande för den enskilde. Dessutom kostar det samhället väldigt stora pengar, till exempel är vårdkostnaden för en njurpatient cirka 1 miljon kronor per år.

Förutom organ kan man även donera vävnader. Varje år ger hornhinnetransplantationer omkring 600 personer synen tillbaka och för personer med allvarliga hjärtfel är behovet av hjärtklaffar väldigt stort.

Jag har tagit ställning och valt att donera mina organ den dag jag avlider. Om det är möjligt den dagen att donera just mina organ går det aldrig att veta, men om jag kan göra det kan jag på så sätt rädda och förbättra livet på flera andra människor.

Ta ställning du med.

För mer information kring organdonationer, blodgivning och vävnadsdonationer klicka in på någon av följande länkar:
www.livsviktigt.se

www.1177.se/organdonation

www.ivfkliniken.se/umea/donation

www.geblod.nu

Aktiviter i Umeå under veckan:

Tisdag den 6 oktober kl. 10–14
Information i Lindellhallen på Umeå universitet.

Onsdag den 7 oktober kl. 10–14
Information i centralhallen på Norrlands universitetssjukhus.

Fredag den 9 oktober kl. 12–13
Lunchföreläsning om donation i hörsalen Betula på Norrlands universitetssjukhus.

6 timmars arbetsdag är oansvarigt

Av , , 3 kommentarer 1

Skriver på dagens Folkbadet debatt om att förslagen om sex timmars arbetsdag är oansvarigt. Läs hela artikeln här eller här nedan:

 

6 timmars arbetsdag är oansvarigt

 

Vänsterpartiet skrev i Folkbladet (17/9) att Umeå ska gå i bräschen för sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, samt att majoriteten i landstinget med S och MP under denna mandatperiod ska förkorta arbetstiden inom sjukvården. Sex timmars arbetsdag anser de även bör vara en nationell norm. En uppenbar uppvisning i ekonomisk oansvarighet från Vänsterpartiet. Den svenska välfärden behöver fler jobb, ökad produktivitet och fler arbetade timmar, inte färre.

 

I Konjunkturinstitutet analys av arbetstidsförkortningen menar man att det skulle leda till lägre löner, försämrade trygghetssystem och lägre offentlig konsumtion m.m. Studier om sex timmars arbetsdag ger inte heller belägg för att hälsa eller sjukfrånvaro påverkas positivt i sak. Vänsterpartiet skriver i sin egen interutredning från förra året med hänvisning till Arbetslivsinstitutet att: ”Slutsatsen är att det i stort inte finns någonting som pekar på att den medicinska hälsan förbättras utifrån de dittills genomförda försöken med arbetstidsförkortning.”

 

Förutom att förslaget saknar stöd gällande den medicinsk hälsa konstaterar IFAU att: ”en generell arbetsdelning inte en dålig metod för att sänka jämviktsarbetslösheten”. Många framförallt kvinnordominerande yrken skulle behöva utföra samma arbete fast på kortare tid.

 

Förslaget slår hårt mot tillväxten vilket gör att vi blir generellt fattigare som land och den offentliga sektorns ekonomi gröps ur. Vad vänsterpartiet föreslår nationellt skulle uppgå i hisnande 310 miljarder kronor. Kostnaden för hela landstinget överstiger en miljard kronor. Det utan att man har belägg för minskade sjukfrånvaro eller förbättrad hälsa. I det rådande ekonomiska läget skulle förslaget vara en ekonomisk katastrof. Trots det landar Vänsterpartiet i slutsatsen att man ska med hjälp av Socialdemokraterna och Miljöpartiet införa sex timmars arbetsdag.

 

Politiker har ett ansvar att förvalta de gemensamma resurserna på bästa möjliga sätt. Att då gå fram med ett förslag som för landstinget i Västerbotten skulle innebära en kostnadsökning på 1,1 miljard är ansvarslöst. Det är betydligt mer än vad det idag kostar att bedriva all barn- och ungdomsvård, röntgen, cancervård, hjärtsjukvård, all provtagningsverksamhet samt neurosjukvård under ett år.

 

Vänsterpartiet är med i majoriteten i landstinget tillsammans med Socialdemokraterna. Utspel av denna karaktär bör alltså vara förankrad, analyserat och finnas en tidsplan på. Min fråga till Peter Olofsson (S) är när kommer förslagen att genomföras, till vilka kostnader och hur kommer det hela att finansieras?

 

Vi moderater ställer oss starkt emot förslaget. Nya Moderaterna är övertygade om när fler jobbar tickar mer skattepengar in till vårt gemensamma. Vi ser det självklara i att när hela Sverige jobbar ger det möjligheter till framtida satsningar i välfärden. . Därför värnar vi arbetslinjen.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd