I en artikel i dagens VK beskrivs sommarsituationen för barnmorskorna på Kvinnokliniken. Jag var själv där och träffade personalgruppen här för ett tag sedan och fick det beskrivit för mig. Å visst är det besvärligt och ansträngt. Min förhoppning är trots allt att den lokala ledningen och barnmorskorna kan hitta en bra lösning för sommaren. Som gravid i Umeå med kranskommuner ska man kunna känna sig trygg i att det finns personal i sommar som kan ta hand om än då det är dags för förlossning.
75-årsfirande
I går gästade jag tillsammans med mina Allianskollegor Marianne och Birgitta barn- och ungdomskliniken på deras 75-årsfirande. Firandet uppmärksammades med en utställning av hur sjukvården utvecklats de senaste 75 åren samt ett flertal intressanta föreläsningar. Till exempel hölls föreläsningar om hur barnhjärtsjukvårdens utveckling, neonatalvårdens utveckling samt barnmedicinsk forskning och utbildning. Det var verkligen fantastiskt att se den utveckling som skett de här åren. Inte minst märks det på minskad barndödlighet till nästintill obefintlig samt så många fler barn som kan botas från sjukdomar.
Från Alliansen överlämnade Marianne en gemensam gåva till verksamhetschefen Per-Erik Sandström för att uppvakta verksamheten.
Bättre med följsamhet till hygienrutiner
Sveriges landsting har blivit bättre på att följa hygienrutinerna det visar Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, senaste mätning av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler. I landstingen följde totalt 76 procent alla basala hygienrutiner i våras, jämfört med 74 procent hösten 2012. Uppgången har varit stadig sedan hösten 2010, då totalt 62 procent följde de basala hygienrutinerna.
Följsamheten är allra främst en patientsäkerhetsfråga där det sker många vårdrelaterade infektioner inom sjukvården på grund av dålig hygien. Dessa vårdrelaterade infektioner innebär extra lidande för den enskilda patienten men det innebär även extra omkostnader för sjukvården i form av extra vårddygn och onödiga operationer.
Landstinget i Jönköpings län toppar listan. Där följde totalt 88 procent alla basala hygienrutiner våren 2013, en procentenhet mer än tvåan Landstinget Västmanland. I Västerbotten följde 83 procent hygienrutinerna. Region Halland låg sämst till i den senaste mätningen. Där följde 59 procent alla basala hygienrutiner.
Slår man ihop både klädregler och hygienrutiner följer 72 procent av alla i landstingen dessa, en ökning från 70 procent sedan förra mätningen hösten 2012. Att en vårdanställd inte uppfyller kraven beror oftast på att han eller hon inte spritar händerna före kontakt med patienter, uppger SKL.
Läkare har blivit betydligt bättre på att följa basala hygienrutiner och klädregler. Hösten 2010 gjorde 44 procent av läkarna det, att jämföra med 63 procent vid den senaste mätningen. Bland sjuksköterskor/barnmorskor har andelen ökat från 58 procent hösten 2010 till 74 procent våren 2013. Sjukgymnaster var inte med i mätningen hösten 2010, men sedan våren 2011 har andelen som följer rutinerna och reglerna ökat från 68 till 81 procent.
I basala hygienrutiner och klädregler ingår bland annat desinfektion före och efter kontakt med patienter, att vara fri från ringar, klockor och armband, korrekt arbetsdräkt samt kort eller uppsatt hår.
Totalt ingår 133 sjukhus/enheter och 2 291 avdelningar/mottagningar i mätningen.
Samverkan i norra regionen
Igår och idag träffas ledande politiker och tjänstemän i norra regionen i Sundsvall för att diskutera och hitta bra samverkanslösningar för sjukvården i den här länsdelen. På många sätt är vi ömsesidigt beroende av varandra för att ha en fungerade specialistsjukvård som finns vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Jämtland, Västernorrland och Norrbotten skickar sina patienter som behöver specialistsjukvård till Umeå och NUS för att vård. Samarbetet är av stor vikt att det fungerar så bra som möjligt och eventuella problem kan snabbt lösas därför är sådana här träffar bra.
Mycket fokus på den här träffen är arbetet med regional nivåstrukturering inom cancervården inom ramen för regional cancercentrum (RCC). I övrigt är det rapporter från läkemedelsrådet och årsstatistik riks- och regionsjukvård.
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
.jpg)
Förra veckan presenterade Arbetsmiljöverket en rapport som slår fast att det finns risk för ohälsa hos personalen på grund av hög arbetsbelastning på ett antal avdelningar vid Skellefteå lasarett. Rapporten visar på att personalen vittnar om oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten. Konsekvenser som knyts till Socialdemokraternas stora besparingspaket Projekt Balans.
Med anledning av detta har Andreas Löwenhöök (M) ställt en interpellation där han kräver svar på vad ansvariga politikern Karin Lundström (S) om vad hon avser att vidta för åtgärder för att förbättra situationen.
Interpellationen i sin helhet:
Arbetssituationen vid Skellefteå lasarett
Arbetsmiljöverket har slagit fast att det finns risk för ohälsa på grund av hög arbetsbelastning på anestesi, operation och IVA vid Skellefteå lasarett. Det gäller såväl vård- och omsorgspersonal som läkare och ledning. Personalen känner nu oro för både sin egen hälsa och patientsäkerheten.
Den ökade arbetsbelastningen kan tydligt kopplas till besparingspaketet Projekt Balans. I Arbetsmiljöverkets rapport skrivs bland annat: Den gemensamma uppfattningen för all personal är att situationen blivit ”helt hopplös” efter nedskärningarna under Projekt Balans.
De konsekvenser som vi nu ser av Projekt Balans sätter ljuset på att tydliga och öppna risk- och konsekvensanalyser skulle ha genomförts innan besparingspaket antogs, vilket inte gjordes.
Den personal som nu larmar om hög arbetsbelastning tillhör basverksamheter i den helhet som gör Skellefteå lasarett till ett fullvärdigt akutsjukhus. Akuta situationer kräver akut omhändertagande och fokuserad personal. Att personalen nu vittnar om en ”hopplös situation” är mycket allvarligt.
Med anledning av detta har jag följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lundström (s):
– Tycker du att larmrapporterna om arbetsmiljön på Skellefteå lasarett är oroande?
– Vad avser du vidta för åtgärder för att förbättra arbetssituationen vid Skellefteå lasarett?
Andreas Löwenhöök
Moderaterna
Bra när sjukvården lära sig av misstag
Den 15:e maj öppnades e-tjänsten Mina vårdkontakter dit patienter kan vända sig för att skicka in sina synpunkter och klagomål till patientnämnden via e-tjänsten. Patientnämnden är ett oberoende organ inom landstinget som består av politiker och tjänstemän som också har tystnadsplikt. Nämnden syftar till att hjälpa och stödja patienter samtidigt som den ser till kvalitetsutvecklingen inom hälso – och sjukvården.
Tidigare var kontakten till patientnämnden begränsad till telefon, mail, post eller ett besök men nu erbjuder den nya e-tjänsten patienter ett tryggt och säkert sätt att fylla i ett formulär och skicka iväg det till nämnden. Informationen som skickas är skyddad och patientsäker. Den nya tjänsten ger ökad tillgänglighet i vården och en trygghet för patienterna som kanske i första hand inte vågade anmäla synpunkter eller klagomål. För att landstinget ska kunna utvecklas och ge en god och patientsäker vård är det viktigt att alla synpunkter kommer in. Det är bra att våden lär sig av sina misstag och detta är ett steg i den rätt riktning.
Framtidsspaning i välfärdens utmaningar
Jag läste nyligen igenom rapporten Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering som är framtagen av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten bjuder på en mycket spännande och minst sagt utmanade läsning. Den centrala frågeställning är att om vi fortsätter finansiera välfärdstjänsterna på samma sätt som idag motsvaras det av en skattehöjning med ungefär 13 kronor år 2035. I rapporten skisseras på olika scenarier på hur utvecklingen kommer att ske kommande år men även på olika finansieringslösningar på detta. En minst tankeväckande rapport som gör att dagspolitiska prioriteringar får perspektiv mot behovet av kommande svåra och tuffa politiska beslut.
Läs rapporten här.
Rättvis sjukvård i hela Västerbotten
I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på VK-debatt om den kommande folkomröstningen. Hela artikeln finns att läsa här. Tänkte lyfta fram två delar särskilt mycket och det är att vi i Alliansen har så vårt att förstå hur Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan ta politisk strid för ett sparförslag på 1 mkr för ambulans i Åsele och 2 mkr för akutvårdsplatser i Dorotea. Det är för oss en mycket märklig politik. Dessa kostnader utgör endast 0,0003 procent av sjukvårdens totala omkostnader. Det handlar alltså inte om någon större besparing. Det som är avgörande för befolkningens trygghet och bygdens utveckling är tillgång till basservice i form av tillgänglig ambulans och akutsjukvård nära patienter och anhöriga.
Den andra delen är hur vi från Allianen kommer att agera efter det att folkomröstningen är över och där är vi tydliga att oavsett valresultat och valdeltagande kommer Allianen att fortsätta att driva att hela länet skall ha en trygg och rättvis sjukvård. Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar.
Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandat att vid nästa val ta över styret för Västerbottens läns landsting.
Alliansträff för strategi, planering och inspiration
I dag har vi i Allians för Västerbotten vår för tolfte året i rad gemensam strategi, planering och inspirationsträff. Under dagen får vi besök av bland annat en nationell företrädare som kommer att berätta det senaste kring regeringens arbete kring sjukvården. Landstingsdirektör Anders Sylvan kommer och ska berätta om sjukvårdens framtida utmaningar samt så kommer Alliansen att få en inspirerande föreläsning om ledarskap i sjukvården av Jens Boman som är verksamhetschef på laboratoriemedicin. En stor del av dagen kommer även att ägnas åt strategidiskussioner inför höstens folkomröstning och inför det stundande landstingsvalet nästa år.
Träff med barnmorskor på kvinnokliniken
Förra veckan besökte jag kvinnokliniken där jag fick dels se och lära mig mer om verksamheten. En minst sagt omfattande verksamhet från avancerad mödravård, eftervård efter förlossning, vårdavdelning för gynekologiska operationer/ingrepp samt förlossningen för Umeå med omnejd.
Träffen gav mig goda möjligheter att komma ut och lyssna på barnmorskorna på kvinnokliniken och hur de beskrev sitt jobb och sin arbetssituation. Barnmorskor har två examina där de har en egen legitimation vilket innebär att de har ett fullständigt patientansvar för dels mamman men även barnet.
Det jag fick beskrivet för mig i de samtal jag hade med personalgruppen var känslan av att inte räcka till, att det inte fanns tid att göra det jobb som man ville utföra, att det stundvis var väldigt hektiskt att hinna göra sitt jobb och särskilt på nätterna, svårt att ha beredskap vid oväntade händelser som lätt kan inträffa. Framförallt fanns det en stor oro inför sommaren där det i dagsläget var svårt att hitta vikarier. Arbetsrollen har även förändrats då det blivit mycket mer administration och dokumentation som behöver utföras som tar tid från det patientnära arbetet. Jag tyckte det var väldigt lärorikt och delvis alarmerande den situation som beskrevs samtidigt kändes det att trots allt så var alla överens om att det var ett jättekul jobb som man trivdes med.
Senaste kommentarerna