Holmsunds hälsocentral

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag besökte jag Holmsunds hälsocentral tillsammans med mina alliansgruppledarkollegor. Där berättade verksamhetschef Ronny Lestander som berättade om verksamheten och det positiva arbete som sker där. Hälsocentralen i Holmsund står nu inför en utmaning i att det från och med nästa vecka kommer att startas upp en ny privat hälsocentral på samma ord. Det kommer att medföra att en del av de listade patienter kommer att gå över dit. Jag tycker att det fanns en mycket positiv ansats i verksamheten att möta detta med att bli bättre och öka kundnöjdheten vilket är bra. Det kan sammantaget medföra att sjukvården blir bättre. Ett stort tack för ett mycket bra besök!

Medicinkonsulten i Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 6

I måndags besökte jag tillsammans med mina allianskollegor Medicinkonsulten i Lycksele där vi träffade distriktsläkaren Tomas Rahm. Medicinkonsulten är tyvärr en av få privata hälsocentraler i Västerbotten. Något som är riktigt kul är att de lyckas så väl med sin verksamhet och når bland de absolut högsta betygen i mätningar över nöjdheten hos patienterna. För något år sedan lyckades de till och med bäst i Sverige.

 

Självklart saknar de inte utmaningar och särskilt då det gäller ekonomi och behov av rekrytering av personal. Det känns riktigt kul att de trots alla utmaningar lyckas så väl trots de förutsättningar som finns i ett landsting som inte direkt hyllar privata entreprenörer inom sjukvården.

Kommer Åsele att få tillbaka sin ambulans?

Av , , 2 kommentarer 16

I går var jag tillsammans med mina allianskollegor på ett stormöte i Åsele för att lyssna och diskutera Akutbilens framtid. Det blev ett mycket välbesökt möte för att vara Åsele med över 80 personer i publiken. Att akutbilens framtid var något som engagerade gick det inte att ta miste på. Ingen i publiken uttryckte något som helst önskemål om att vilja ha kvar akutbilen utan ville mycket hellre ha en riktig ambulans. En uppfattning som Moderaterna och Alliansen har haft sedan majoritetens Projekt balans lanserades hösten 2011.

 

Nu när tyvärr den tråkiga olyckan som har skett med akutbilen så har majoriteten ett gyllene tillfälle att välja att backa. De skulle kunna låta akutbilen bli kvar på skroten och istället återinföra en ambulans istället. Hela länet förtjänar en rättviss, trygg och jämlik sjukvård.

Vad blir bäst för patienten?

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag har jag följande debattartikel i VK där jag beskriver hur sjukvården borde organiseras mer efter vad som är bäst för patienten en den struktur vi har idag.

 

Förändra vårdens struktur och inte ägandeform

Vid jämna mellanrum kommer debatten om huvudmannaskapet för sjukvården upp till debatt. Fokuseringen på vems logga som ska vara på sjukhusbyggnaden flyttar tyvärr helt fokus ifrån den viktigare debatten om hur sjukvården ska bli bättre. Oavsett ägandeform kommer inte ytterligare resurser att tillkomma om det inte sker i omprioritering av något annat. Sjukvården utvecklas ständigt med nya mediciner och behandlingsmetoder. Däremot sker sällan någon förändring i hur sjukvården är organiserad.

Svensk sjukvård är i mångt och mycket fortfarande organiserad i en organisationsform som inte ändrats på årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov vilket idag försvåras av hur organisationen är uppbyggd.

Ett sådant tydligt exempel är att en patient med bröstcancer måste uppsöka en rad olika specialiteter och vårdinrättningar för att kunna få behandling för sin sjukdom. Om en patient istället uppsökte en bröstcancermottagning där de olika specialisterna istället kom dit utifrån vart i vårdkedjan patient var skulle patientnyttan vara oerhört mycket högre samt patientsäkerheten öka.

Patientomhändertagande måste börja organiseras mer efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Sjukdomstillstånd bör i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med handplockade specialiteter och vårdnivåer representerade. Ett sjukdomsomhändertagande som sätter patient i centrum före befintlig organisation.

I dag fungerar mycket av de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården efter principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt så får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Det medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten och framför allt se vad som blir bäst för den enskilda patienten.

Sjukvården borde istället lyfta blicken från att fokusera på en enskild aktivitet eller ingrepp till vad som sammantaget blir bäst för patienten. Det kan till exempel innebära att en läkare väljer att avvika från riktlinjer, att en specialist väljer att ägna tid åt att diskutera en patient med en specialist från ett annat specialistområde eller att en hälsocentral väljer att investera i preventiva åtgärder även om det innebär ökade kostnader på kort sikt. Tyvärr fungerar inte ekonomistyrningen efter dessa principer.

Tyvärr blir många gånger sjukvården fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar inom specialistsjukvården. Om landstinget som ansvarig ”beställare” /betalare av sjukvården istället övergick till att ersätta en hel vårdkedja skulle detta kunna undvikas. Det innebär att man överger dagens ersättning för enskilda komponenter i en behandling (labbprov, besök, operation etc.) och i stället bygger ersättningen på ett paketpris för all vård som ett visst sjukdomstillstånd kräver. Det medför att det skapas starka incitament för den som ansvarar för patienten att undvika kostsamma och onödiga interventioner under själva vårdtillfället.

Det är bara några av de exempel som finns på hur sjukvårdens struktur kan förändras och förhoppningsvis bli bättre för patienterna men även mer kostnadseffektiv. Den här typen av diskussion skulle vara betydligt mer konstruktiv och ge bättre förutsättningar för hur sjukvården kan bli bättre istället för en allt för ofta ensidig politisk debatt om ägande.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Västerbotten läns landsting

Västerbottningarna får vänta alldeles för länge på sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 4

I går presenterades statistiken över vilka landsting som fått ta del av regeringens kömiljard för att öka tillgängligheten till sjukvård. Västerbottens resultat är allt annat än bra. När det gäller att få behandling efter det att beslut om det är tagit så klarar inte Västerbotten att leva upp till 70 procent tillgänglighet en enda månad. Ett resultat som gör att Västerbotten inte får en enda krona i stimulansmedel. Trist. Pengar som skulle behövas i sjukvården.

 

I den andra delen av kömiljarden som handlar om väntetiden till besök hos en specialistläkare så lyckas Västerbotten något bättre. Här får vi ta del av en liten del av satsningen men långt ifrån vad det finns potential att kunna ta del av.

 

Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Här behövs en ny politik som ger förutsättningar att länets medborgare ska få vård när de behöver det.

Folkomröstningen gav ett tydligt underkännande av rådande politik för sjukvården

Av , , 2 kommentarer 8

Under gårdagens landstingsfullmäktige blev det en tuff men klargörande debatt kring hur den politiska majoriteten såg på utfallet och konsekvensen av folkomröstningen. Kort och gott – de kommer inte att ta hänsyn till den. För Moderaterna och Alliansen var det ett extremt tydligt att signalen till Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ompröva sin politik för sjukvården i länet och inlandssjukvården i synnerhet. Om de inte gör de själva så får väljarna göra det i september i stället.

 

Läs här nedan mitt inledningsanförande som jag höll:

Ordförande
Ledamöter
Och åhörare

 

För mig är det mycket tydligt att länets medborgare genom folkomröstning har underkänt de sparförslag som ni riktade mot länets sjukvård och i synnerhet inlandssjukvården. Jag kan inte förstå varför socialdemokratin kan vara mer öppen, rak och tydlig att faktiskt erkänna det. Att berätta för länets medborgare att vi gjorde fel och vi har tänkt om och ska nu komma med en återställare.
Att hävda att det inte var ett tillräckligt högt valdeltagande håller inte. Hur man än vänder och vrider på resultatet går det inte att komma ifrån hur tydligt resultatet är. Även om resterande andel av dem som skulle ha krävts för att komma upp till ett femtioprocentigt valdeltagande hade gått och röstat på nej-sidan hade det ändå blivit ett ja.

 

Jämfört med andra val som till exempel Europaparlamentsvalet men även omvalet i Västra Götaland 2011 är det ett förhållandevis högt valdeltagande. Valdeltagande i en folkomröstning får inte jämföra med de allmänna valen.

 

Nu har majoriteten påbörjat någon halvmesyr till återställning. Påtvingat och motvilligt. Nu ska plötsligt vårdplatser tillbaka i Dorotea. Jag har sedan tidigare ställt dessa frågor utan att få några svar så jag passar på nu och se om det går att få några nya besked. Kommer nu de fyra akutvårdsplatserna tillbaka i och med denna sammanslagning och blir det utifrån tidigare vårdnivå?

 

I svaret beskrivs att akutsjukvården har fått en resursökning. En utökning av resurser som inte verkar komma Åsele till del.  Akutbilen förblir kvar. Det har ju politiskt deklareras att akutbilskonceptet ska vidareutvecklas och komma fler kommuner till del. Eller är det fortfarande allt för mycket politisk prestige att våga erkänna att det inte blev bra och nu backar vi från detta beslut?

 

Länets medborgare var extremt tydliga med sitt besked till den politiska majoriteten att de inte var nöjda med de sätt som sjukvården sköts. Nu vill Socialdemokraterna lämna folkomröstningen bakom sig.  Jag förstår det. Det går inte att komma ifrån att resultatet blev en jordskredsseger för Ja till trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet. Beskedet har varit tydligt att man inte kommer att ta hänsyn till resultatet. Med ett sådant svar som nu ges är det tydligt att vi från Moderaterna och Alliansen kommer söka väljarnas förtroende att ompröva denna hållning och rösta fram ett politiskt alternativ faktiskt är beredd att lyssna på länets medborgare.

 

 

 

 

 

Vad innebär detta ekonomiskt utifrån de kostnader som fanns före med hur det ska bli nu? Vad är det investeringskostnader som behövs för att möjliggöra flytten? Hur blir det med akutvården fram tills dess att flytten är genomförd? Är det inte rimligt att under tiden som detta projekt utreds och projekteras att de fyra akutvårdsplatserna vid sjukstugan återinförs?

 

Jätteproblem med kvarliggare på sjukhusen

Av , , 1 kommentar 3

I dag skriver Västerbottens-Kuriren om att 20 av 60 vårdplatser på geriatriken nyttjas av patienter som väntar på kommunerna (Umeå kommun) ska ordna fram särskilda boendeplatser. Denna problematik lyfts även fram av den nationella tidsskriften Dagens medicin på en helsida. Tyvärr är problemet med kvarliggande patienter mycket större än så. Förra veckan fanns 33 stycken patienter på NUS som väntade på att få komma till en plats på ett särskilt boende.

 

Detta drabbar framförallt den enskilda patienten som skulle ha en mycket bättre tillvaro på ett särskilt boende än i en sjukhussäng. Förutom det är det ett enormt slöseri med skattebetalarnas pengar men det absolut största problemet är att detta orsakar en propp för hela vårdflödet på sjukhuset. En propp som orsakar inställda operationer och än mer slöseri med sjukvårdens resurser. Detta är ett problem som måste lösas och ligger framför allt på Umeå men även Skellefteå kommuns politiker att åtgärda med fler boendeplatser. Båda kommunerna styrs av socialdemokrater men trots det verkar det inte finnas någon dialog mellan ledningarna om att hitta lösningar.

 

Från Moderaterna och Alliansen har vi föreslagit att det inrättas mellanvårdsplatser i samarbete med kommunerna som skulle underlätta situationen och lösa upp proppbildningen som sker på NUS och Skellefteå lasarett. Tyvärr är Socialdemokraterna emot detta.

 

 

Ökad mångfalt inom primärvården

Av , , 1 kommentar 2

Nuvarande hälsovalsmodell måste göras om. Nu har S-majoriteten utformat hälsovalet/vårdvalet som ett brett uppdrag som förhindrar nyetableringar av hälsocentraler eller mindre vårdenheter inom till exempel rehabilitering. Från Moderaterna och Alliansen föreslår vi ett smalt uppdrag med möjlighet att växa in i ett bredare uppdrag där basen kan vara en distriktsläkare med en eller två distriktssköterskor. Det ska ges möjlighet till en modell där till exempel en distriktssköterskemottagning kan vara en vårdenhet som faller inom vårdvalet. Många vill kanske lista sig hos en distriktssköterska som i sin tur har avtal med läkare när behov av läkarkonsultation uppstår.

 

Vårdvalsuppdraget ska tillsammans med en ersättningsmodell uppmuntra till att bredda uppdraget i takt med att etableringen stabiliseras. I ersättningsmodellen ska finnas delar som är anpassade till de lokala behoven, exempelvis kompensation och ersättning för långa resor.

 

Vid nyetablering av en hälsocentral ska tilldelning tillåtas från dem som är passivt listade. Det innebär att personer som inte gjort ett aktivt val kan listas hos en nyetablerad hälsocentral. Anledningen är att få en stabilare grund för den nya vårdenheten. En utvecklad samverkan mellan landstingets vårdval och kommunerna ger ökade möjligheter till valfrihet inom hemtjänsten inom ramen för LOV (Lag Om Valfrihetssystem).

Stor läkarbrist i primärvården

Av , , 2 kommentarer 6

Stor läkarbrist i primärvården

Primärvården har idag ett stort och viktigt uppdrag. Samtidigt finns en stor brist på distriktsläkare. Primärvården är därför tvungen att hyra in kostsamma stafettläkare för att få verksamheten att fungera. Ett av de landsting som har störst problem i nationell jämförelse är inte helt oväntat S-styrda Västerbotten. Av 130 ordinarie tjänster är 50 otillsatta. Antalet listade patienter per läkare är 1995 med ett riktvärde som bör vara runt 1500 patienter per läkare. Detta orsakar dålig kontinuitet för patienten men också en ohållbar arbetsmiljö samt kvalitetsbrister som gör sjukvården sämre för patienten och orsakar en betydligt dyrare sjukvård.

God kvalité och kontinuitet ger patienten bättre sjukvård och sparar pengar. Alliansen anser att hälsocentraler som använder hela sin kompetens optimalt ska premieras och därför ska även besök hos t ex en distriktssköterska ge hälsocentralen ersättning från landstinget. Men budgetramen för primärvården måste utökas. Från Alliansens sida föreslås en omfördelning av resurser från annat som inte är sjukvård just till primärvården. Inför detta budgetår föreslog vi en resursförstärkning till primärvården på 46 miljoner.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

(Insändare som publicerades i Norran 140214)

Skriande läkarbrist – men inte på de privata vårdcentralerna

Av , , 7 kommentarer 6

Som bekant råder det stor brist på allmänläkare inom primärvården. I måndagens blogg beskrev jag att i landstinget är 50 av 130 distriktsläkartjänster vakanta. Resten av Sverige har liknande problem även om problemen i S-styrda norrland är större. En intressant kontrast till detta är att jämföra med privata alternativ som inte har lika stora problem.

 

Ett sådant exempel är från Västmanland där Praktikertjänst driver en vårdcentral. Där beskriver verksamhetschefen hur de jobbar där med ” Målkort, individuella utvecklingsplaner och gemensam utveckling av verksamhetsplanen”. Mycket viktiga delar för att skapa delaktighet på arbetsplatsen. Ett annat exempel är att efter en tids anställning erbjuds läkare att även bli delägare något som skapare ytterligare känsla av delaktighet och ansvar. Det blir ett delat ansvar över viktiga driftsfrågor, ekonomi och personal. Just känslan av medskapande och ett gemensamt ansvar för utvecklingen av sin arbetsplats tror jag är oerhört viktiga delar för att skapa förutsättningar för läkarrekrytering och få fler AT-läkare att välja att specialisera sig och bli distriktsläkare.

 

Tyvärr har vi få privat drivna vårdcentraler i Västerbotten. Jag hade önskat att valfriheten för patienterna skulle ha varit större och mångfalden bättre. Att lära av varandra är något som skapar utveckling för både landstingsdrivna som privat drivna vårdcentraler.