Gott nytt år!

Av , , Bli först att kommentera 6

Då vänder vi blad återigen för ett år som varit. Ett minst sagt innehållsrikt år. Jag tänker framförallt på att det varit val till Europaparlamentet samt de allmänna valen. När det gäller landstingsvalet är jag självklart besviken med att vi inte lyckades nå ett alliansmaktskifte i landstinget. Inte minst utifrån det stora folkliga missnöje som varit kring indragningarna i inlandssjukvården som har varit. Därtill att vi i Västerbotten har Sveriges längsta vårdköer och har dessutom ökat med 20 procent de senaste fyra åren.

Trots att rikstrenden slår igenom kraftigt där Moderaterna tappade mycket väljare behåller vi ställningarna på ett bra sätt utifrån rekordvalet år 2010. Vi tappar från tio till nio mandat och behåller därmed ställningarna som det största partiet i alliansen. Sammantaget är jag nöjd med Moderaternas valresultat i landstingsvalet som historiskt sätt är vårt näst bästa val hittills.

Vi ser att väljarna valt att rösta fram ett fortsatt rödgrönt styre av landstinget. Vi ser även att väljarna valde att straffa de styrande socialdemokraterna i många inlandskommuner och till viss del i Umeå. Trots det så valde väljarna att gå antingen mer vänster ut eller till Sverigedemokraterna.

För Moderaterna och Alliansen blir det alltså fyra år till av opposition. Nu påbörjas arbete att dels i moderaterna men även i Alliansen att göra en eftervalsanalys hur vi ska fortsätta att utveckla och förnya vår sjukvårdspolitik för att möta väljarna vid landstingsvalet 2018.

Jag har under året gjort massor av besök runtom i länet och träffat många anställda i landstinget som gör dessa stordåd möjliga. Besök som inspirerat mig massor och budskap som jag tar med mig i mitt dagliga arbete.

Jag ser verkligen fram emot nästa år med tillförsikt och nya utmaningar och möjligheter. Med dessa ord skulle jag vilja önska alla bloggläsare ett riktigt Gott nytt år!

 

Inrätta ett beroendecentrum

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har jag tillsammans med partikollegor i Umeå kommun väckt frågan om att hitta en samverkanslösning mellan kommun och landsting för att inrätta ett beroendecentrum vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Vi lyfter fram att Konsumtionen av narkotika och alkohol har ökat betydande. Nu på senaste året har missbruket av spice ökat lavinartat i Umeå. En bekymmersam utveckling som måste brytas.

 

Pressmeddelande 141219: Moderatförslag om Samverkan kring inrätta ett beroendecentrum

Moderaterna i Umeå och i landsting har idag gemensamt väckt frågan om att hitta en samverkanslösning mellan kommun och landsting för att inrätta ett beroendecentrum vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Moderaterna lyfter fram att Konsumtionen av narkotika och alkohol är betydande. Nu på senaste året har missbruket av spice ökat lavinartat i Umeå. En bekymmersam utveckling som måste brytas.

 

Moderaterna skriver i motionen att ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, försäkringskassan, kriminalvården, socialtjänsten och som endast koncentrerar sig på att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och hjälpa många tillbaka. Ett beroendecentrum kan också jobba med andra beroendeformer. Spelberoende är ett uppmärksammat samhällsproblem. Behandling av spelberoende skulle kunna ingå.

 

Under 2012 motionerade Moderaterna i landstingsfullmäktige om att inrätta ett beroendecentrum. Den politiska majoriteten välkomnade motionen och Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsatte en utredning. Utredningen blev klar under 2013 där olika alternativ presenteras för att kunna jobba vidare i frågan. Tyvärr så har inget hänt sedan dess. I och med att ett nytt psykiatrihus ska byggas vid NUS skulle Umeå kommun kunna visa intresse att i den kommande förstudien hitta goda samverkanslösningar för missbruksvården skriver Moderaternas Nicklas Sandström och Igor Jonsson i ett pressmeddelande.

 

 

Motionen i sin helhet

 

Samverkan kring inrätta ett beroendecentrum

 

Konsumtionen av narkotika och alkohol är betydande. Nu på senaste året har missbruket av spice ökat lavinartat i Umeå. En bekymmersam utveckling som måste brytas.

 

Internethandeln med doger ökar lavinartat och det blir allt lättare att få tag på beroendeframkallande preparat av olika slag. Bara ett fåtal personer söker och lyckas erhålla hjälp för sitt destruktiva beteende. Mörkertalet är sannolikt stort när det gäller att bestämma antalet personer som är i behov av hjälp för att komma bort från sitt beroende.

 

Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, försäkringskassan, kriminalvården, socialtjänsten och som endast koncentrerar sig på att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och hjälpa många tillbaka.

 

Ett beroendecentrum kan också jobba med andra beroendeformer. Spelberoende är ett uppmärksammat samhällsproblem. Behandling av spelberoende skulle kunna ingå. Likaså ser många dopning som ett problem i och med den växande gymmkulturen. En dopningsmottagning skulle kunna ingå. Idag finns dopningsmottagningar enbart i Örebro och Göteborg.

 

Örebros läns landsting har utifrån ett politiskt beslut sedan 1999 inrättat ett Beroendecentrum, som syftar till att erbjuda hjälp till länets invånare som är beroende av och missbrukar droger och alkohol, som lätt leder till psykisk ohälsa.

 

 

Detta Beroendecentrum bedriver akutverksamhet med läkarkompetens under kontorstid, under övrig tid finns det tillgång till sjuksköterskekompetens. Det ska vara enkelt att ta kontakt. En grundidé är att det ska finnas en ingång i form av ett team som alla nya klienter/patienter möter.

 

 

I Örebro län finns redan ett dag ett gott exempel på hur det går att samverka mellan kommun och landsting kring ett beroendecentrum.

 

Under 2012 motionerade Moderaterna i landstingsfullmäktige om att inrätta ett beroendecentrum. Den politiska majoriteten välkomnade motionen och Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsatte en utredning. Utredningen blev klar under 2013 där olika alternativ presenteras för att kunna jobba vidare i frågan. Tyvärr så har inget hänt sedan dess. I och med att ett nytt psykiatrihus ska byggas vid NUS skulle Umeå kommun kunna visa intresse att i den kommande förstudien hitta goda samverkanslösningar för missbruksvården.

 

 

Utifrån ovanstående yrkar jag:

 

Att Umeå kommun i samverkan med Västerbottens läns landsting påbörjar en fördjupad förstudie kring inrättandet av ett beroendecentrum.

 

 

Elmer Eriksson Igor Jonsson

Kommunfullmäktigeledamot Kommunfullmäktigeledamot

 

 

 

 

 

”Förlegade IT-system försämrar sjukvården”

Av , , 3 kommentarer 5

I dag skriver jag tillsammans med min partikollega, i Västra Götaland, Martin Andreasson på Dagens samhälles debattplats om att det krävs gemensamma lösningar på vårdens IT-frågor. Läs hela artikeln här:

 

Gemensamma lösningar på vårdens IT-frågor krävs

 

Svensk hälso- och sjukvård är i nästan alla avseenden bättre än sitt rykte. Internationella jämförelser brukar visa att hälsoläget i Sverige är gott, att sjukvården håller hög kvalité med goda medicinska resultat och allt detta till en rimlig kostnad.

 

Utöver välkända tillgänglighetsproblem finns det ett område där det är sämre ställt än vad människor har rätt att förvänta sig. Utvecklingen av tjänster inom E-hälsa. Även om det finns lysande undantag har vi på det hela taget en lång väg att vandra innan vi når en acceptabel nivå för ett land som Sverige.

 

Invånare måste ha ett bra stöd i att fatta kloka och välinformerade beslut om sin hälsa för att leva längre utan sjukdom. Dessutom är det bara dumt att inte låta invånare själva hjälpa vården med att fylla i till exempel hälsodeklarationen mm. Vi har allt att vinna på att göra patienter mer aktiva. Exempelvis bankvärlden har visat det fina i att inte behöva ta ledigt från jobbet för att komma till banken innan klockan tre för att göra bankärenden.

 

Exempelvis kan årliga rutinkontroller ersättas med kontinuerlig övervakning. De som uppvisar onormala värden kallas till~vården vid behov medan de där allt fungerar som förväntat inte behöver använda tid på en rutinkontroll som visar att allt är som det ska.

 

Ser vi det istället ur medarbetarnas synvinkel är det också allvarliga tillkortakommanden. Den debatt som rasat det senaste året om att allt mer tid går åt till att registrera och dokumentera beror till stor del på undermåliga IT-stöd. Bra~IT-stöd kan skapa betydande möjligheter för effektivisering och förnyelse av hälso- och sjukvården. Hittills har detta dock inte infriats.

 

Detta är mycket allvarligt, inte minst mot bakgrund av att modern evidensbaserad sjukvård blir allt mer beroende av avancerad informationshantering. En given omständighet för att hälso- och sjukvården ska vara säker, trygg och modern är alltså att invånare, medarbetare och verksamhetsföreträdare har tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt.

 

Sverige har idag sex olika större journalsystem och till dessa finns hundratals olika moduler med olika funktioner. Det kan vara extra program för till exempel röntgen, provsvar, läkemedelsmoduler med mera. Det finns ingen sammanhållen information runt invånaren, utan allt bygger på att information finns lagrad i olika system, i bästa fall i ett landsting, men ofta på en enskild vårdcentral eller en del av ett sjukhus. Det får konsekvensen att den som skadar sig utanför ”sitt” landstings gränser inte kan räkna med att livsnödvändig information finns tillgänglig för dem som ska genomföra behandling. Eller att faxarna fortfarande går varma mellan kommunala äldreboenden och sjukhus.

 

Vårdens medarbetare upplever sällan att de har nytta av den information de samlar in. Emellanåt kan vårdpersonal sitta heldagar med att överföra information från exempelvis journaler till kvalitetsregister vilket är ett oerhört resursslöseri. Denna koppling mellan register och journal måste lösas för att kunna bidra till vårdens fortsatta utveckling och nyttja vårdens personal på ett mycket bättre sätt.

 

Visst finns det ljusglimtar av bra e-hälsotjänster också i Sverige, men totalt sett måste vi nu samla oss och ta ett gemensamt grepp. Kommuner, landsting, alternativa vårdgivare och staten.

 

I klartext betyder det ökade kostnader när redan nu befintliga system måste vidmakthållas samtidigt som nyheter fasas in. I slutändan skulle det betyda att de ökade kostnaderna kan vägas upp av bättre arbetsmiljö, bättre resursutnyttjande och färre vårdskador.

 

Ändamålsenlig informationshantering som har invånare och inte organisation som utgångspunkt är fundamentalt för väl fungerande vård och omsorg. Landstingen använder idag cirka 3 % av sina IT-Resurser i gemensamma satsningar. Den siffran är för låg då det säger sig självt att det blir dyrare och sämre lösningar om samma utveckling ska göras på 21 olika ställen. Kommunerna är knappast med och betalar alls, vilket måste förändras.

 

Statens insatser på området är också för dåligt koordinerade. Det behövs ett nytt grepp på e-hälsoområdet. Såväl Sveriges invånare som vårdens medarbetare förtjänar bättre. Sverige är inte större än att vi kan enas om en gemensam ’lösning’ som gör att Sveriges invånare och vårdens medarbetare kan ha tillgång till rätt information i alla lägen.

 

 

Martin Andreasson (M)

Regionråd, Västra Götalandsregionen

 

Nicklas Sandström (M)

Landstingsråd, Västerbottens läns landsting

 

 

 

 

God folkhälsa i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 1

För andra gången presenteras rapporten ”Öppna jämförelser folkhälsa” av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Rapporten visar att västerbottningarnas hälsa är mycket god inom flera områden men det finns också möjlighet till förbättringar.

 

Då det gäller livsvillkor och levnadsförhållanden ligger Västerbotten över genomsnittet i landet inom alla områden. Västerbottningen är exempelvis tryggast i landet utomhus och har störst tillit till andra människor. Då det gäller ungdomar 16–25 år ligger Västerbotten näst bäst till då det gäller att arbeta eller studera.

 

Även avsnittet om levnadsvanor ger en positiv bild av Västerbotten. Bland annat är andelen dagligrökande kvinnor lägst i landet och länets män ligger på andra plats. Under många år har Västerbotten haft lägst andel rökande gravida kvinnor i landet, men då årets rapport även räknar in bruk av snus har länet tappat tätpositionen.

 

Länets kvinnor äter näst mest frukt och grönsaker i landet, medan männen ligger under riksgenomsnittet. De västerbottniska männen har å andra sidan lägst andel personer med ett riskbruk av alkohol. Ett förbättringsområde handlar om hur aktiva hälso- och sjukvårdsanställda är då det gäller att fråga patienter om olika levnadsvanor. Där ligger Västerbotten sämst till enligt mätningarna.

 

I Västerbotten är det få som drabbas av lungcancer, både bland kvinnor och män. Västerbotten ligger också bra till då det gäller att förebygga dödsfall. Länet har även en låg andel självmord jämfört med övriga län.

 

Områden där det inte ser lika gynnsamt ut är fallskador bland personer över 65 år. Även antalet barn som vårdas inom slutenvården till följd av en skada är stort. Medellivslängden är något lägre för kvinnor i Västerbotten i jämförelse med riket. Skillnaden är inte stor, men avviker från den tidigare positiva utvecklingen.

 

Vänstern stora svek mot väljarna

Av , , 1 kommentar 8

Idag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor i Umeå tidning Vänsterpartiet stora svek mot väljarna i länet kring sjukvården.

 

Vänstern stora svek mot väljarna

Nu har den nya majoriteten i Västerbottens läns landsting bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fått sin budget för 2015 samt plan 2016 och 2017 antagen av landstingsfullmäktige. Vänsterpartiet hoppade av majoriteten under förra mandatperioden när akutvårdsplatserna i Dorotea stängdes och ambulansen i Åsele avvecklades men nu väljer Vänsterpartiet att gå med i majoriteten igen trotts att socialdemokraterna inte ändrat uppfattning i dessa frågor.

Sett till den tagna budgeten så är den klinisk fri från spår av de vallöften som utlovades av Vänsterpartiet. Vad blev vallöftet om återställare av ambulans i Åsele, akutvårdsplatser i Dorotea och kraftigt ökade resurser till sjukvården? Från Alliansen föreslogs kraftiga satsningar på primärvården med 40 miljoner, 20 miljoner mer än majoriteten. Likaså viktiga satsningar på att minska ned de långa vårdköerna. För oss i Alliansen duger det inte att Västerbotten har Sveriges längsta vårdköer.

Från Alliansen kan vi bara konstatera att Vänsterpartiet valde att sälja sig för att komma tillbaka till makten detta utan att kunna visa väljarna att de fått något för det. Allianspartierna står upp och står fast vid att hela länet ska ha en trygg, rättvis och jämlik sjukvård även efter valet.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

 

Antagen Alliansbudget ger ett starkare Sverige

Av , , 1 kommentar 4

Alliansens budget som nu vunnit stöd i Sveriges riksdag innebär viktiga satsningar som föreslås träda i kraft redan nästa år. Tillsammans satsar Moderaterna och Alliansen på mer kunskap i skolan, sänkta trösklar in på arbetsmarknaden, en stark välfärd, bättre miljö och ett starkare försvar.  Samtidigt innebär vår budget att de skadliga skattehöjningar på arbete och företagande som regeringen föreslagit nu uteblir. Några av de satsningar som finns med budgeten är äldreboendegaranti, den viktiga kömiljarden, satsning på kortare väntetider i cancervården.

 

Det extra val som nu kommer att hållas i mars blir en folkomröstning om jobben och ansvar för ekonomin. Alliansen har under två mandatperioder visat att vi tillsammans kan ta ansvar för Sverige. Vi har en gemensam idé om hur ett bra land kan bli ännu bättre och vi ser fram emot att möta väljarna tillsammans igen.

 

Fler smartboards i sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 4

För en tid sedan besökte jag neurologens vårdavdelning som har börjat arbeta med smartboards i det dagliga vårdarbetet. Där träffade jag Jenny Lindström som jobbar som sjuksköterska som berättade om detta projekt. Ett projekt som Detta har gett en bättre överblick över patienterna och arbetet har blivit lättare att planera.

 

Jenny berättade att i samband med neurologens iPad-projekt föddes tanken på att byta ut avdelningens whiteboardtavla till ett mer interaktivt hjälpmedel. Projektet med surfplattor bygger på idén att de anställda alltid ska ha samstämmig och tydlig information. Något som inte alltid var fallet med whiteboarden där patienterna skrevs upp på tavlan allteftersom de kom in på avdelningen.

 

En smartboard ger en bättre överblick över vilka patienter som är på väg in, vilka som finns på avdelningen och vilka patienter som är redo att åka hem. Det går även att se om någon av vårdavdelningens patienter som ligger på andra avdelningar. En ytterligare fördel förutom att informationen uppdateras direkt är att det nu har blivit lättare att skriva in de undersökningar som är planerade i veckan.

 

En smartboard innebär att arbetet går smidigare och innehåller färre arbetsmoment. Med sina automatiska funktioner hjälper även systemet till att påminna de anställda ifall något saknas i journalen.

 

Att använda ny teknik i sjukvården är något oerhört positivt. Sjukvården har traditionellt var dålig på att ta till sig ny teknik och använda det som ett stöd i det dagliga arbetet. Så därav blev det riktigt kul och inspirerande att se hur man lyckats på neurologens vårdavdelning med att använda smartboard. Jag hoppas att fler vårdavdelningar i hela länet inspireras av detta och själv vågar gå över från whiteboard till smartboard.

 

Tack Jenny för en intressant presentation av en viktig framtidssatsning inom svensk hälso- och sjukvård!