Sköt landstingets lokaler effektivare

Av , , 2 kommentarer 5

PRESSMEDDELANDE: Vill att landstingets lokaler sköts effektivare

Nicklas Sandström (M) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att landstinget byter modell för hur landstingets lokaler hanteras. I nuvarande modell har verksamheterna ingen kostnad för de lokaler de nyttjar och därmed inget incitament att begränsa sina lokalytor.

– Landstinget förfogar över stora lokalytor och hur dessa sköts och hanteras har stor påverkan på landstingets verksamhet och ekonomi, säger Nicklas Sandström, oppositionsråd (M).

De är även kritiska mot att i nuvarande modell har det planerade underhållet inte styrts av fackmannamässiga principer utan blivit en godtycklig besparingspost för att få ihop landstingsbudgeten. De menar att åratal av eftersatt underhåll lett till att landstinget nu ständigt får brottas med akuta fastighetsproblem och sjuka hus.

– Det är hög tid att låta fastighetsunderhållet styras av faktiska behov och inte vara en bricka i ett budgetpussel, säger Daniel Öhgren, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden (C).

 

 

 

 

 

 

Akutsjukvård och ambulanser

Av , , Bli först att kommentera 3

I tisdags var jag tillsammans med riksdagsledamoten Cecilia Widergren och tillika talespersonen för Moderaterna i sjukvårdsfrågor på verksamhetsbesök på akutsjukvården i Umeå. Där förde vi samtal om de utmaningar som ambulansverksamheten står inför med bland annat rekrytering av ny personal samt förändrad syn och attityder till när man ringer 112. Ett av många positiva exempel på deras arbete är den nya bedömningsbilen som kan åka ut på icke akuta larm och göra en första bedömning. Det har visat sig att detta resulterar i att många med en sådan första insats inte behöver uppsöka en vårdinrättning.

Vill (S) ha fler utbildningsplatser för läkare vid Umeå universitet?

Av , , Bli först att kommentera 5

Pressmeddelande 150319: Vill (S) ha fler utbildningsplatser för läkare vid Umeå universitet?

Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström kräver nu besked från Peter Olofsson (S) om vad han anser om behovet av fler utbildningsplatser för läkare i Norra regionen. Detta med bakgrund att ansvarig socialdemokratisk minister förkunnat att en utökning av utbildningsplatser för läkare inte är aktuellt. Detta med bakgrund att Alliansregeringen byggde ut läkarutbildningen med 600 årsplatser.

 

I Norra regionen råder det stor brist på läkare vilket resulterar i långa vårdköer. På den decentraliserade läkarutbildningen i Norra Sverige finns det god kapacitet samt en mycket stor vilja att ta emot fler studenter. Vid senaste sammanträdet med Norrlandstingets regionförbund beslutades det om en gemensam skrivelse från de fyra landstingen i norr om en gemensam vilja att få fler utbildningsplatser till norra regionen.

 

Sandström (M) vill nu veta om de styrande Socialdemokraterna i Västerbotten delar uppfattningen om behovet av fler utbildningsplatser till länet och om landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) är beredd att politiskt påverka ansvarig minister om behovet av fler utbildningsplatser till norra regionen.

Interpellationen i sin helhet

 

Fler läkarutbildningsplatser till Umeå universitet?

 

Läkarbristen i Sverige och Norra regionen är alarmerande och behovet av rekrytering av nya specialistläkare är omfattande, inte minst inom allmänmedicin, patologi, radiologi samt psykiatri.

 

Vid senaste sammanträdet med Norrlandstingens regionförbund beslutade en enig styrelse att gå in med en gemensam skrivelse om att få en utökning av antalet platser vid läkarutbildningen vid Umeå universitet.

 

I läkartidningen nr 7 2015 finns det en intervju med ministern för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson (S). I den intervjun förkunnar hon att det inte är aktuellt att bygga ut läkarutbildningen. Detta med bakgrund att Alliansregeringen byggde ut läkarutbildningen med 600 årsplatser.

 

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

 

1. Anser du att det finns en läkarbrist i Sverige och Norra regionen?

2. Anser du att det behövs utbildas fler läkare i Sverige?

3. Vill du att antalet platser vid läkarutbildningen vid Umeå universitet utökas?

4. Delar du ministern för högre utbildning och forsknings Helene Hellmark Knutsson (S). Uppfattning att antalet läkarutbildningsplatser är tillräckligt?

5. Om inte är du beredd att uppvakta henne för framföra Norra regionens önskemål om en utökning av antalet platser vid läkarutbildningen vid Umeå universitet?

 

 

 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Pippis krumelurpiller i sjukvården?

Av , , 4 kommentarer 6

När Pippi Långstrump inte ville bli stor beslutade hon att tillsammans med Tommy och Annika att svälja varsitt krumelurpiller och uttalade de magiska orden ”Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur”. Tyvärr finns det allt för många som väljer att tro på dessa typer av preparat och behandlingar. Det riskerar i värsta fall att en patient undviker att söka sjukvård i tid och på så sätt äventyra en kurativ behandling.

 

Därför känns det mycket glädjande att den australiska hälsomyndigheten National Health and Medical Research Council (NHMRC) slår fast att: Oavsett sjukdom — homeopatiska läkemedel fungerar inte. Inte för att det i sak var någon överraskning så är det bra med ett sådant klargörande. I deras analys ingick bland annat 225 kontrollerade studier där effekten av homeopatiska läkemedel undersöktes.

 

Oavsett vilken sjukdom eller tillstånd såsom sömnstörningar, reumatism, muskelvärk eller vad det än må vara så saknar homeopatiska läkemedel effekt enligt analysen. NHMRC menar därför att homeopatiska läkemedel bör undvikas för alla sjukdomstillstånd som är eller riskerar att bli allvarliga eller kroniska.

 

Därför kan jag bara hoppas att Pippis krumelurpiller även i framtiden endast används i sagornas värld.

 

Sex timmars arbetsdag hotar vår gemensamma välfärd

Av , , 6 kommentarer 4

Länets sjukvård är av mycket god kvalité på de flesta ställen. Vi har en stor respekt och beundran för den arbetsinsats som utförs dygnet runt till västerbottningen och norra regionens patienter av landstingets kompetenta personal. Det finns stora utmaningar inom hälso- och sjukvården, såväl nationellt som i Västerbotten. Från Alliansen ser vi att sjukvården i Västerbotten inte har personal för att möta sjukvårdsbehovet vare sig för västerbottningen eller norra regionens patienter. Landstinget har bristande tillgänglighet till primärvården och sjukhusvården vilket innebär att vårdköerna växer.

 

Denna debattartikel publicerades i lördagens VK.

 

Sex timmars arbetsdag hotar vår gemensamma välfärd

Alliansen har under lång tid presenterat och stått upp för andra idéer som vi vill prova för att komma till rätta med dessa utmaningar. Strategier för att stärka personalens möjligheter att påverka sin arbetssituation och känna en ökad delaktighet, möjlighet till bättre löneutveckling samt förstärkta möjligheter till fort- och vidareutbildning. Landstinget måste vara en god arbetsgivare för redan anställda, nya medarbetare samt uppmuntra seniorer att arbeta längre. Vi har presenterat satsningar på utökning av antalet vårdplatser, köbearbetning, stärkt primärvård, bättre möjligheter för vård i glesbygd samt åtgärder för att minska den allt mer växande psykiska ohälsan och i synnerhet hos våra unga.

 

Vi är beredd att se över de schemamodeller som finns samt minska den administration som finns bland vårdens anställda. En viktig åtgärd är att komma vidare med ett nationellt journalsystem som kan medföra att den patientnära tiden kan öka istället för onödig tid framför datorn. Det är några av alla de förslag som vi vill genomföra för att komma tillrätta med de utmaningar som finns inom sjukvården idag.

 

Till vår stora förvåning ser vi nu att den politiska rödgröna majoriteten i landstinget väljer att gå fram med förslag om ett införande av sex timmars arbetsdag med heltidslön. Ett förslag som vid sin första anblick kan tyckas behjärtansvärd. Nu är verkligheten något mer komplicerad än så och detta förslag skulle få enorma konsekvenser för sjukvården och vår gemensamma välfärd.

 

Politiker har ett ansvar att förvalta de gemensamma resurserna på bästa möjliga sätt. Att då gå fram med ett förslag som för landstinget i Västerbotten skulle innebära en kostnadsökning på 1,1 miljard är ansvarslöst. Det är betydligt mer än vad det idag kostar att bedriva all barn- och ungdomsvård, röntgen, cancervård, hjärtsjukvård, all provtagningsverksamhet samt neurosjukvård under ett år.

 

Något som gör förslaget än mer obegripligt är att landstinget och hela Sverige, har stor sjuksköterske- och läkarbrist. Att då tro att vi kan anställa ytterligare personal när vi ska låta den vi har gå hem två timmar tidigare varje arbetspass är en ekvation som inte går att få ihop. I valet mellan kortare arbetstid och högre lön, ställer vi oss bakom det senare. En högre lön gör skillnad hela livet, inte minst i pensionsåldern.

 

Ett argument som har förts fram är att sjukfrånvaron skulle minska. I början av 2000-talet genomförde näringsdepartementet en studie där en grupp offentliganställda fick sin arbetstid reducerad till 30 timmar per vecka med bibehållen lön samtidigt som en kontrollgrupp fick arbeta kvar under befintliga villkor. De som fick sin arbetstid reducerad upplevde mindre stress, sov bättre, var mindre trötta och tyckte generellt att det var en positiv upplevelse. Ingen effekt uppmättes dock på sjukfrånvaron. (Stressforskningsinstitutet 2010).

 

Arbete och välfärd hänger ihop, en koppling som de rödgröna tycks ha glömt bort. Allianspartierna vill skapa förutsättningar för att fler jobb ska kunna växa fram i länet. Den demografiska utvecklingen innebär att fler måste jobba längre för att Sverige ska kunna behålla dagens välfärd. Lösningen är verkligen inte att dela på de befintliga jobben. Fokus måste istället ligga på att skapa fler jobb för att människor ska ha ett arbete att gå till. Alla behövs ute i arbetslivet för att generera skattekronor till skola, vård och omsorg.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Gruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

 

 

 

 

 

 

 

 

Har Vilhelmina nu fått sitt glesbygdssjukhus?

Av , , 3 kommentarer 8

Pressmeddelande 150313: Har Vilhelmina nu fått sitt glesbygdssjukhus?

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) vill med anledning av satsningen på en gemensam vårdavdelning mellan landstinget och Vilhelmina kommun veta om det utlovade glesbygdssjukhuset har etablerats? Bakgrunden till frågan är att under alla neddragningar vid Projekt balans presenterade Socialdemokraterna att Vilhelmina skulle få ett glesbygdssjukhus samt medel avsattes för detta ändamål. Vad det innebar var dock inte definierat och någon tidsplan fanns inte. Nu har även antalet vårdplatser totalt minskats med fyra stycken när kommunen passar på att dra ned på antalet platser.

 

Sandström vill nu veta om Peter Olofsson (S) anser att Vilhelmina nu fått sitt utlovade glesbygdssjukhus.

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Har Vilhelmina nu fått sitt glesbygdssjukhus?

 

 

Torsdag den 12 mars meddelar nu landstinget att de i samarbete med Vilhelmina kommun öppnat upp en gemensam vårdavdelning med 16 vårdplatser i samverkan. De 16 vårdplatserna består av åtta vårdplatser och åtta korttidsplatser, men fördelningen kan variera beroende på behov. Totalt minskas dock kommunens vårdplatser med fyra stycken.

 

Under Projekt balans presenterade Socialdemokraterna att Vilhelmina skulle få ett glesbygdssjukhus samt medel avsattes för detta ändamål. Vad det innebar var dock inte definierat och någon tidsplan fanns inte.

 

 

 

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

1. Har nu Vilhelmina fått sitt glesbygdssjukhus?

2. Anser du att en gemensam vårdavdelning med en kommun är definitionen på ett glesbygdssjukhus?

 

 

 

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Vill Socialdemokraterna införa sex timmars arbetsdag med full lön?

Av , , 1 kommentar 3

Pressmeddelande 150312: Vill Socialdemokraterna införa sex timmars arbetsdag med full lön?

 

Allianspartierna i landstinget vill nu ha besked från de styrande socialdemokraterna om de tillsammans med sina rödgröna samarbetspartier kommer att införa ett experiment med 6 timmars arbetsdag med full lön. Allianspartierna menar att det fortfarande är oklart vart, hur och när detta försök ska genomföras. Det är även oklart vilka personalkategorier som omfattas av förslaget.

 

Om nu de styrande rödgröna partierna vill gå vidare med förslaget blir den uppskattade kostnaden ungefär 1,1 miljarder. Det förutsätter även att det går att rekrytera ytterligare personal för att täcka upp.

 

Socialdemokraterna verkar helt ha tappat greppet om ekonomiskt ansvarstagande när de går fram med sådana här förslag säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Ewa-May Karlsson (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare. Alliansgruppledarna menar att arbete och fler skattekronor till sjukvården hänger ihop, om nu Socialdemokraterna har glömt denna koppling.

 

Interpellationen i sin helhet

 

Interpellation

2015-03-12

 

Vill Socialdemokraterna införa sex timmars arbetsdag med full lön?

 

I media går det att läsa att det rödgröna styret i landstinget nu har bestämt sig för att pröva sin vision om en 6 timmars arbetsdag med full lön på några av landstinget arbetsplatser. Det är fortfarande oklart vart, hur och när detta försök ska genomföras. Det är även oklart vilka personalkategorier som omfattas av förslaget.

 

Med en sådan reform, följer ett ekonomiskt ansvarstagande, något som Socialdemokraterna varken har en tydlig finansiering eller tidpunkt för. Alliansen står för arbetslinjen. Arbete och välfärd hänger ihop, om nu Socialdemokraterna har glömt denna koppling.

 

Från Alliansen anser vi att fokus måste ligga på att skapa fler jobb för att människor ska ha ett arbete att gå till. Alla behövs ute i arbetslivet för att generera skattekronor till skola, vård och omsorg.

 

Fullt utbyggt för hela landstinget handlar experimentet om kostnader på runt 1,1 miljarder vilket även förutsätter att det går att rekrytera den personal som saknas.

 

 

Allians för Västerbotten vill utifrån ovanstående ställa följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

 

1. Vilka personalkategorier omfattas av detta försök?

2. När ska detta genomföras?

3. På vilka avdelningar ska försöket genomföras?

4. Hur stor är kostnaden för detta försök?

5. Hur ska detta finansieras?

6. Hur avser ni att lösa bristen på läkare och sjuksköterskor med förslag om att de som redan är anställda ska jobba mindre?

7. När det råder brist på läkare och sjuksköterskor hur är det då tänkt att

8. Har ni inga andra politiska förslag som leder till en förbättrad arbetsmiljö?

 

 

 

Allians för Västerbotten

 

 

Nicklas Sandström (M) Marianne Normark (FP)

Oppositionslandstingsråd Gruppledare

 

 

Ewa-May Karlsson (C) Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare Gruppledare

 

 

 

 

 

 

E-hälsofrågor i utvecklingens framkant

Av , , Bli först att kommentera 1

I fredags fick jag besök från min partikollega Anette Åkesson som sitter i riksdagen. Anette ingår i arbetsgruppen som ska utveckla svaren på välfärdsfrågorna som den nya partistyrelsen tillsatt. Anette besökte Umeå och Västerbottens läns landsting för att studera hur långt vi kommit med e-hälsofrågorna. Dagen bjöd på intressanta framtidsspaningar kring hur detta område kommer att utvecklats men även hur VLL jobbat med dessa frågor de senaste 20 åren.

 

De stora avstånden i Västerbotten har varit en viktig drivkraft i utvecklingen av lösningar och arbetssätt för en mer effektiv och jämlik vård. Genom att använda modern teknik kombinerad med förändrade vårdprocesser kan vården komma närmare patienten och specialistkompetens kan tillgängliggöras oberoende av var patienten finns. Fram till idag har ett 40-tal tillämpningar och arbetssätt införts i olika verksamheter.  En av de tillämpningar vi besökte var på Hudkliniken där de jobbar med dermatoskopi genom mobiltelefoni. Ett arbetssätt som för att en distriktsläkare kan använda en vanlig mobilkamera som mikroskop för att fota och skicka över bilden till en hudspecialist för en specialistbedömning.

 

Videokonferensteknik är en viktig byggsten som används bland annat för diagnostik, konsultation, behandling och ronder. Även andra tekniska lösningar används för att möjliggöra vård på distans, till exempel användning av ultraljudsrobot för hjärtundersökning eller elektroniskt stetoskop för överföring av hjärt- och lungljud på distans.

 

Det känns oerhört glädjande att Västerbottens läns landsting har kommit så långt som vi har gjort inom detta område och jag hoppas att vi kan fortsätta att ligga i utvecklingens framkant.

 

Stort tack till Christina Igasto och Tomas Molén som ansvarade för dagen och det mycket intressanta programmet!

Viktigt förslag om samverkan mellan kommun och landsting

Av , , Bli först att kommentera 3

I går presenterades en ny utredning, Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, om tar sin utgångspunkt i att hitta nya och bättre lösningar för medicinskt färdigbehandlade patienterna som allt mer fyller upp landets sjukhus. Det är ett bra och viktigt förslag som kommer från Göran Stiernstedt utredning med huvudsekreterare Anna Ingmanson. Det som föreslås är att huvudmännen i betydligt högre utsträckning ska samarbete för patientens bästa. Om man inte lyckas lösa detta så skärps den straffavgift som finns för att sjukvården måste ha kvar patienterna på sjukhusen trots att inte vårdbehov finns.

 

Den stora vinnaren är självfallet patienten/brukaren som inte behöver vistas på sjukhus i onödan och på så sätt slipper risken för att drabbas av ytterligare sjukdomar och komplikationer. Sjukvården kan därmed även frigöra vårdplatser till andra patienter och behöver inte stoppa operationer eller inskrivningar av nya patienter.

 

Jag har tidigare skrivit om denna problematik vid ett antal tillfällen samt så har vi från Alliansen föreslagit att mellanvårdsplatser ska inrättas för att komma tillrätta med denna problematik. Jag hoppas nu att lagförslaget blir verklighet!

Arbete och välfärd hänger ihop

Av , , 2 kommentarer 2

I dagens VK har jag en replik med på insändarsidan där jag skriver om att arbete och välfärd hänger ihop. Läs hela min replik här.

 

Arbete och välfärd hänger ihop

 

Östen Andersson från Robertsfors hävdar i en insändare (26/2) att borgerlig politik skulle vara orsaken till kris för svensk sjukvård. Inget kan vara mer fel. Till att börja med två klargöranden utifrån artikeln. Det första så avskaffades döds- och gåvoskatten av en Socialdemokratisk regering vilket förvisso var ett mycket klokt beslut. Det andra är att Socialdemokraterna styrt sjukvården i länet i 35 år och får anses vara högst ansvariga för sjukvården i länet. Så Projekt balans, längst vårdköer i landet, vårdplatsbrist, brist på personal och mycket annat är ett resultat av den förda rödgröna politiken i länet. Det går inte att skylla ifrån sig på andra när sjukvården är ett regionalt ansvar.

 

När det gäller Alliansregeringen skapades över 300 000 nya jobb vilket har inneburit över en miljard mer i ökade skatteintäkter och statsbidrag för sjukvården i länet. Arbete och välfärd hänger ihop, en koppling som många gånger verkar glömmas bort. Varje arbetad timme bidrar till att skapa de resurser som behövs för att vi ska kunna fortsätta förbättra svensk sjukvård.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd