Stort tack för förnyat förtroende!

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag har den regionfullmäktige beslutat att välja om mig som Regionråd för kommande mandatperiod. Det känns förstås väldigt glädjande men samtidigt utmanande. Ska väl framhålla att jag hellre hade tagit över styret än fortsatt i opposition. Moderaterna gör ett rekordval, det bästa på 84 år, vilket gör att vi får ett väljarstöd på 16,89 procent vilket är en ökning med 3,1 procentenheter. Det medför att Moderaterna är det parti som gör den enskilt största ökningen i regionvalet.

För min egen del blev jag även den mest kryssade kandidaten i regionvalet med 1557 personkryss vilket i sig är riktigt hedrande. Nu väntar fyra år av konstruktivt oppositionsarbete med sikte att ta över efter nästa val.

Sjuksköterskor rankar Region Västerbotten som landets minst attraktiva arbetsgivare.

Av , , Bli först att kommentera 6

Dagens Medicin har publicerat en artikel om arbetsgivarna som sjuksköterskorna vill arbeta för:

Av de topp tio mest attraktiva arbetsgivarna för sjuksköterskor är Försvarsmakten den enda offentligt drivna arbetsgivaren, de övriga nio är privata företag och organisationer. Listan toppas av Capio.

Karolinska universitetssjukhuset är det mest attraktiva sjukhuset att jobba på, enligt sjuksköterskorna, på plats 11, och i botten ligger ett flertal regioner, med Region Västerbotten på jumboplats 50.

 

Moderaternas oppositionsråd i regionen är kritisk mot den rödgröna majoritetens personalpolitik.

 

– Detta är ett bevis om något på att den rödgröna majoriteten har kört personalpolitiken bokstavligen i botten. Larmrapporterna är knappast nya och prioriteringen verkar ha varit att satsa på administrationen snarare än vårdpersonalen. arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras så att regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning ska vara en självklarhet, säger Nicklas Sandström (M).

De mest attraktiva arbetsgivarna för sjuksköterskor 2022
1. Capio
2. Försvarsmakten
3. Kry
4. Bonliva
5. Doktor24
6. Dedicare
7. Röda Korset
8. Min Doktor
9. Falck Emergency
10. Aleris
11. Karolinska universitetssjukhuset
12. Praktikertjänst
13. Sophiahemmet
14. Astrid Lindgrens Barnsjukhus
15. Region Stockholm
16. S:t Görans sjukhus
17. Skånes universitetssjukhus
18. Attendo
19. Region Uppsala
20. Akademiska sjukhuset
21. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
22. Malmö stad
23. Stockholms stad
24. Göteborgs Stad
25. Västra Götalandsregionen
26. Region Östergötland
27. Karolinska institutet
28. Södersjukhuset
29. Universitetssjukhuset Örebro
30. Danderyds sjukhus
31. Norrlands universitetssjukhus
32. Sida
33. Statens institutionsstyrelse, Sis
34. Region Skåne
35. Humana
36. Region Gävleborg
37. Region Örebro län
38. Universitetssjukhuset i Linköping
39. Region Kalmar län
40. Region Västernorrland
41. Region Blekinge
42. Borås stad
43. Region Dalarna
44. Region Jönköpings län
45. Region Kronoberg
46. Region Västmanland
47. Ambea
48. Region Halland
49. Region Jämtland Härjedalen
50. Region Västerbotten

 

Egenmonotorering har inget självändamål men kan vara något riktigt positivt

Av , , 4 kommentarer 3

Igår var jag på plats i Stockholm för att delta i en panel på en konferens om egenmonotorering. Förutsättningarna för patienter att sköta en större del av sin vård själv är mycket positivt och en utveckling att bejaka. Sen finns det många hinder på vägen och som beslutsfattare som har ett budgetansvar får man heller inte vara naiv. Förståelsen för vad som krävs i termer av arbetssätt och flöden i vården behöver alltid finnas med i alla led. Egenmonitorering för vem? Vem ansvarar för att vården anpassas? Krävs ständig uppföljning av från vården och i så fall av vilken personalgrupp? För att egenmonitorering ska bidra med mervärde behöver det också gå hand-i-hand med omställning i arbetssätt och ibland ändrade patientflöden.

 

Egenmonitorering kan inte bara bli som en ”add on” och förvänta sig automatisk effekt i ökad patientnytta till lägre kostnader för samhället och ansvarig klinik. Om vården fortsätter att jobba på samma sätt och kallar in patienterna så finns risk att det bara blir en utbudsökning utan verklig effekt – i värsta fall dessutom kostnadsdrivande. Egenmontering.  måste vara en del av en större omställning i arbetssätt. Alltså bara som ett verktyg och inget självändamål i sig.

 

Riktigt kul att konferensen var så välbesökt. Cirka 250 i publiken och 100 som deltog via länk.

 

 

Alliansen förslag till budget: Vill spara in 100 tjänster utanför den direkta vården för att få ordning på den krisande ekonomin och sjukvården i regionen

Av , , 1 kommentar 8

Alliansen i regionen (M, C, KD, L) är djupt oroad och bekymrad över tillståndet inom länets hälso- och sjukvård. Larmrapporterna om situationen för medarbetarna och (de ) skenande vårdköer i kombination med en dålig ekonomi sammanfattar situationen. Samtidigt som Sverige och regionen är på väg in i en lågkonjunktur.

De goda åren är över. Det gäller även de extra statliga pengarna som förvisso bidragit till bättre förutsättningar att hantera pandemin men likväl medfört att regionen haft en dopad ekonomi. Tyvärr har S-ledda majoriteten lutat sig tillbaka och inte genomdrivit nödvändiga förändringar som skulle rustat sjukvården starkare under dessa år, tvärt om menar gruppledarna i Alliansen.

– Vi kan konstatera att den rödgröna majoriteten väljer att lägga en underfinansierad budget med 324 miljoner. Detta är inte tillåtet enligt kommunallagen. De motiverar detta utifrån synnerliga skäl som bygger på att Region Västerbottens ekonomi skulle i grunden vara god. Alltså en soliditet på cirka 20 procent. Faktum är att regionen har en negativ soliditet på cirka 8 procent. Detta, menar vi, är att blunda för sanningen.

Alliansen lägger nu fram en gemensam budget för nästa år som fullt ut är finansierad genom tuffa prioriteringar, kostnadsreduceringar samt sparförslag. Precis som i valrörelsen är det den växande administrationen som man vill spara in på för att kunna frigöra resurser där det mest krisar inom sjukvården.

– Det betyder i klartext att minst 100 medarbetare som inte jobbar med vårdnära/direkt patientarbete skulle få lämna regionen om vår budget skulle få fullmäktiges bifall. Det skulle också betyda att länsborna skulle få betala avgifter och taxor i nivå med övriga riket. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Detta gör vi för att kunna prioritera öppethållande av vårdavdelningar med patientnära arbete, för att skapa förutsättningar för en primärvård som hänger ihop och för att länets förlossningar ska kunna hålla öppet året runt.

M: Vad är Socialdemokraternas plan för att lösa den akuta vårdplatsbristen?

Av , , 1 kommentar 7

Pressmeddelande 221104: M: Vad är Socialdemokraternas plan för att lösa den akuta vårdplatsbristen?

Larmrapporterna avlöser varandra om den extremt pressade situationen på länets sjukhus. Just nu är det framför allt akut brist på vårdplatser. Under året har det aldrig varit så få öppna vårdplatser öppna någonsin. Just nu är det rekordfå vårdplatser öppna, framför allt inom det så kallade satelitvårdplatssystemet.Samtidigt växer sig vårdköerna allt längre i länet och situationen på många avdelningar är extremt pressande för vårdpersonalen. Något som oroar oppositionsrådet.

– Sammantaget medför denna vårdplatskris att allt färre får vård och vårdköerna växer sig allt längre. De som nu jobbar kvar får det allt tuffare arbetsmiljö med färre kollegor och i synnerhet erfaren vårdpersonal. En annan konsekvens av vårdplatskrisen är att problemet vältras över på länets kommuner. Situationen är inte acceptabel. Den återvalda majoriteten måste svara på vad planen är, säger Nicklas Sandström (M), oppositionsråd.

Sandström fortsätter.– Vi i oppositionen har efterlyst att man ska externt genomlysa hela organisationen och framför allt för att hitta besparingar inom den administrativa sidan för att kunna skjuta till medel i kritiska delar av sjukvården. Svaret hittills har varit nej från majoriteten. Så frågan är vad man egentligen vill politisk för att få till en förändring något jag nu ställt i en interpellation till ansvarigt regionråd.Fakta:Antalet disponibla vårdplatser på länets tre sjukhus utifrån regionens vårdplatssystemet Pluto den 4 november var totalt 524 tillgängliga vårdplatser. Av dessa totala antal vårdplatser fanns det få lediga och sjukhusen hade redan cirka 23 överbeläggningar aktuell dag. Aktuellt vårdplatsläge på NUS samma dag var 306 platser samt 20 överbeläggningar.

Det finns fler vårdavdelningar på sjukhusen i form av BB, rättspsykiatri, psykiatri samt intensivvårdsplatser. Det är vårdplatser som inte är lämpliga att vårda sjuka patienter som har fått exempelvis ett benbrott, multisjuka äldre eller återhämtning från en planerad operation utan måste finnas tillgänglig för de patienter som har behov av just den vården. Dessa vårdplatser ingår inte heller i sjukhusens system för satellitpatienter/hantering av överbeläggningar.

Interpellationen i sin helhet:Interpellation

Umeå den 4 november

 

Hur avser S-majoriteten lösa vårdplatskrisen?

Larmrapporterna om den extremt pressade situationen på länets sjukhus avlöser just nu varandra. Framför allt är det akut brist på vårdplatser. Det handlar om en mycket pressad arbetsmiljö bland vårdpersonalen som leder fram till att allt för få sjuksköterskor vill jobba patientnära.

Ledande vårdchefer har under en mycket lång tid efterlyst konkreta beslut för att få till fler öppna vårdplatser och mer vårdpersonal som jobbar patientnära. Detta för att kunna börja lösa situationen.

Under året har det aldrig varit så få öppna vårdplatser öppna någonsin. Just nu är det rekordfå vårdplatser öppna, framför allt inom det så kallade satelittvårdplatssystemet.

Antalet disponibla vårdplatser på länets tre sjukhus utifrån regionens vårdplatssystemet Pluto den 4 november var totalt 524 tillgängliga vårdplatser. Av dessa totala antal vårdplatser fanns det få lediga och sjukhusen hade redan cirka 23 överbeläggningar aktuell dag. Aktuellt vårdplatsläge på NUS samma dag var 306 platser samt 20 överbeläggningar.

Det finns fler vårdavdelningar på sjukhusen i form av BB, rättspsykiatri, psykiatri samt intensivvårdsplatser. Det är vårdplatser som inte är lämpliga att vårda sjuka patienter som har fått exempelvis ett benbrott, multisjuka äldre eller återhämtning från en planerad operation utan måste finnas tillgänglig för de patienter som har behov av just den vården. Dessa vårdplatser ingår inte heller i sjukhusens system för satellitpatienter/hantering av överbeläggningar.

Det är därför utifrån systemet med satelitplatser som det är extra relevant att jämföra hur läget faktiskt är. Inom satelitvårdsystemet är det framför allt vårdplatser som exempelvis kirurgi, ortopedi och medicin kan använda för att vårda sina patienter på.

Vårdplatserna på framför allt NUS ska även räcka till för den norra sjukvårdsregionens patienter som har behov av specialiserad sjukhusvård.

Sammantaget medför denna vårdplatskris att allt färre får vård och vårdköerna växer sig allt längre. De som nu jobbar kvar får det allt tuffare arbetsmiljö med färre kollegor och i synnerhet erfaren vårdpersonal.

En annan konsekvens av vårdplatskrisen är att problemet vältras över på länets kommuner. Länets socialchefer skrev i en gemensam och unik debattartikel i länets tidningar om att vårdkrisen i regionen även påverkar länets kommuner. De skriver bland ”Vi önskar därför att den debatt som handlar om sjukvårdens brist på både vårdplatser och personal även inkluderar kommunerna. Att vårdövervältringens konsekvenser synliggörs och att eventuella framtida politiska åtgärder tar hänsyn till kommunernas utmaningar att bemanna, vårda tryggt och säkert.” Länets socialchefer har aldrig förr kritiserat regionen på det sättet offentligt.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S)

1.  Tycker du att vårdplatskrisen är ett problem i länet?

2.  Vad avser den politiska majoriteten göra för att börja åtgärda problemet?

3.  Ser du någon risk i att NUS inte lyckas upprätthålla sitt regionuppdrag för högt specialiserad sjukhusvård i och med denna extremt pressade situation?

4.  Vilka åtgärder avser den rödgröna politiska majoriteten vidta för att förbättra arbetsmiljö, antalet öppna vårdplatser och förutsättningar att rekrytera samt behålla vårdpersonal?

5.  Vad anser du om den kritik som länets socialchefer riktar mot regionen att problem vältras över till dem?

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition