Påbörja arbetet för en köfri vård

Av , , 2 kommentarer 2

Redan innan pandemin hade Region Västerbotten problem med långa vårdköer. Under 2019 återinfördes den nationella kömiljarden vilket medförde att det gick att se en minskning av vårdköerna. Men när vården ställde om för att hantera pandemin växte sig köerna ännu längre och det finns en påtaglig vårdskuld att jobba bort. Värst är det för de med besvär som har bedömts kan vänta.

För att lösa problemen med dålig tillgänglighet behöver en rad reformer genomföras för att lösa de i huvudsak organisatoriska systemfel som dagligen drabbar patienter i form av långa köer och personalen i form av en dålig och stressig arbetsmiljö. Lösningarna finns i stor utsträckning på varje sjukhus, inom varje verksamhet eller på den enskilda vårdavdelningen. Detaljstyrningen av hälso- och sjukvården måste därför ersättas av tillitsstyrning, där ansvar, makt och befogenheter att nå såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga mål decentraliseras till chefer och deras medarbetare. Vårdens medarbetare har många gånger välfungerande lösningar på hur köer snabbare skulle kunna arbetas bort.

Utöver organisatoriska åtgärder för att förbättra vårdflöden och öka produktiviteten krävs även ekonomiska incitament för de verksamheter som måste korta sina köer. Inom ramen för överenskommelsen Uppskjuten vård går det att rikta dessa medel till en lokal kömiljard. De verksamheter som efter uppföljning kan visa på att de kortat köerna får ta del av den prestationsbaserade ersättningen.

En viktig del för att klara en god tillgänglighet till vården är en stark och välfungerande primärvård. Tillgängligheten i primärvården visar på stora variationer, det i sig är ett problem för att uppfylla målet om en jämlik vård. De alternativa/privata hälsocentralerna visar på betydligt bättre resultat. En förstärkt primärvård där första linjens vård ges resurser är nödvändigt för att ta hand om grupper som äldre, kroniker och det ökade antalet patienter med psykiatriska problem. Tidiga diagnoser och behandlingar i primärvården kommer att ge ett minskat tryck på sjukhusvården och därmed kortare köer.

En gemensam faktor för de regioner som har högst andel av de som får vänta längre än vårdgarantins gräns beror på avsaknad av rätt utbildad vårdpersonal. Bristen innebär att det inte finns några möjligheter att hålla vårdplatser öppna och operationer ställs in för att det saknas vårdplatser för eftervård. Visionen ska vara en vård utan vårdköer. Det innebär att man som patient ska ha fått vård inom vårdgarantins gräns gällande första besök i primärvård, första besök i specialistvård och tid för operation eller påbörjad behandling.

Moderaternas förslag på åtgärder:

1. Målet är att vårdköerna ska vara halverade innan utgången av 2023, och vid mitten av 2024 ska vården vara köfri.

2. Inför en lokal kömiljard som stimulerar verksamheten att korta köer.

3. Utarbeta en strategisk plan hur köerna aktivt och målmedvetet kan jobbas bort när pandemin är över.

4. Inrätta ett oberoende patientkontor dit länets patienter kan vända sig för hjälp med att söka vård i ett annat län, om de har väntat längre än vårdgarantins 3 månader.

5. Involvera personalen för att säkerställa att alla goda förslag på hur köer kan kortas fångas upp.

6. Förstärk samverkan i Norrlandslänen för att nyttja ledig operationskapacitet.

7. Ökat tempo och ambitionsnivå i arbetet med produktions- och kapacitetsstyrning i vården (faktabaserad styrning).

8. Nyttja länets privata vårdgivare för att jobba bort köerna.

9. Utred förutsättningarna för att införa vårdval inom olika delar av specialistsjukvården i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Vårdvalet behöver då vara tydligt avgränsat till ett standardiserbart vårdförlopp. I vårdvalet ingår även övriga krav såsom utbildningsansvar.

10. Utred ett införande av vårdval inom hörselsjukvården (audionomer).

11. Utred ett införande av vårdval för logopedi.

12. Effektivisera vårdkedjorna, med kapad byråkrati som frigör mer tid för vård.

13. Generell satsning på primärvården. Det stärker primärvårdens arbete med god tillgänglighet. Särskilt för patientgrupperna äldre, kroniker och de med psykiatriska sjukdomar.

14. Organisera primärvården med fast läkarkontakt och vårdteam.

15. Tillvarata den ökade digitaliseringens möjligheter för att frigöra resurser för dem som kan klara sig med egenvård eller digital konsultation.

Regionen behöver ett ledarskap som tar oss ut ur krisen och åstadkommer en köfri vård

Av , , 2 kommentarer 2

Idag debatterar och beslutar regionfullmäktige om regionplan med budget. Situationen har aldrig varit så ansträngd som nu med mycket stora problem som måste lösas. I den regionplan och budget som Moderaterna presenterar har vi med helt nödvändiga reformförslag för att ta tag i länets problem. 134 olika riktade uppdrag, färre och mer strategiska mål men framför allt en ny ekonomisk politik för en ekonomi i balans där vården prioriteras före annat. Sammantaget omprioriteringar och kostnadsreducerande förslag på flera hundra miljoner kronor. Det krävs en kraftig minskning av vårdens administrativa överbyggnad, bättre vårdflöden och vård på rätt vårdnivå, minskad hyrpersonal samt ökade patientintäkter.

Läs hela mitt budgetanförande här

 

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Västerbottens möjligheter är enorm. Vi har i många avseenden en fantastisk hälso- och sjukvård i ett län med en enorm utvecklingskraft. Att vården är riktigt bra för de som väl får den är tack vare all fantastisk vårdpersonal. Länet har klarat pandemin relativt väl och vi har en hög vilja till vaccinering. Det bådar gott att kunna lämna pandemin bakom oss för att kunna starta om under hösten.

Trots det växer missmod, oro och pessimism. Allt fler känner att sjukvården utvecklas åt fel håll. Listan på allvarliga problem blir allt längre. Det är uppenbart att något är allvarligt fel med i sjukvården i Västerbotten. Eventuellt sommarstängt BB i Lycksele och på NUS, återkommande sommarstängda hälsocentraler, landets längsta vårdköer och så särskilt för barn med behov av ungdomspsykiatri. Att regionen har problem med tystnadskultur befästes inte minst av Uppdrags gransknings reportage från länet. Läget blir inte bättre av att regionen har bland den absolut sämsta ekonomin i landet. Senaste åren har de ekonomiska problemen fullkomligt skenat. Det medför att det nu är att 400 anställda behöver sluta, ingen yrkesgrupp är fredad, enligt det luftslott till omställningsplan som den rödgröna majoriteten envist menar på är verklig, och kan nå till 100 procent.

Herr ordförande

Socialdemokratin i länet har det fulla ansvaret för att något har gått sönder med hälso- och sjukvården. Det som socialdemokratin brutit sönder vill Moderaterna laga. Det utifrån att vi kan konstatera att det finns en tydlig skiljelinje i de budgetförslag som finns på fullmäktiges bord idag. Å ena sidan fyra borgerliga alternativ med en aning olika profiler men som i grunden gör samma analys och behov av att länet behöver en ny kurs och ledning. Det behöver bli ett slut på tomma löften och fromma förhoppningar. Det krävs konkreta reformer som steg för steg tar tag i regionens problem på allvar och tar fasta på länets möjligheter. Å andra sidan finns en trött socialdemokratisk lett maktinnehav vars bärande idé för sjukvården är att behålla makten. Makten och strategin att försöka vinna nästa val går före behovet av nödvändiga reformer och en genuin vilja att tag i de problem som finns.

Herr ordförande

Vården måste vara som starkast för den som behöver den som mest.

Det kan handla om Bertil som just fått besked om prostatacancer och upptäckt att vårdköerna är mycket lägre i Västerbotten än i övriga landet. Eller för den delen Lisa som blivit utsatt för sexuellt våld men förstått att specialistmottagningen Asta inte längre finns kvar som förut. Eller för familjen Johanssons vars son är i desperat behov av stöd från BUP men möts av beskedet var god vänta. Vi har även Moa från vårt inland som med familj kommer att behöva åka en sträcka lika lång som Danmark för att ta sig till BB på grund av en eventuell sommarstängning. En stark vård i samverkan med kommunernas äldreomsorg är helt avgörande för att multisjuka Astrid som befinner sig i livets slutskede som nu bollas runt i vårdapparaten likt en flipperkula för att ingen tar helhetsansvar.

*

Som sjukvården i länet fungerar idag är vården alldeles för svag för dem som behöver den som allra mest.

*

Moderaterna presenterar idag helt nödvändiga reformförslag för att ta tag i länets problem. 134 olika riktade uppdrag, färre och mer strategiska mål men framför allt en ny ekonomisk politik för en ekonomi i balans där vården prioriteras före annat. Sammantaget omprioriteringar och kostnadsreducerande förslag på flera hundra miljoner kronor. Det krävs en kraftig minskning av vårdens administrativa överbyggnad, bättre vårdflöden och vård på rätt vårdnivå, minskad hyrpersonal samt ökade patientintäkter.

Med de nödvändiga förändringarna medför det att vi kan prioritera fem centrala reformer: En köfri vård, vårdens medarbetare, förstärkt cancervård, bättre och tidigare insatser för att motverka psykisk ohälsa och missbruk, samt infrastruktur. Med våra politiska reformer tar vi första steget till en köfri vård med världsledande kvalité. Det måste bli ett slut med svälta räv med vårdens medarbetare som förtjänar löneuppräkningar så vi kommer i kapp resten av landet. Karriärvägar behöver komma på plats och cancervården behöver förstärkas.

Vård är idag inte stark för Bertil, Lisa, familjen Johansson, Moa eller för Astrid. Sjukvården är alldeles för svag på grund av socialdemokratins oförmåga att ta helhetsansvar. I stället är deras bärande idé ett fortsatt maktinnehav. Det går före viktiga och nödvändiga reformer för patienterna och länets bästa. Det måste få ett slut. För att det ska möjligt krävs ett borgerligt maktskifte med en ny politisk ledning med handlingskraft som tar ut en ny färdriktning för Västerbotten.

Bifall till Moderaternas förslag till regionplan och budget.

Vårdköerna har blivit som sovjetiska brödköer

Av , , Bli först att kommentera 5

En köfri vård är möjlig – om bara den politiska viljan fanns

Varför ska du ens som västerbottningen behöva köa för vård? Det är som att det blivit en naturlag likt dåtida sovjetiska brödköer att vård det ska man vänta riktigt länge på. Vård ska erbjudas utifrån en medicinsk prioritering. En allvarlig cancersjukdom ska behandling starta snarast och en krånglade höft inom några veckor. Vården blir varken bättre eller billigare av att ha långa köer. Effekten blir den helt motsatta. Cancern kanske till slut inte går att bota och höftingreppet blir mer komplicerat. Förutom lidande hos den enskilde patienten drabbas många av långa sjukskrivningar helt i onödan.

Tyvärr har arbetet med att jobba bort vårdköer varit mycket lågt prioriterat av den S-ledda majoriteten under flera år. Västerbotten har år efter år haft bland de längsta vårdköerna i landet, dessvärre har pandemin inte förbättrat situationen. Ett tydligt bevis på denna politikiska oförmåga är att när staten gav länet 105 miljoner för att hantera vårdskulten, valde Socialdemokraterna att lägga pengarna i centralt projekt i stället för till sjukvården.

För att lösa problemen med dålig tillgänglighet och långa vårdköer behövs en rad reformer genomföras för att lösa de i huvudsak organisatoriska systemfel som orsakar köerna. Lösningarna finns i stor utsträckning på varje sjukhus, inom varje verksamhet eller på den enskilda vårdavdelningen. Detaljstyrningen av hälso- och sjukvården måste därför ersättas av tillitsstyrning, där ansvar, makt och befogenheter att nå såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga mål decentraliseras till chefer och deras medarbetare. Vårdens medarbetare har många gånger välfungerande lösningar på hur köer snabbare skulle kunna arbetas bort.

Utöver organisatoriska åtgärder för att förbättra vårdflöden och öka produktiviteten krävs även ekonomiska incitament för de verksamheter som måste korta sina köer. I Moderaternas förslag till budget avsätter vi 40 miljoner för en ”lokal kömiljard” där verksamheterna får extra medel när köerna har minskats. En liknande lösning finns redan på plats i blågrönt styrda Västra götalandsregionen. Moderaterna är även till skillnad från Socialdemokraterna öppna och prestigelösa för att ta hjälp av privata aktörer för att korta köerna i vården.

En viktig del för att klara en god tillgänglighet till vården är en stark och välfungerande primärvård. Köerna till länets hälsocentraler visar på stora variationer, det i sig är ett problem för att uppfylla målet om en jämlik och köfri vård. En förstärkt primärvård där första linjens vård ges resurser är nödvändigt för att ta hand om grupper som äldre, kroniker och det ökade antalet patienter med psykiatriska problem. Tidiga diagnoser och behandlingar i primärvården kommer att ge ett minskat tryck på sjukhusvården och därmed kortare köer.

Allt detta förutsätter rätt utbildad vårdpersonal. Dagens brist medför svårigheter att hålla vårdplatser öppna och genomföra operationer. Därför krävs en bättre personalpolitik för regionen. Moderaternas målsättning när vi söker väljarnas stöd i nästa val, för ett maktskifte i regionen, är en vård utan vårdköer.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Artikeln är publicerad i Folkbladet

Ett historiskt underkännande

Av , , 1 kommentar 6

Stefan Löfven är den förste minister någonsin att fällas i en misstroendeomröstning.

Riksdagen anser att statsministern och hans regering har misslyckats med uppgiften att leda landet. Det är ett historiskt underkännande. Den här regeringen borde aldrig ha tillträtt. Svenska folket röstade för partier som gick till val på att byta ut Stefan Löfven, men fick istället ett korthus byggt på oförenliga löften. Idag har det fallit samman. Det här är ett stort misslyckande för Stefan Löfven. Han har lett Sverige in i en regeringskris. För detta bär Stefan Löfven ansvaret.

Ett äkta regeringsunderlag måste bygga på partier som har en gemensam färdriktning och vill samarbeta med varandra för Sveriges bästa. Om vi samlar ihop oss och gör det som krävs, kan vi gå en mycket hoppfull framtid till mötes. Men då måste vi ta tag i Sveriges problem, och det kräver en ny och handlingskraftig regering.

Moderaterna är beredda att leda en sådan regering, om förutsättningarna finns.

Mer flexibelt och modernt arbetssätt kan spara miljoner för regionen

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 210618: Moderaterna: Mer flexibelt och modernt arbetssätt kan spara miljoner för regionen

Moderaterna i Region Västerbotten vill permanenta arbetssättet att jobba delvis på distans för regionens medarbetare med hjälp av digitala lösningar. Pandemin har visat att det har fungerat till största del väldigt väl, menar det moderata oppositionsrådet Nicklas Sandström samt vice gruppledare Åsa Ågren Wikström.

När medarbetarna får flexiblare arbetsformer öppnas möjligheter att kraftigt minska de administrativa ytorna, framför allt i Umeå. När regionens medarbetare tillåts arbeta hemifrån cirka två av fem arbetsdagar krävs inte lika stora lokalytor. Moderaterna vill även effektivisera det administrativa arbetet för att kunna minska antalet administrativa tjänster, vilket gör att behovet av ytor kan reduceras ytterligare.

Med fler som jobbar på distans och färre anställda finns det inte heller samma behov av en lösning med fler parkeringsplatser genom en nybyggnation av ett parkeringshus. De nya arbetsytorna måste vara anpassade för framtidens arbetssätt. Till exempel fler tysta rum, mötesplatser men även skrivplatser.

Med väsentligt mer arbete på distans och färre administrativa medarbetare menar Moderaterna dessutom att det finns ytor inne på sjukhusområdet som idag inte används för vård, forskning eller undervisning, där administrativt arbete från Regionens hus samt från den externa förhyrningen som finns i centrum kan förläggas.

Med den förändringen går det att riva gamla landstingshuset samt därefter sälja marken för bostadsändamål i ett växande Umeå. Moderaterna menar att med denna förändring kan den årliga kostnaden för lokaler minskas med ca 40 mkr, samt ett minskat reinvesteringsbehov på 300 mkr. Dessutom ger försäljningen en intäkt som går att använda för avbetalning på regionens stora låneskuld.

Sandström och Ågren Wikström menar att detta blir en vinna-vinna lösning för alla. Personalen får mer flexibla arbetsformer i nya mer ändamålsenliga lokaler, och med denna lösning kan vi få en mer resurseffektiv organisation som frigör mer resurser till sjukvården.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

 

Motionen i sin helhet

Motion

Umeå den 18 juni 2021

Flexiblare arbetsformer på mindre administrativa ytor

Pandemin har på många sätt förändrat vårt arbetsliv med helt andra sätt att jobba på distans med hjälp av digitala lösningar. Den utvecklingen är i många avseenden positiv och behöver tas tillvara och utvecklas. Det behövs en mix av att jobba på arbetsplatsen tillsammans med sina kollegor likväl som möjligheten att jobba på distans från den fysiska arbetsplats som man själv väljer. Den mixen behöver arbetas fram och ytterst behöver den balansgången möjliggöras av den närmsta chefen.

Den här utvecklingen är något som Region Västerbotten behöver bejaka ur en rad olika perspektiv. Nuvarande och framtida anställda kommer säkerligen förvänta sig det här arbetssättet. En annan sida av detta förändrade arbetssätt är att behovet av administrativa ytor går att minska ned betydligt. Med ett antagande om 40% arbetande på distans skulle det gå att minska ned ytorna rejält. Att dessutom minska antalet administrativa tjänster utifrån dagens relativt höga nivåer gör att ytorna går att reducera. En annan konsekvens är att med fler som jobbar på distans och färre anställda finns det inte samma behov av en lösning med fler parkeringsplatser genom en nybyggnation av ett parkeringshus. Däremot så behöver de nya ytorna vara anpassade för framtidens arbetssätt. Till exempel fler tysta rum, mötesplatser men även skrivplatser.

Region Västerbottens verksamhetsdelar som har anknytning till Umeå använder sig av en gammal vårdskola som huvudbyggnad för den centrala administrationen samt en extern förhyrning i centrum. Gamla landstingshuset, nuvarande regionens hus, är mycket dyr i drift samt inte anpassad för det ändamål som den används för idag. En uppskattning är att fastigheten har ett investeringsbehov på 300 mkr för att klara framtida behov i värme, el, vatten och ändamålsenliga arbetsplatser. Genom att ändra arbetssätt samt minska antalet administrativt anställda skulle det gå att minska det sammantagna behovet av administrativa lokaler. Detta skulle kunna inrymmas i sjukhusområdet i de befintliga byggnaderna givet nya arbetssätt, färre anställda och bättre anpassade och ändamålsenliga ytor. På det sättet går det att frigöra regionhuset och därmed kunna riva det. Ytan går därefter att sälja för att möjliggöra bostadsbyggande i en mycket attraktiv del av Umeå.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

Att Utarbeta en ny policy för distansarbete utifrån den positiva effekt som pandemin inneburit för jobb på distans.

Att Utreda möjligheten utifrån motionens intentioner, att förlägga administrativa arbetsplatser på sjukhusområdet i befintliga byggnader.

Att Utifrån den kartläggningen påbörja arbetet med att avyttra regionhuset och försälja tomten för bostadsändamål.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Åsa Ågren Wikström (M)

Vice gruppledare

 

Erkänn det politiska praktfiaskot kring BB i Lycksele!

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210614: M: Erkänn det politiska praktfiaskot kring BB i Lycksele!

För två veckor sedan kom beskedet att BB i Lycksele ska stängas i tre veckor i sommar på grund av att regionen inte lyckats lösa barnmorskebemanningen. Därefter gick Socialdemokraterna i regionen ut och meddelande situationen var löst. Det visade sig dock vara en lösning som saknade förankring i hela personalgruppen och de fackliga organisationerna. Dessa avvisade sedermera förslaget till lösning som patientosäker och att den bryter mot flera lagar.

Idag kom så beskedet att någon bemanning inte har säkerställts och att förutsättningarna att lösa frågan är svår. Det tolkar Moderaterna som att Lycksele BB kommer att vara stängt minst tre veckor i sommar.

Moderaternas regionpolitiker Andreas Löwenhöök är mycket kritisk till utvecklingen och Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförandes, Anna-Lena Danielssons (S), hantering av frågan. Han menar att den aktuella BB-frågan är ett politiskt praktfiasko för de styrande Socialdemokraterna.

– Vår bedömning, som baseras på tjänstemännens och de fackliga organisationernas uttalanden, är att BB i Lycksele kommer att hålla stängt minst tre veckor i sommar. Det är bedrövligt att den politiska majoriteten i regionen inte är kapabla att kommunicera detta tydligt. Det är svagt att Anna-Lena Danielsson inte vågar erkänna sitt misslyckande, säger Andreas Löwenhöök (M).

– Detta är inget annat än ett politiskt praktfiasko för Socialdemokraterna! Barnmorskekrisen är ett politiskt misslyckande för den politiska majoriteten och deras lögnaktiga utspel, innan någon verklig lösning på sommarsituationen fanns, är högst anmärkningsvärd. Socialdemokraternas agerande har skapat förvirring om vad som gäller, vilket spär på oron hos gravida kvinnor i inlandet. Det beklagligt, säger Andreas Löwenhöök.

I en motion till regionfullmäktige kräver nu Moderaterna att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta fram en plan för att säkerställa ett patientsäkert öppethållande av länets tre förlossningar under hela året.

– Bristen på barnmorskor har varit en återkommande politisk fråga och situationen i länet är nu mycket allvarlig. Här krävs politisk handlingskraft och en plan för att förbättra situationen. Alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt, säger Andreas Löwenhöök.

Krävs omtag i hur regionen jobbar med en ekonomi i balans

Av , , Bli först att kommentera 6

Vid senaste regionstyrelsen så fick styrelsen den första delårsrapporten för årets första fyra månader. Som väntat allt annat än en munter läsning. De stora strukturella underskotten kvarstår och effekterna av omställningsplanen är ytterst begränsad. Rapporten går så långt att den beskriver effekterna som följande ”De ekonomiska effekter som redovisas i uppföljningen av omställningsplanen är till stor del pandemipåverkade vilket innebär att de kvarvarande effekterna på den strukturella ekonomin troligen är små.”. Därför krävde M, C, L och KD att det sker ett omtag av det arbete som nu sker med att åstadkomma en ekonomi i balans. Tyvärr röstades det ned av S, V, MP och SD. Vi föreslog också en extern genomlysning och analys av hela Region Västerbottens verksamhet för att identifiera besparingspotential. Lärdomar kan dras från arbetet i Region Norrbotten som lyckats spara flera hundra miljoner med sitt målmedvetna arbete. Tyvärr även där så röstade de rödgröna och SD ned våra förslag.

Kan bara återigen konstatera att Region Västerbotten behöver ett nytt ledarskap som kan och vill komma till rätta med de problem som finns.

 

Nedanför hela vårt förslag

 

Yrkande

Regionstyrelsen 7 juni 2021

Delårsrapport jan-april

De fyra första månaderna av 2021 kom att bli de tuffaste under pandemin. Vården har haft det riktigt tufft att hantera all coronavård. Även effekterna av den uppskjutna vården försämrades kraftigt när all planerad vård gjorde paus under en period. Till skillnad från den politiska majoriteten föreslog vi att utöver de 18 mkr kronor i ett generellt lönepottstillägg för de yrkesgrupper som haft det tuffast under pandemin även tillföra ytterligare 18 mkr till en extra engångslöneutbetalning. Det hade varit en bra och uppskattande handling gentemot den personal som haft det tuffast.

De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och med en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Förutsättningarna för många av länets företag har försämrats även om det finns undantag. Kultursektorn har drabbats hårt av alla restriktioner. Pandemin har drabbat bärande delar av samhället kraftigt. Företag skapar resurser till den gemensamma välfärden. När företagen påverkas av pandemin drabbar det välfärden i form av minskade skatteintäkter.

Bedömningen av den skenbarligen goda resultat är +319 mkr. Detta förklaras med att de negativa ekonomiska effekterna av pandemin mer än väl kompenserats av andra kostnadsminskningar, riktade statsbidrag och övriga statliga pandemiersättningar men även ett positivt utfall för skatteintäkter och statsbidrag och därutöver också av ett starkt finansnetto som beror av den återhämtning som skett på börsen. Det goda resultat som majoriteten vill påskina, kommer i ett annat ljus när prognosen på balanskravsresultatet för 2021 prognosticeras uppgå till 1 mkr.

Den underliggande strukturella ekonomin är, i motsats till den ytliga bilden på +319 mkr, ansträngd. Den bedömning som gjordes efter årsbokslutet 2020 var att regionens underliggande underskott ligger i intervallet -220 miljoner kronor till -280 miljoner kronor men med betydande osäkerheter inbyggda och med större risker på nedsidan. Den bedömningen är i skrivandes stund oförändrad. En illustrativ bakgrundsbeskrivning av detta återfinns som bilaga 1.

Omställningsplanen

2019 beslutade ett enigt regionfullmäktige att ställa sig bakom den så kallade omställningsplanen för en ekonomi i balans. Målsättningen med omställningsplanen var att uppnå en kostnadsreducering på 565 miljoner kronor för åren 2020–2022 varav budgetreducering på 200 miljoner kronor och underskottshantering cirka 365 miljoner kronor. 75% av omställningsplanen byggde på att antalet anställda skulle reduceras. Sammantaget runt 400 anställda.

Efter beslutet fattats har regionens revision granskat planen och konstaterat att det funnits brister i styrelsens beredning av omställningsplanen för en hållbar ekonomi.  Granskningens slutsats är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i beredningen inte undersökte förutsättningarna för HSN att inom tre år spara 528 miljoner kronor. Granskningen visar också på stora brister i HSN styrning, uppföljning och kontroll av verksamheternas arbete med att genomföra åtgärdsförslagen i omställningsplanen.

Pandemin har självklart påverkat förutsättningarna att genomföra delar av omställningsplanen. Därför ser situationen ut enligt följande:

Tabell 1. Effekt av omställningsplanen

 

Likt vad tabell 1 visar finns det en återstående effekt av omställningsplanen 2022 på 425 mkr. I stort sett hela planen behöver bli verklighet under 2022 vilket handlar om att det ska reduceras med 400 tjänster under nästa år. Av den uppnådda effekten på 250 mkr beskrivs enligt följande i delårsrapporten ”De ekonomiska effekter som redovisas i uppföljningen av omställningsplanen är till stor del pandemipåverkade vilket innebär att de kvarvarande effekterna på den strukturella ekonomin troligen är små”. Så även om omställningsplanen ska ha resulterat i en effekt på 250 mkr så är väldigt litet av det bestående efter pandemin. En kraftigt bidragande orsak till den låga effekten av omställningsplanen är att den inte är en naturlig del av basenheternas budgetar. Planen ligger utanför budget och egentligen är det högst oklart vad den faktiskt mäter.

Att kunna nå framgång med ett så stort omställningsarbete kräver enormt mycket politiskt handlingskraft och en genuin vilja att faktiskt lyckas. När vi ställde oss bakom omställningsplanen var det för att vi ville lyckas med det arbetet. Nu två år efter planen sjösattes återfinns bara fromma förhoppningar om detta. Att kunna minska med 400 anställda under 2022 är tämligen obefintligt givet att regionstyrelsens ordförande lovat att ingen anställd ska tvingas lämna. Omställningsplanen har under de tre år som varit kommit att präglas av någon mirakelmedicin som möjliggör att nå en ekonomi i balans utan att för den delen behöva ta några tuffa politiska beslut.

Sammantaget saknas förutsättningar att verkställa omställningsplanen som projekt. Därmed inte sagt att det finns delar i planen som kan vara väl värda att jobba vidare med i RS, HSN och RUN ordinarie verksamhetsplan och budgetarbete. Till exempel faktabaserad styrning, minskning av hyrpersonal, verksamhetsutveckling och kostnadsreduktion med hjälp av ökad digitalisering och effektivare inköp- och upphandlingsprocesser. Detta behöver ses som enskilda åtgärder med en tydlig budgeterad kostnadsminskning. Inte som en ytlig aggregerad sammanställning med oklarheter om vad som faktiskt mäts och redovisas. Regionens ekonomi är till största del lönekostnader. Det hör alltså ihop med möjligheten att faktiskt minska kostnaderna. En generell effektiviseringsåtgärd går alltså inte att räkna in om det faktiskt i slutändan innebär färre anställda.

Fokus i omställningsarbete behöver skifta från generellt till i huvudsak ej vårdnära verksamhet likt att minska antalet handläggare, administratörer, stabsresurser och chefled. Detta i kontrast till majoriteten som även vill minska på vårdpersonal såsom sjuksköterskor och läkare. Ett framgångsrikt arbete på detta skedde i Region Norrbotten med en mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig förvaltningsstruktur i stab- och stödfunktioner. Där kunde de minska antalet anställda med 335 medarbetare från hösten 2019 till januari 2021, varav 272 tillsvidareanställda. Det har nu placerat Region Norrbotten bland de bästa regionerna i ekonomiskt utfall.

Vi kan konstatera att utvecklingen måste vändas. Från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden. Alla dessa utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytt tänk och ny kraft i Region Västerbotten!

Yrkande

Att Godkänna upprättat förslag till delårsrapport

Att Skyndsamt genomföra en extern genomlysning och analys av hela Region Västerbottens verksamhet för att identifiera besparingspotential. Lärdomar kan dras från arbetet i Region Norrbotten.

Att Det sker ett omtag med arbetet med hur regionen ska nå en ekonomi i balans.

Att Regiondirektören får i uppdrag att i samverkan med övriga förvaltningsdirektörer arbeta fram nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder, i linje med detta yrkande, för att kunna genomföras som en del av arbetet med de respektive driftsnämndernas verksamhetsplaner samt budgetar som ska antas under hösten.

 

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Så vill (M) lösa barnmorskekrisen

Av , , Bli först att kommentera 3

SVT Västerbotten genomförde i veckan en enkät hur de politiska partierna i regionen vill lösa barnmorskekrisen. Så här svarade Moderaterna, via Elmer Eriksson, på frågorna.

1. Hur vill ditt parti lösa barnmorskekrisen i Västerbotten? 

Dessvärre är barnmorskekrisen resultatet av en långvarig politisk misskötsamhet, så frågan blir sannolikt inte löst under några veckor. Moderaterna vill förbättra förutsättningarna för en stabil barnmorskebemanning i sjukhusvården bland annat genom att:

Uppvärdera barnmorskornas utbildningsbakgrund och det faktum att de har dubbla legitimationer – där lön är en viktig fråga. För att uppnå bland annat detta har Moderaterna en särskild lönesatsning genom i vårt förslag till regionbudget.

Förbättra arbetsmiljön, inte minst genom ändamålsenliga lokaler (där situationen i Skellefteå är det värsta exemplet på dåliga lokaler).

Rätt använd kompetens, det vill säga att vi nyttjar barnmorskornas kompetens på rätt ställe och minskar arbetsbelastningen.

Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.

Bättre villkor för specialistsjuksköterskor och barnmorskor under utbildning.

2. Vill ditt parti se en särskild lönesatsning på barnmorskorna?

Vi har en särskild lönesatsning till specialistkompetenser, som barnmorskor, i vårt förslag till budget.

3. Vilka löften ger ditt parti till blivande mammor i Västerbotten?

Alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt.