Kategori: Alliansen

Mer flexibelt och modernt arbetssätt kan spara miljoner för regionen

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 210618: Moderaterna: Mer flexibelt och modernt arbetssätt kan spara miljoner för regionen

Moderaterna i Region Västerbotten vill permanenta arbetssättet att jobba delvis på distans för regionens medarbetare med hjälp av digitala lösningar. Pandemin har visat att det har fungerat till största del väldigt väl, menar det moderata oppositionsrådet Nicklas Sandström samt vice gruppledare Åsa Ågren Wikström.

När medarbetarna får flexiblare arbetsformer öppnas möjligheter att kraftigt minska de administrativa ytorna, framför allt i Umeå. När regionens medarbetare tillåts arbeta hemifrån cirka två av fem arbetsdagar krävs inte lika stora lokalytor. Moderaterna vill även effektivisera det administrativa arbetet för att kunna minska antalet administrativa tjänster, vilket gör att behovet av ytor kan reduceras ytterligare.

Med fler som jobbar på distans och färre anställda finns det inte heller samma behov av en lösning med fler parkeringsplatser genom en nybyggnation av ett parkeringshus. De nya arbetsytorna måste vara anpassade för framtidens arbetssätt. Till exempel fler tysta rum, mötesplatser men även skrivplatser.

Med väsentligt mer arbete på distans och färre administrativa medarbetare menar Moderaterna dessutom att det finns ytor inne på sjukhusområdet som idag inte används för vård, forskning eller undervisning, där administrativt arbete från Regionens hus samt från den externa förhyrningen som finns i centrum kan förläggas.

Med den förändringen går det att riva gamla landstingshuset samt därefter sälja marken för bostadsändamål i ett växande Umeå. Moderaterna menar att med denna förändring kan den årliga kostnaden för lokaler minskas med ca 40 mkr, samt ett minskat reinvesteringsbehov på 300 mkr. Dessutom ger försäljningen en intäkt som går att använda för avbetalning på regionens stora låneskuld.

Sandström och Ågren Wikström menar att detta blir en vinna-vinna lösning för alla. Personalen får mer flexibla arbetsformer i nya mer ändamålsenliga lokaler, och med denna lösning kan vi få en mer resurseffektiv organisation som frigör mer resurser till sjukvården.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

 

Motionen i sin helhet

Motion

Umeå den 18 juni 2021

Flexiblare arbetsformer på mindre administrativa ytor

Pandemin har på många sätt förändrat vårt arbetsliv med helt andra sätt att jobba på distans med hjälp av digitala lösningar. Den utvecklingen är i många avseenden positiv och behöver tas tillvara och utvecklas. Det behövs en mix av att jobba på arbetsplatsen tillsammans med sina kollegor likväl som möjligheten att jobba på distans från den fysiska arbetsplats som man själv väljer. Den mixen behöver arbetas fram och ytterst behöver den balansgången möjliggöras av den närmsta chefen.

Den här utvecklingen är något som Region Västerbotten behöver bejaka ur en rad olika perspektiv. Nuvarande och framtida anställda kommer säkerligen förvänta sig det här arbetssättet. En annan sida av detta förändrade arbetssätt är att behovet av administrativa ytor går att minska ned betydligt. Med ett antagande om 40% arbetande på distans skulle det gå att minska ned ytorna rejält. Att dessutom minska antalet administrativa tjänster utifrån dagens relativt höga nivåer gör att ytorna går att reducera. En annan konsekvens är att med fler som jobbar på distans och färre anställda finns det inte samma behov av en lösning med fler parkeringsplatser genom en nybyggnation av ett parkeringshus. Däremot så behöver de nya ytorna vara anpassade för framtidens arbetssätt. Till exempel fler tysta rum, mötesplatser men även skrivplatser.

Region Västerbottens verksamhetsdelar som har anknytning till Umeå använder sig av en gammal vårdskola som huvudbyggnad för den centrala administrationen samt en extern förhyrning i centrum. Gamla landstingshuset, nuvarande regionens hus, är mycket dyr i drift samt inte anpassad för det ändamål som den används för idag. En uppskattning är att fastigheten har ett investeringsbehov på 300 mkr för att klara framtida behov i värme, el, vatten och ändamålsenliga arbetsplatser. Genom att ändra arbetssätt samt minska antalet administrativt anställda skulle det gå att minska det sammantagna behovet av administrativa lokaler. Detta skulle kunna inrymmas i sjukhusområdet i de befintliga byggnaderna givet nya arbetssätt, färre anställda och bättre anpassade och ändamålsenliga ytor. På det sättet går det att frigöra regionhuset och därmed kunna riva det. Ytan går därefter att sälja för att möjliggöra bostadsbyggande i en mycket attraktiv del av Umeå.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

Att Utarbeta en ny policy för distansarbete utifrån den positiva effekt som pandemin inneburit för jobb på distans.

Att Utreda möjligheten utifrån motionens intentioner, att förlägga administrativa arbetsplatser på sjukhusområdet i befintliga byggnader.

Att Utifrån den kartläggningen påbörja arbetet med att avyttra regionhuset och försälja tomten för bostadsändamål.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Åsa Ågren Wikström (M)

Vice gruppledare

 

Bli först att kommentera

Krävs omtag i hur regionen jobbar med en ekonomi i balans

Av , , Bli först att kommentera 6

Vid senaste regionstyrelsen så fick styrelsen den första delårsrapporten för årets första fyra månader. Som väntat allt annat än en munter läsning. De stora strukturella underskotten kvarstår och effekterna av omställningsplanen är ytterst begränsad. Rapporten går så långt att den beskriver effekterna som följande ”De ekonomiska effekter som redovisas i uppföljningen av omställningsplanen är till stor del pandemipåverkade vilket innebär att de kvarvarande effekterna på den strukturella ekonomin troligen är små.”. Därför krävde M, C, L och KD att det sker ett omtag av det arbete som nu sker med att åstadkomma en ekonomi i balans. Tyvärr röstades det ned av S, V, MP och SD. Vi föreslog också en extern genomlysning och analys av hela Region Västerbottens verksamhet för att identifiera besparingspotential. Lärdomar kan dras från arbetet i Region Norrbotten som lyckats spara flera hundra miljoner med sitt målmedvetna arbete. Tyvärr även där så röstade de rödgröna och SD ned våra förslag.

Kan bara återigen konstatera att Region Västerbotten behöver ett nytt ledarskap som kan och vill komma till rätta med de problem som finns.

 

Nedanför hela vårt förslag

 

Yrkande

Regionstyrelsen 7 juni 2021

Delårsrapport jan-april

De fyra första månaderna av 2021 kom att bli de tuffaste under pandemin. Vården har haft det riktigt tufft att hantera all coronavård. Även effekterna av den uppskjutna vården försämrades kraftigt när all planerad vård gjorde paus under en period. Till skillnad från den politiska majoriteten föreslog vi att utöver de 18 mkr kronor i ett generellt lönepottstillägg för de yrkesgrupper som haft det tuffast under pandemin även tillföra ytterligare 18 mkr till en extra engångslöneutbetalning. Det hade varit en bra och uppskattande handling gentemot den personal som haft det tuffast.

De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och med en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Förutsättningarna för många av länets företag har försämrats även om det finns undantag. Kultursektorn har drabbats hårt av alla restriktioner. Pandemin har drabbat bärande delar av samhället kraftigt. Företag skapar resurser till den gemensamma välfärden. När företagen påverkas av pandemin drabbar det välfärden i form av minskade skatteintäkter.

Bedömningen av den skenbarligen goda resultat är +319 mkr. Detta förklaras med att de negativa ekonomiska effekterna av pandemin mer än väl kompenserats av andra kostnadsminskningar, riktade statsbidrag och övriga statliga pandemiersättningar men även ett positivt utfall för skatteintäkter och statsbidrag och därutöver också av ett starkt finansnetto som beror av den återhämtning som skett på börsen. Det goda resultat som majoriteten vill påskina, kommer i ett annat ljus när prognosen på balanskravsresultatet för 2021 prognosticeras uppgå till 1 mkr.

Den underliggande strukturella ekonomin är, i motsats till den ytliga bilden på +319 mkr, ansträngd. Den bedömning som gjordes efter årsbokslutet 2020 var att regionens underliggande underskott ligger i intervallet -220 miljoner kronor till -280 miljoner kronor men med betydande osäkerheter inbyggda och med större risker på nedsidan. Den bedömningen är i skrivandes stund oförändrad. En illustrativ bakgrundsbeskrivning av detta återfinns som bilaga 1.

Omställningsplanen

2019 beslutade ett enigt regionfullmäktige att ställa sig bakom den så kallade omställningsplanen för en ekonomi i balans. Målsättningen med omställningsplanen var att uppnå en kostnadsreducering på 565 miljoner kronor för åren 2020–2022 varav budgetreducering på 200 miljoner kronor och underskottshantering cirka 365 miljoner kronor. 75% av omställningsplanen byggde på att antalet anställda skulle reduceras. Sammantaget runt 400 anställda.

Efter beslutet fattats har regionens revision granskat planen och konstaterat att det funnits brister i styrelsens beredning av omställningsplanen för en hållbar ekonomi.  Granskningens slutsats är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i beredningen inte undersökte förutsättningarna för HSN att inom tre år spara 528 miljoner kronor. Granskningen visar också på stora brister i HSN styrning, uppföljning och kontroll av verksamheternas arbete med att genomföra åtgärdsförslagen i omställningsplanen.

Pandemin har självklart påverkat förutsättningarna att genomföra delar av omställningsplanen. Därför ser situationen ut enligt följande:

Tabell 1. Effekt av omställningsplanen

 

Likt vad tabell 1 visar finns det en återstående effekt av omställningsplanen 2022 på 425 mkr. I stort sett hela planen behöver bli verklighet under 2022 vilket handlar om att det ska reduceras med 400 tjänster under nästa år. Av den uppnådda effekten på 250 mkr beskrivs enligt följande i delårsrapporten ”De ekonomiska effekter som redovisas i uppföljningen av omställningsplanen är till stor del pandemipåverkade vilket innebär att de kvarvarande effekterna på den strukturella ekonomin troligen är små”. Så även om omställningsplanen ska ha resulterat i en effekt på 250 mkr så är väldigt litet av det bestående efter pandemin. En kraftigt bidragande orsak till den låga effekten av omställningsplanen är att den inte är en naturlig del av basenheternas budgetar. Planen ligger utanför budget och egentligen är det högst oklart vad den faktiskt mäter.

Att kunna nå framgång med ett så stort omställningsarbete kräver enormt mycket politiskt handlingskraft och en genuin vilja att faktiskt lyckas. När vi ställde oss bakom omställningsplanen var det för att vi ville lyckas med det arbetet. Nu två år efter planen sjösattes återfinns bara fromma förhoppningar om detta. Att kunna minska med 400 anställda under 2022 är tämligen obefintligt givet att regionstyrelsens ordförande lovat att ingen anställd ska tvingas lämna. Omställningsplanen har under de tre år som varit kommit att präglas av någon mirakelmedicin som möjliggör att nå en ekonomi i balans utan att för den delen behöva ta några tuffa politiska beslut.

Sammantaget saknas förutsättningar att verkställa omställningsplanen som projekt. Därmed inte sagt att det finns delar i planen som kan vara väl värda att jobba vidare med i RS, HSN och RUN ordinarie verksamhetsplan och budgetarbete. Till exempel faktabaserad styrning, minskning av hyrpersonal, verksamhetsutveckling och kostnadsreduktion med hjälp av ökad digitalisering och effektivare inköp- och upphandlingsprocesser. Detta behöver ses som enskilda åtgärder med en tydlig budgeterad kostnadsminskning. Inte som en ytlig aggregerad sammanställning med oklarheter om vad som faktiskt mäts och redovisas. Regionens ekonomi är till största del lönekostnader. Det hör alltså ihop med möjligheten att faktiskt minska kostnaderna. En generell effektiviseringsåtgärd går alltså inte att räkna in om det faktiskt i slutändan innebär färre anställda.

Fokus i omställningsarbete behöver skifta från generellt till i huvudsak ej vårdnära verksamhet likt att minska antalet handläggare, administratörer, stabsresurser och chefled. Detta i kontrast till majoriteten som även vill minska på vårdpersonal såsom sjuksköterskor och läkare. Ett framgångsrikt arbete på detta skedde i Region Norrbotten med en mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig förvaltningsstruktur i stab- och stödfunktioner. Där kunde de minska antalet anställda med 335 medarbetare från hösten 2019 till januari 2021, varav 272 tillsvidareanställda. Det har nu placerat Region Norrbotten bland de bästa regionerna i ekonomiskt utfall.

Vi kan konstatera att utvecklingen måste vändas. Från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande partierna i S, V och MP. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt. Utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste mandatperioden. Alla dessa utmaningar kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytt tänk och ny kraft i Region Västerbotten!

Yrkande

Att Godkänna upprättat förslag till delårsrapport

Att Skyndsamt genomföra en extern genomlysning och analys av hela Region Västerbottens verksamhet för att identifiera besparingspotential. Lärdomar kan dras från arbetet i Region Norrbotten.

Att Det sker ett omtag med arbetet med hur regionen ska nå en ekonomi i balans.

Att Regiondirektören får i uppdrag att i samverkan med övriga förvaltningsdirektörer arbeta fram nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder, i linje med detta yrkande, för att kunna genomföras som en del av arbetet med de respektive driftsnämndernas verksamhetsplaner samt budgetar som ska antas under hösten.

 

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Bli först att kommentera

Så vill (M) lösa barnmorskekrisen

Av , , Bli först att kommentera 3

SVT Västerbotten genomförde i veckan en enkät hur de politiska partierna i regionen vill lösa barnmorskekrisen. Så här svarade Moderaterna, via Elmer Eriksson, på frågorna.

1. Hur vill ditt parti lösa barnmorskekrisen i Västerbotten? 

Dessvärre är barnmorskekrisen resultatet av en långvarig politisk misskötsamhet, så frågan blir sannolikt inte löst under några veckor. Moderaterna vill förbättra förutsättningarna för en stabil barnmorskebemanning i sjukhusvården bland annat genom att:

Uppvärdera barnmorskornas utbildningsbakgrund och det faktum att de har dubbla legitimationer – där lön är en viktig fråga. För att uppnå bland annat detta har Moderaterna en särskild lönesatsning genom i vårt förslag till regionbudget.

Förbättra arbetsmiljön, inte minst genom ändamålsenliga lokaler (där situationen i Skellefteå är det värsta exemplet på dåliga lokaler).

Rätt använd kompetens, det vill säga att vi nyttjar barnmorskornas kompetens på rätt ställe och minskar arbetsbelastningen.

Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.

Bättre villkor för specialistsjuksköterskor och barnmorskor under utbildning.

2. Vill ditt parti se en särskild lönesatsning på barnmorskorna?

Vi har en särskild lönesatsning till specialistkompetenser, som barnmorskor, i vårt förslag till budget.

3. Vilka löften ger ditt parti till blivande mammor i Västerbotten?

Alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt.

 

Bli först att kommentera

Politiken måste få chans att ta ansvar för fler viktiga beslut

Av , , Bli först att kommentera 3

Frågan om eventuell sommarstängning av BB är på tapeten igen. Ytterst beklagligt att det inte finns någon långsiktig lösning på plats för i år. Inte minst utifrån att frågan återkommer år efter år likt jag lyft fram tidigare här på bloggen. Nu hoppas jag att det snart kommer besked som löser den akuta situationen.

En annan aspekt av frågan är hur den har hanterats. Där har det politiska beslutsfattande kommunallagen som stöd. Kommunallagen reglerar huruvida om beslut får delegeras eller måste fattas av ansvarig driftsnämnd. Om beslutet handlar om verksamhetens omfattning, inriktning eller kvalitet råder delegationsförbud enligt KL 6 kap 38§. Det skulle kunna till exempel vara principiellt större beslut om huruvida en akutverksamhet ska vara sommarstängt eller inte. Sådana beslut måste tas av ansvarig nämnd. Tidsaspekten, dvs. att det är bråttom med beslutet, är ingen ursäkt för att inte följa bestämmelserna i kommunallagen och regleringen i delegationsordningen. Med framförhållning och god ärendeberedning ska en nämnd kunna hantera frågor av detta slag på ordinarie sammanträden eller kalla till extra sammanträden.

Igår på regionstyrelsen drev M, C, L och KD en linje om att det krävs en även en översyn av nämndernas reglementen som ger ett förtydligande av respektive driftsnämnds reglemente där principiellt större beslut likt till exempel sommarstängning av en akutverksamhet är ett nämndbeslut. Det är inte bara BB i Lycksele som berörs av detta utan även de årligen återkommande sommarstängningarna av hälsocentraler framför allt i Skellefteå. Det är ju trots allt inte så att behoven försvinner för att en verksamhet väljer att stänga utan de förflyttas till största del över till någon annan verksamhet. Därför krävs det en helhetssyn av en sådan fråga. Glädjande nog verkar även den ansvariga rödgröna majoriteten inte helt avvisande till detta.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Bli först att kommentera

Till slut införs en visselblåsarfunktion även i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 210607: Till slut införs en visselblåsarfunktion även i Västerbotten

På dagens sammanträde med regionstyrelsen finns ett beslutsärende om vad som krävs för att införa en visselblåsarfunktion i regionen. Förslag om detta har funnits tidigare. Redan 2013, och 2019, krävde oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) att det skulle införas en visselblåsarfunktion, men vid både tillfällen fanns ingen sådan vilja hos den styrande rödgröna majoriteten. Nu utifrån ny EU-lagstiftning kommer en visselblåsarfunktion att införas.

– Sandström säger i en kommentar att det är beklagligt att det skulle ta åtta år innan en mycket viktig funktion kommer på plats som stärker förutsättningarna för att  upptäcka missförhållanden och oegentligheter. Tyvärr verkar den rödgröna majoriteten fortfarande inte kommit till självinsikt om behovet utan pekar ursäktande på ny lagstiftning. I vilket fall är det ett steg framåt avslutar Sandström.

På regionstyrelsen ville Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna att den utredning som nu ska ske, som en del av införandet, även ska omfatta en extern funktion. Ett system där visselblåsarärenden går till en extern part är något som till exempel Skellefteå kommun har infört för att anmälare ska känna sig trygga med att kommunen inte ska göra efterforskningar kring anmälaren.

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Regionen måste få ordning och reda på ekonomin

Av , , Bli först att kommentera 2
✅ Moderaterna släppte i veckan sitt budgetförslag där vi vill, likt M-styrda Norrbotten, få till en genomlysning för att kunna skära ner på byråkrati och administration. Istället för att säga upp sjuksköterskor och läkare.

😡 S-styrda Region Västerbotten har ett strukturellt underskott på 200-300 miljoner och gör det sämsta ekonomiska resultatet i landet. Den rödgröna majoriteten måste bytas ut så ekonomin inte fullständigt kör i diket och sjukvården måste kraftigt skäras ner i.

👉 Det är tydligt att S inte tänker ta ansvar för att ordna upp situationen. För regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) säger till VK att inte någon kommer behöva sluta trots besparingar i budgeten på runt 400 tjänster.
Det går inte ihop!
Bli först att kommentera

Beklagligt att lösning för BB i Lycksele saknas – upprörande att Socialdemokraterna ljög!

Av , , 2 kommentarer 3

Pressmeddelande 2021-06-03: M: Beklagligt att lösning för BB i Lycksele saknas – upprörande att Socialdemokraterna ljög!

I förrgår gick Socialdemokraterna i Region Västerbotten ut med ett pressmeddelande där de beskrev att situationen på BB i Lycksele, som hotats av sommarstängning, var löst. Nu visar det sig att Socialdemokraterna har gått över huvudet på personalen och att frågan är långt ifrån löst. Det finns inget godkännande av de scheman som har presenterats, varken från alla i personalgruppen eller från facket. Nu meddelar de fackliga organisationerna att de är tveksamma till lösningen.

– Det är beklagligt att Socialdemokraternas besked igår var en hägring och att BB i Lycksele kommer att vara stängt. Detta gör situationen otrygg för gravida kvinnor i Västerbottens inland, säger den moderata regionpolitiker Andreas Löwenhöök.

De senaste dagarnas politiska hantering upprör Moderaterna.

– Jag blir rent ut sagt förbannad. Det är beklämmande att Socialdemokraterna ljuger för västerbottningarna och säger att de har löst sommarsituationen på BB i Lycksele. I den allvarliga situation som råder i länets förlossningsvård är det upprörande att det styrande partiet håller på med ett sådant politiskt spel. Om regionen hade haft ett konstitutionsutskott hade jag anmält ansvarigt regionråd, Anna-Lena Danielsson (S) dit, säger Andreas Löwenhöök.

Löwenhöök förväntar sig en fullständig redogörelse i regionfullmäktige.

 

– Min interpellation till regionfullmäktige ligger kvar och förväntar mig ett heltäckande svar på mina frågor. Jag vill veta vilka politiska åtgärder är gjorda, vad kunde ha gjorts annorlunda och vilka åtgärder ska vidtas för att förbättra situationen, så att nedstängningar av förlossningar i länet inte ska bli aktuella i framtiden, säger Andreas Löwenhöök.

Interpellation

Skellefteå den 31 maj 2021

Stängningen av förlossningen vid Lycksele lasarett

Nu står det klart att förlossningen vid Lycksele lasarett stänger under tre veckor i sommar.

Bakgrunden till stängningen är bristen på barnmorskor och att regionen inte har lyckats lösa barnmorskebemanningen med vikarier eller genom andra lösningar.

Det här innebär att gravida i Västerbottens inland tvingas söka sig till Umeå eller Skellefteå under veckorna 30, 31 och 32. Den kan handla om en resa på 35 mil. En fullkomligt oacceptabel situation.

Bristen på barnmorskor har varit en återkommande politisk fråga och situationen i länet är nu mycket allvarlig. Inte minst efter att ett stort antal barnmorskor slutat i regionen på grund av hög arbetsbelastning.

Trots alla varningssignaler måste förlossningen vid Lycksele lasarett stängas i sommar. Det måste ses som ett stort politiskt misslyckande för den styrande majoriteten.

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S):

• På vilket sätt har Hälso- och sjukvårdsnämnden agerat för att undvika en stängning av förlossningen vid Lycksele sommaren 2021?

• Nu är sommarstängning av förlossningen vid Lycksele ett faktum, hade Hälso- och sjukvårdsnämnden kunnat göra annorlunda?

• Har Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit bemanningssituationen inom förlossningsvården på tillräckligt stort allvar?

• Anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att regionen erbjuder en trygg förlossningsvård till kvinnor i Västerbottens inland under sommaren 2021?

• Vilka åtgärder har Hälso- och sjukvårdsnämnden för avsikt att vidta för att sommarstängningar av förlossningar i länet inte ska bli aktuellt i framtiden?

Andreas Löwenhöök
Moderaterna

2 kommentarer

Farligt när staten vill detaljplanera omklädningsrum

Av , , 2 kommentarer 2

Läser på Dagens medicin en artikel om den statliga utredaren Sofia Wallströms (till vardags GD på TLV) utredning ”Ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård”. Där ska hon bland annat göra en kartläggning av alla pågående och beslutade sjukhusbyggen i landet.

En citat får mig att höja på ögonbrynen lite extra.

”– Det kan tyckas banalt, men har du byggt omklädningsrum så att det finns plats för studenter eller praktikplatser, och ligger de i närheten? Har du inte tagit hänsyn till det, så kan de praktiska problemen bli ganska stora.”

I sak så självklart får det ju konsekvenser. Men hur attans ska lösningen för Region Västerbotten vara att en central byråkrat i Stockholm ska rita och designa regionens sjukhus- ombyggnader och renoveringar? När Västerbotten gör renoveringar eller bygger till nya utbyggnader finns dessa i ett komplext sammanhang av andra byggnader och vårdflöden. Verkar som utredaren tror att alla regioner bygger helt nya sjukhus där det tidigare inte funnits något.

Jag kan ge utredaren rätt i att vårdinvesteringar påverkar hela sjukvårdssystemet under lång tid framöver. Men det finns redan idag väl etablerade nätverk mellan fastighetschefer, hälso- och sjukvårdsdirektör med flera som hanterar dessa typer av frågor. Att tro att en ny statlig plan- och byggmyndighet skulle lösa detta bättre är oerhört naivt och verklighetsfrånvänt.

2 kommentarer

Dags för strategiskifte inom forskning, utbildning, utveckling och innovation?

Av , , Bli först att kommentera 3

Region Västerbotten har en FoU (Forskning och utveckling) policy från 2008 som fortfarande är det övergripande styrdokumentet och politiska viljeinriktningen i dessa frågor. Det går enkelt att konstatera att väldigt mycket har hänt sedan dess. Allt fler regioner kallar det FoUI policy/strategi dvs Forskning och utbildning, innovation, vissa kallar det FoUUI (Forskning och utbildning, utveckling, innovation). Några exempel på vad nuvarande strategi inte innehåller:

 

·         Strategiska viktiga profilområden är inte reviderad på länge.

·         Utveckling mot alltmer högspecialiserad vård finns inte med eller för den delen de fokusområden som NUS bör profilera sig mot.

·         Det allt större fokus på god och nära vård.

·         Digitaliseringens roll i hälso- och sjukvården och för den delen inom hela FoUUI området.

·         Det finns nu också ett nytt ALF avtal på plats som i högre utsträckning tar hänsyn till prestation vid tilldelning av ALF medel till Regionen.

·         Den nya läkarutbildningen.

·         Vi ser också nuvarande och framtida utmaningar inom kompetensförsörjning på läkarsidan, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker.

·         Inom klinisk forskning så finns nu Kliniska Studier Sverige och inom det samarbetet ansvarar Region Västerbotten för den nordliga noden.

·         Precisionsmedicin är ett växande område med nya tekniker både inom diagnostik och behandling som sannolikt kommer att påverka forskning- och vårdprocesser.

·         Allt fler universitetsregioner gör nu satsningar och investeringar på Advanced Therapy Medical Products (ATMP). ATMP-området berörs inte i nuvarande policy.

·         Vi går nu in i en ny period för både den europeiska strukturfonden och ramprogrammet, Horizon Europe.

·         Ny teknologisk utveckling skapar behov också behov av infrastruktursatsningar.

·         Region Västerbotten och NUS är sannolikt den enda universitetsregion som saknar en strukturerad Health Technology Assement (HTA) funktion/organisation.

·         Region Västerbotten har numera även det regionala utvecklingsansvaret där många frågor direkt och indirekt berörs av FoUUI frågorna.

 

2017 gjorde Regionens revision en granskning av FoU-policyn. Granskningen visade på att policyn brast på ett flertal områden samt behövde uppdateras.  Vidare ansåg de att fullmäktige behövde fastställa en ny policy. I landstingsstyrelsens svar till revisionen under 2018 lovades det att under samma år skulle det arbetas fram en ny policy för beslut i fullmäktige. Så blev uppenbarligen inte fallet.

 

Utöver dessa exempel på en utdaterad policy krävs även en ny

Life science strategi som i sig är koordinerad med den nya Regionala Utvecklingsstrategin (RUS), Regionala Innovationsstrategin (RIS) samt den nationella Life science strategin samt den nya uppdaterade FoUUI-policyn/strategi.

 

Mot bakgrund av ovanstående har jag ställt följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

1. Tycker du att nuvarande FoU-policy, från 2008, ger en relevant färdriktning för arbetet med regionens samlade forskning och utbildning, utveckling och innovationsarbete?

2. Anser du att det är bristfälligt att policyn aldrig blev uppdaterad under år 2018, eller för den delen senare, trots att landstingsstyrelsen lovade att så skulle ske?

3. Är det inte hög tid för en ambitionshöjning i regionens strategiska arbete med forskning, utbildning, utveckling, innovation samt Life science? Inte minst genom att revidera och uppdatera nuvarande policy.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Bli först att kommentera

Det krävs fler karriärvägar i sjukvården   

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 210521: Det krävs fler karriärvägar i sjukvården

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna förslår att det ska inrättas fler karriärvägar för Region Västerbottens medarbetare. De vill framför allt starta arbetet med de yrkesgrupper som jobbar vårdnära.

–          Gruppledarna för alliansen menar att det tyvärr finns det för många exempel på den enda vägen till karriär är att gå från ett vårdnära arbete till ett mer administrativt. De fortsätter att det är mycket viktigt att regionen och sjukvården uppfattas som attraktivt därför är det av största vikt att det finns goda möjligheter att utvecklas på sitt jobb och på så sätt göra karriär.

Förslaget i sin helhet

Motion

Västerbotten 21 maj 2021

Tillskapande av fler karriärvägar för vårdnära yrkesgrupper

Medarbetarnas kompetens är förutsättningen för vårdens kvalitet idag och i framtiden. En viktig del av att vara en attraktiv arbetsgivare är möjligheten att kunna utvecklas på sin arbetsplats. Tyvärr finns det allt för många exempel på den enda vägen till karriär är att gå från ett vårdnära arbete till ett mer administrativt. Det behövs fler möjligheter till kliniska karriärvägar i vården.

I SKR-rapporten Unga om välfärdsjobben placerar sig Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter på plats 5 av 15 av vad det viktigaste är i valet av arbetsgivare. Vi anser att regionens medarbetare måste erbjudas nya och fler karriärvägar. Tyvärr är möjligheterna kraftigt begränsade.

Utifrån ovanstående föreslår vi att Regionfullmäktige beslutar

Att   Skyndsamt påbörja arbetet med att tillskapa fler och nya karriärvägar för regionens medarbetare. Framför allt med fokus på vårdnära medarbetare.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Bli först att kommentera