Pressmeddelande 200617: Sandström (M) omvald som vice ordförande i Inera AB

Idag har Inera AB haft bolagsstämma och valt en ny styrelse för kommande år. Vid årsstämman beslutades också en ny strategi för bolaget, som nu fokuserar på att skapa förutsättningar för att digitalisera välfärden och att tillhandahålla gemensam digital infrastruktur och arkitektur. Den nationella digitala infrastrukturen skapar förutsättningar för både nationellt informationsutbyte och för både kommuner, regioner och leverantörer att skapa effektiva och innovativa lösningar.

1177 är en infrastruktur med både nationellt och regionalt perspektiv. 1177 har nödvändiga stödjande strukturer och lösningar för att skapa en kanal för vården och omsorgen, samt invånaren att utbyta information och kunskap.

Regionrådet Nicklas Sandström (M) omvaldes som vice ordförande i styrelsen. Sandström är glad över det fortsatta förtroendet och ser fram emot arbetet med det fortsatta arbetet i styrelsen.

– Coronakrisen har minst sagt accelererat utvecklingen av digitaliseringen av offentlig sektor. En kraft som skapar fantastiska möjligheter för bland annat hälso- och sjukvårdens personal och patienter i form av ökad tillgänglighet och förbättrade arbetssätt, säger Sandström (M).

Läs mer om Ineras organisation (styrelse, beredningar och delegationer) här:

https://www.inera.se/om-inera/uppdrag/

Budgetanförande vid regionfullmäktige den 16 juni

Herr ordförande

Ledamöter

Åhörare

Ingen vet om vi är i början på slutet eller om vi bara är i slutet på början av den första vågen av denna coronapandemi. Än så länge har Västerbotten varit rätt förskonat vilket vi hoppas förblir fallet. Det enda vi kan vara säkra om är att vi inget vet något säkert om framtiden. Vi kan bara hoppas att saker och ting ska återgå till det mer normala. Däremot måste vi under tiden fortsätta att jobba med att upprätthålla beredskap och samtidigt blicka framåt bortom denna pandemi. Vi får helt enkelt hoppas att vi snart kan återstarta såväl Sverige som vården i Västerbotten. Ju förr desto bättre.

Det är alltså på denna fromma förhoppning som denna budget baseras på. Att hösten blir någorlunda normal för att sedan budgetår 2021 är ett vanligt år. Det finns dock mycket som är osäkert om framtiden. Det finns grund för invändningen att skjuta budgetbeslutet till senare i år. I vilket fall är det nödvändigt att återkomma med en ny budgetomgång vid sammanträdet i november.

Herr ordförande

Vid vårt förra sammanträde hanterades årsredovisningen för år 2019. Det vi kunde konstatera att läget för sjukvården i Västerbotten redan var mycket ansträngt och besvärligt. Problem, på problem har skjutits framåt. När år 2020 började fanns ett strukturellt underskott i verksamheten på 585 mkr. Även om det tagits fram goda åtgärdsplaner har förmågan till att omsätta de till politisk handling saknats.  Det finns skäl att tro att de rödgröna hellre pratar om att vilja sanera ekonomin än faktiskt genomföra skarpa åtgärder.

Kombinationen med tidigare stora underskott i verksamheten, coronapandemins effekter på sjukvården och ekonomin samt en mycket svag politisk ledning kan beskrivas som ett orkanoväder. Bara de tappade skatteintäkterna motsvarar 270 mkr. Till det den vårdskuld som snabbt börjat byggas upp. Har den politiska S-ledningen varit förberedd för orkanens ankomst? Nej de har de inte. Går de in i pandemin med en ekonomi i balans, nej det gör de inte. Tar majoritetens förslag på budget höjd för vad som behöver hända när pandemin är över, nej så är inte fallet.

Den politiska plan som majoriteten presenterat idag tar inte höjd för något annat än vackert och soligt väder. Ytterst av denna oförmåga kommer länets medborgare och regionens personal drabbas.

Herr ordförande

Efter regn kommer solsken. Det finns hopp om att kunna hantera rådande situation och vad som väntar efter. Då måste det till en ny politisk ledning. En ledning som inte skjuter problem framför sig och har en tanke, idé och vilja att göra nytt och annorlunda för att förbättra och utveckla vården i länet.

Styrning och ledning måste förbättras.  En ny ekonomisk modell måste komma på plats där fler av besluten måste fattas av den närmsta chefen, mer självstyre för sjukhusen och fler vårdval. Verksamheterna behöver också få bättre planeringsförutsättningar genom att erhålla en realistisk budget utifrån faktiska verkliga förutsättningar.

Personal måste ses som en tillgång och resurs, inte som en kostnad. Regionen måste få fler karriärvägar på plats. Beroendet av hyrpersonal måste brytas genom att regionen ska vara så attraktiv att man väljer att arbeta för oss. Inte som fallet idag när många väljer bort Region Västerbotten. Vårdnära arbete måste belönas mer än att skriva dokument och fylla i formulär. Vårdpersonal måste helt enkelt få jobba med vad de är utbildade för.

Ett exempel på denna byråkratiska djungel är att det finns minst 1963 stycken dokument som är av karaktären vägledande eller övergripande styrande. Be mig inte att namnge dem.

Herr ordförande

Det måste till en primärvårdsreform med en stärkt nära vård, förbättrad primärvård och en fast läkarkontakt. Ambulanssjukvården ska fungera i hela länet. Vi befarar nu en svallvåg av växande psykisk ohälsa, vår förmåga att hantera den måste stärkas. Särskilt för våra barn och unga.

Vidare måste den vårdskuld som nu byggs upp börja arbetas bort. Därför prioriterar Alliansen i sitt budgetförslag extra resurser för det.

En positiv bieffekt av coronakrisen är att samverkan mellan region och kommun förbättrats runt våra mest sjuka äldre. Det är just här som lidandet är som störst i kombination med höga och onödiga kostnader. Modellen att de mest sköra bollas runt i systemet måste få ett stopp. Vården måste bli som starkast för de som är allra svagast.

Regionen är nu mitt inne i en svår och prövande tid. Tid för ansvar, ledarskap och vilja att komma till rätta med regionens problem måste tas på fullaste allvar och kraft. Här är skillnaderna som störst mellan en samlad allians och den sittande rödgröna majoriteten.

—

Bifall till alliansens förslag till regionplan och budget samt protokollsanteckning.

—

Region Västerbotten har svåra bekymmer med ekonomi och vårdköer. Det är inget nytt utan situationen såg så ut långt innan Coronapandemin. År 2019 hade sjukvården 483 mkr högre kostnader än budget och vi gick in i 20-talet med ett strukturellt underskott på 580 mkr. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 mkr, pengar som regionen måste återställa inom tre år. Alliansen lägger gemensamt en budget för ansvarstagande i en svår tid, i kontrast till den rödgröna majoritetens.

Det är ingen tvekan om att vi är i ett svårt och ovisst läge. Allt fokus just nu ligger på att hantera och ta oss igenom denna tid, rädda liv och hålla trycket på vården nere. Västerbotten har klarat pandemin väl tack vare ett snabbt omställningsarbete, men parallellt med hanteringen av covid-19 bygger vi upp en vårdsskuld i form av uppskjutna operationer och diagnoser som inte ställs. Detta samtidigt som skatteintäkterna riskerar minska ytterligare till följd av ökad arbetslöshet.

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Redan i februari visade årsprognosen för år 2020 ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. Från vår sida väljer vi att inte skjuta utmaningar framför oss. För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och regionalutveckling är det avgörande att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Västerbotten behöver påbörja återställning av balanskravet år 2021, i enlighet med lagen, istället för att som den rödgröna majoriteten skjuta fram detta till år 2022.

Bland satsningarna i vår gemensamma budget återfinns en primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård, stärkt ambulansvård i hela länet, 5 mkr till ungdomshälsan och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin, stärkt kollektivtrafik samt fler karriärvägar och vidareutbildningsplatser för vårdpersonal. Regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare både för redan anställda och för nyutbildade och fortbildning och karriärvägar ska vara en självklarhet för samtliga yrkesgrupper med koppling till den direkta sjukvården.

Vi lägger ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar en ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen, vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin som gör att föräldrarna själv får välja vårdgivare, samt vårdval vid utprovning av hörapparat. Vi föreslår minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra och vill krympa den centrala administrationen, minska kostnader av hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning. För att regionen ska vara attraktiv krävs även en stark regional utveckling. Det behövs fler företagare i alla branscher och vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig även inom vården, för mer valfrihet åt patienter i hela länet.

För att säkerställa en god och nära vård, oavsett huvudman, där personen är i centrum vill vi genomföra en primärvårdsreform med riktade satsningar. Primärvården kan då bidra till bättre vård för en lägre kostnad och minska onödiga sjukhusvistelser. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam, för att förbättra patientens vårdupplevelse. Öppettiderna på̊ länets hälsocentraler behöver förlängas, vilket skulle avlasta akutmottagningarna och leda till en mer likvärdig vård i hela länet. Digitala lösningar ska vara första linjens vård för de som inte har ett akut behov. Vi har sett under pandemin att många av vårdbesöken har kunnat lösas på digital väg och dessa lärdomar behöver vi ta med oss. Det måste också till ett ökat samarbete mellan regionen och länets kommuner, där en fjärdedel av vården utförs.

Våra fyra partier har sedan många år tillbaka presenterat kraftfulla åtgärder, förslag på reformer och prioriteringar. Dessa blir än viktigare när rådande krisläge är över. Efter 40 år av ett rött styre som gång efter annan reaktivt tvingats hantera uppkomna situationer istället för att höja blicken och se efter hållbara ekonomiska lösningar, behövs ett nytt ledarskap som har idéerna för att vända utvecklingen. Som kan genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla och förbättra sjukvården, stärka den regionala utvecklingskraften samt bygga en långsiktigt hållbar ekonomi. Utmaningarna var faktum långt innan covid-19. Vad än den rödgröna majoriteten vill tro, försvinner de inte bara för att de skjuts på framtiden.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Pressmeddelande 200601: Alliansen vill fokusera på förbättrad ekonomisk styrning, kortare vårdköer och valfrihet i sitt förslag till budget i regionen

Alliansen lägger en gemensam budget för region Västerbotten som alternativ till den rödgröna majoritetens. Coronakrisen innebär många osäkra faktorer för regionens ekonomi och Alliansen lägger en alternativ budget för ansvar i en svår tid.

Alliansen menar att de ekonomiska förutsättningarna för regionens sjukvård fortsätter att försämras och att ekonomin är i fortsatt fritt fall. Det är en tämligen svag effekt av 2019 års beslutade åtgärdsprogram. Sjukvården har alltjämt för höga kostnader sett till de ekonomiska förutsättningar som finns. Region Västerbotten lämnade förra året med ett rekordstort underskott på nära en halv miljard för andra året i rad. Coronapandemin innebär såklart utöver den svåra ekonomiska situationen ansträngningar för sjukvården.

– Alliansen lägger ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning såsom en ny ekonomisk modell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen och fler vårdval. Verksamheterna behöver också få bättre planeringsförutsättningar genom att erhålla en realistisk budget utifrån faktiska behov och förutsättningar

– Bland satsningarna finns fler karriärvägar för personalen genom fler vidareutbildningsplatser för sjuksköterskor och läkare, stärkt ambulansvård i länet, primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård, minskad psykisk ohälsa, särskild satsning på att korta vårdköer efter coronapandemin och stärkt kollektivtrafik.

Alliansen lägger även besparingar och förslag för ökade intäkter för att finansiera sina satsningar.

– Bland förslagen till besparing lägger Alliansen vikt på att minska de kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra genom att minska den centrala administrationen såväl personal som regler och riktlinjer, bättre samordning av sjukresor, centrala anslag, minskning av köp av konsulttjänster, bättre avtalsuppföljning och minskning av förhyrda lokaler

Alliansen vill öppna upp för fler vårdval.
– Vi är sedan länge övertygade om att vi måste minska den psykiska ohälsan bland barn och unga. För att möjliggöra detta stärks budget med 5 mkr för att stärka ungdomshälsan, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). En viktig reform är att tillskapa ett vårdval för BUP som gör att föräldrarna själv får välja vilken vårdgivare de vill gå till för att få hjälp. Ett annat vårdval som Alliansen föreslår är för utprovning av hörapparater. På sikt vill Alliansen se fler vårdval i regionen.

Mer information:
Nicklas Sandström (M)
Ewa-May Karlsson (C)
Carin Hasslow (L)
Hans-Inge Smetana (KD)