Framtidens sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag samlas de fyra nordligaste länens moderata landstingspolitiker i Umeå för att få inspiration och perspektiv på framtidens sjukvård. För att bredda perspektiven på vad som kommer att hända inom sjukvården i framtiden har vi bjudit in en rad intressanta talare som utifrån deras utgångspunkt ska berätta hur de ser på framtidens sjukvård. Talarna är: Per-Erik Sandström, verksamhetschef Barn som ger perspektiv på Framtidens barnsjukvård vid Norrlands universitetssjukhus, Heidi Stensmyren, vice ordförande Läkarförbundet, som har den intressanta rubriken Rymdåldersverksamhet i en stenåldersorganisation,  Mats Andersson, verksamhetscherf Neurocentrum, som talar om Framtidens neurologi, Ulf Näslund, verksamhetschef Hjärtcentrum som har rubriken Framtidens neurologi och den avslutande talaren för dagen är Mats Eriksson, regionstyrelsens ordförande i Halland samt ordförande i
SKL:s sjukvårdsberedning som har passet Framtidens hälso- och sjukvård – en förutsättning för välfärd.
 
I takt med utvecklingen i samhället ställs samtidigt hälso- och sjukvården för nya utmaningar. Den äldre delen av befolkningen blir allt fler och har allt högre förväntningarna på kvaliteten och tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Att finna resurser till de allt högre förväntningarna och till hälso- och sjukvårdens allt snabbare utveckling är kanske den största utmaning för oss politiker som vill skapa goda förutsättningar för framtidens sjukvård. Min fasta övertygelse är att alla talare kommer att ge oerhört intressanta och bra perspektiv på framtidens sjukvård. Ser verkligen fram emot den här dagen.
 

Rehabgarantin minskar utanförskapet i Västerbottens län

Av , , 2 kommentarer 3

Alliansen införde rehabiliteringsgarantin år 2008 och det rör sig om en historiskt stor satsning i syfte att minska den samlade sjukfrånvaron. Nyligen kunde Karolinska Institutet (KI) som utvärderat reformen i en genomarbetad rapport peka på att effekterna varit de som avsågs. Det mänskliga lidandet minskar och våra gemensamma resurser sparas.

Rehabiliteringsgarantin riktar sig både till patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Den medicinska behandlingen ska ha vetenskapligt stöd och är inriktad på de stora diagnosgrupperna bland långtidssjukskrivna, vilka är sjukdomar i rörelseorganen och lindrig/medelsvår psykisk ohälsa. De behandlingar som erbjuds är så kallad multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. För patienten själv kostar inte dessa behandlingar mer än ett vanligt läkarbesök.

Rapporten från KI visar att risken för att hamna i sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, mer än halveras för dem som tagit del av rehabiliteringsgarantin. Det går också att påvisa en signifikant förbättring av den självskattade hälsan och arbetsförmågan. Människor mår helt enkelt bättre.

De pengar som regeringen årligen avsätter för rehabiliteringsgarantin fördelas mellan landstingen utefter hur många patienter som ges behandlingar. I Västerbottens län genomfördes 685 behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin under 2010. De totalt närmare 52 000 behandlingar som genomförts under fjolåret i hela landet innebär en total samhällsvinst på ca 7 miljarder kronor, varav 93 miljoner kan härledas till Västerbottens län.

Rehabiliteringsgarantin ska förstås ses som en naturlig del av arbetslinjen, vilket också kan förklara varför något motsvarande inte infördes av socialdemokraterna när de hade makten. Effekterna för den enskilde av ett liv i utanförskap kan vara förödande, att inte hamna där är för de flesta människor naturligtvis därmed ovärderligt. För samhället i stort går det dock att mäta vad man kunnat spara genom att många fler människor kan vara en del av arbetsgemenskapen. Och det handlar om stora summor.

Svensk sjukfrånvaro närmar sig numera en nivå jämförbar med andra europeiska länder. Men trots det är det oklart om socialdemokraterna idag accepterar rehabiliteringsgarantin eller ej. För oss är det däremot självklart att fortsätta bedriva en politik som tar ansvar för Sverige. I det ingår att hjälpa den som är eller riskerar att bli sjuka. Alla är vinnare på en sådan politik.

Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
 

Besök på Skellefteå lasarett

Av , , Bli först att kommentera 1

 

I går gjorde jag ett studiebesök på Skellefteå lasarett. Det blev en riktigt intressant dag som började med auskultation på kirurgen. Där fick jag vara med hela förmiddagen och ta del av hur en vanlig dag kan se ut tillsammans verksamhetschefen tillika överläkare. Till lunch passade jag på att se tillagningsköket och träffa kostchefen som jag åt patientmat tillsammans med som för dagen var fisk och potatis. Riktigt gott.
 
Efter lunch blev det verksamhetsbesök på röntgen där jag diskuterade de utmaningar de stod inför tillsammans med ledningen. Det blir väldigt problematiskt för till exempel röntgen med landstingets ekonomiska styrmodell där en ökad effektivitet och produktivitet hos andra medför ökade kostnader för röntgen utan att de får någon ekonomisk ersättning för det.
 
Dagen avslutades med besök på psykiatrin. Psykiatrin är stor verksamhet vid lasarettet med vård i form av öppen, mellan och slutenvårdsform. Då det sker ett ökat missbruk och riskbruk med droger och alkohol behöver allt fler kontakt med psykiatrins beroendevård. En annan stor utmaning är äldre med psykisk ohälsa om det finns ett stort mörkertal kring. Tuffa utmaningar att komma tillrätta med då det blir allt svårare att rekrytera psykiatriker.
 
Hade en mycket intressant och givande dag på Skellefteå lasarett som gav mig otroligt mycket.

Ansvar för sjukvården?

Av , , 2 kommentarer 7

I dag skriver jag i en replik till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) och frågar hur han rent konkret ska börja ta det ekonomiska ansvaret för sjukvården i Västerbotten.

Hela artikeln:

Vart är det ekonomiska ansvarstagandet för sjukvården?

Det verkar som om den sittande Socialdemokratiska majoriteten med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget börjat vakna upp från sin törnrosasömn och nu börjat se att landstinget har svåra ekonomiska problem. Problem som till mångt och mycket har orsakats av bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin de senaste 20 åren. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) i sin replik (VK 19/9) vill börja göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson ägnar mer kraft att kritisera mig som oppositionsföreträdare och att regeringen ska göra mer, än att han själv presenterar konkreta lösningar.

Vi verkar vara överens om att vården i högre utsträckning ska erbjudas närmare medborgarna och den vård som inte kan ske annat på sjukhusen ska erbjudas på hälsocentralerna. En inriktning som är riktig och nödvändig. Vad det däremot rent konkret betyder från majoriteten finns det inga svar på. De strategier för ekonomiskt ansvar som Olofsson (S) nämner är än så länge bara en papperstiger. Ju mer tiden går desto mer brottom blir det att börja leverera svar.  

De kommande åren står landstinget inför gigantiska behov av att få ekonomin i balans. För att möta det är det hög tid att vakna upp från det sömniga och visionslösa ledarskapet som präglat Socialdemokratins maktinnehav. Det ekonomiska läget hade varit väldigt annorlunda om arbetet hade påbörjats tidigare och känslan för ekonomiskt ansvarstagande hade varit större. Däremot kvarstår frågan: Hur ser Olofsson (S) strategi för ekonomiskt ansvar ut?

Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för kultur, lokaler och administration. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd

År 2011 går det numera att skicka digitalt till försäkringskassan

Av , , Bli först att kommentera 2

I en alldeles färsk nyhet ska det numera fungera att en läkare ska kunna skicka ett sjukskrivningsintyg digital till försäkringskassan. Fram till alldeles nyligen var alla patienter tvungna att posta in sina intyg till Försäkringskassan med hjälp av ett handskrivet brev med frimärke.
 
Det känns skönt att millenniumskiftet även börjat visa sig även i dessa typer av system. Nu är det säkert en kombination av landstinget och Försäkringskassans datasystem samt rådande lagstiftningen som gjort att det tagit sådan tid för införandet. Känns trots allt riktigt bra att det numera ska finnas den här möjligheten att med en knapptryckning verkligen underlätta för den som är sjuk.
 
 

Operationer på Operationscentrum vid NUS

Av , , Bli först att kommentera 5

I torsdags auskulterade jag på operationscentrum. Fick möjlighet att på riktigt nära håll följa all den fantastiska och livsavgörande verksamhet som sker där. På Operationscentrum finns ett antal operationsrum men till verksamheten finns även sjukhusets intensivvårdsavdelning, smärtbehandling, sterilavdelning med mera. Totalt arbetar runt 470 personer på avdelningarna. En heldag gav enormt mycket intryck av det var väldigt intressant att få se och uppleva allt som sker.
 

Finansiella kriser förr och nu

Av , , Bli först att kommentera 4

 

 
I förrgår efter det att finansmarknadsminister Peter Norman hade presenterat regeringens höstbudget höll han även en föreläsning för ekonomihögskolans studenter, personal och gäster. Rubriken var Finansiella kriser förr och nu. Han presenterade ämnet för en fullsatt hörsal genom en historisk exposé från tulpanbubblan, Kreugerkraschen, IT-bubblan till dagens finanskris. Det genomgående budskapet var att finanskriser alltid kommer att komma men bara i en ny skepnad.

 

Västerbotten ska bli bäst i Sverige på patientsäkerhet

Av , , Bli först att kommentera 4

I dag skriver jag tillsammans med mina Allianskollegor i Norran om vikten med arbetet med patientsäkerhet.
 
Den publicerade debattatikeln:
 
Sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins gränser och vara patientsäker och trygg. Dessvärre finns det stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande och i värsta fall att patienter dör. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas. I Västerbotten beräknas omkring 4 600 patienter drabbas av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor per år – och då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna enorma summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster.
 
När tidningen Dagens Samhälle nyligen presenterade en ranking av samtliga landsting, då det gäller patientsäkerhet, hamnade Västerbotten på sextonde plats. I topp ligger landstinget i Kalmar.
 
Under förra mandatperioden gav alliansregeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning genomfördes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 105 000 undvikbara skador i Sverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere på runt 300 dödsfall per år.
 
Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.
 
Ett särskilt stimulanspaket på cirka 2,5 miljarder kronor kommer under åren 2011–2014 att riktas till landstingen. Satsningen handlar om att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Ersättningen är prestationsbaserad och målen tydliga. Endast de landsting som på ett mätbart sätt klarar av att förbättra patientsäkerheten får ta del av pengarna. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador.
 
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som drabbar patienter och brukare i samband med vård eller omsorg. Även personalen kan drabbas. Förekomsten av VRI mäts genom nationella stickprov två gånger om året. Att all vårdpersonal alltid tillämpar de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga och minska antalet infektioner i vården och minska lidandet för patienterna. Mätningen av VRI sker därför parallellt med mätningen av basala hygienrutiner och klädregler.
 
Vid mätningen under våren 2011 var andelen patienter inom den somatiska slutenvården i Västerbotten som drabbades av VRI 9,9 procent. Detta kan jämföras med 9,2 procent för hela riket. Det betyder att var tionde patient inom sjukhusvården drabbas av en sjukdom som de fått i samband med behandlingen. För att komma till rätta med det krävs bättre följsamhet från vårdpersonalen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.
 
Den 1 januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Vårdgivarens, det vill säga ansvariga politikers, ansvar har blivit tydligare och det har blivit lättare för patienter att anmäla vårdskador. Patienter ska numera kunna anmäla en händelse, utan att behöva peka ut exakt vilken enskild läkare eller sjuksköterska som gjort fel. Nu blir det tydligare att man måste se till hela vårdsystemet – utan att den enskilde läkarens/sjuksköterskans/annan personals individuella ansvar försvinner.
 
Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning. Det har främst patienterna att vinna på men det är också en vinst för Västerbottens skattebetalare. Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkraste landstinget i Sverige 2014.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Marianne Nordmark (FP)
gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
gruppledare
 

Peter Norman, finansmarknadsminister, presenterade höstbudgeten

Av , , Bli först att kommentera 3

 
Idag är Peter Norman på Umeåbesök för att presentera regeringens höstbudget. En budget som går under namnet Tid för ansvar. En budget som tar utgångspunkt i ansvarstagandet för Sveriges ekonomi och möta de tuffa utmaningarna med långsiktiga förutsättningar för jobb och tillväxt. Totalt satsas 15 respektive 17,3 miljarder för 2012 och 2013.
 
 
Några av de åtgärder som finns med i budgeten:
* Satsning på infrastrukturen 2012 och 2013 för att både skapa sysselsättning och möta det uppdämda behov som finns av underhåll av vägar och järnvägar.
* Arbetsmarknadspaket för att förhindra långtidsarbetslöshet och öka stödet till grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, bland annat ungdomar.
* Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster för att skapa jobb för unga och stimulera till företagande.
* Förbättrade villkor för företagande och sparande
* Reformpaket för utbildningsområdet med huvudfokus att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens.
* Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd
* Åtgärder för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige
* Åtgärder för att förbättra innovationsgraden i ekonomin
* Åtgärder för att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och omsorgen
* Justeringar i sjukförsäkringsreformen i linje med vad som presenterades i 2011 års ekonomiska vårproposition
* Höjt bostadsbidrag för unga och barnfamiljer
* Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer
* Åtgärder för en human och rättssäker migrationspolitik
* Kraftigt ökade resurser till Finansinspektionen
* Ambition att höja kapitaltäckningskraven för bankerna för att dels minska riskerna för fallissemang, dels minska skattebetalarnas kostnader
 
En ytterligare åtgärd som jag tycker är rätt väg att gå är den föreslagna utökningen av antalet platser på läkarlinjen. Där kommer Umeå att få fler platser. Här krävs också ett stort ansvar för oss i landstingen att erbjuda kvalitativ utbildningsmiljö med möjlighet att fortsätta på AT- och ST-utbildning.

Rådskonferens med besök av Borg

Av , , Bli först att kommentera 3

 
I dag gästar jag Stockholm över dagen för att delta på Moderaternas rådskonferens. Huvudnumret är förstås finansminister Anders Borg som höll ett pass om höstbudgeten. Under dagen är fokus det fortsatta arbetet med Moderaternas förnyelse. Vi måste bli bättre på att ständigt vara närvarande i väljarnas vardag och bli bättre på att lyssna och lösa samhällsproblem.