Rehabgarantin minskar utanförskapet i Västerbottens län
Alliansen införde rehabiliteringsgarantin år 2008 och det rör sig om en historiskt stor satsning i syfte att minska den samlade sjukfrånvaron. Nyligen kunde Karolinska Institutet (KI) som utvärderat reformen i en genomarbetad rapport peka på att effekterna varit de som avsågs. Det mänskliga lidandet minskar och våra gemensamma resurser sparas.
Rehabiliteringsgarantin riktar sig både till patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Den medicinska behandlingen ska ha vetenskapligt stöd och är inriktad på de stora diagnosgrupperna bland långtidssjukskrivna, vilka är sjukdomar i rörelseorganen och lindrig/medelsvår psykisk ohälsa. De behandlingar som erbjuds är så kallad multimodal rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. För patienten själv kostar inte dessa behandlingar mer än ett vanligt läkarbesök.
Rapporten från KI visar att risken för att hamna i sjukersättning, eller förtidspension som det heter i folkmun, mer än halveras för dem som tagit del av rehabiliteringsgarantin. Det går också att påvisa en signifikant förbättring av den självskattade hälsan och arbetsförmågan. Människor mår helt enkelt bättre.
De pengar som regeringen årligen avsätter för rehabiliteringsgarantin fördelas mellan landstingen utefter hur många patienter som ges behandlingar. I Västerbottens län genomfördes 685 behandlingar inom ramen för rehabiliteringsgarantin under 2010. De totalt närmare 52 000 behandlingar som genomförts under fjolåret i hela landet innebär en total samhällsvinst på ca 7 miljarder kronor, varav 93 miljoner kan härledas till Västerbottens län.
Rehabiliteringsgarantin ska förstås ses som en naturlig del av arbetslinjen, vilket också kan förklara varför något motsvarande inte infördes av socialdemokraterna när de hade makten. Effekterna för den enskilde av ett liv i utanförskap kan vara förödande, att inte hamna där är för de flesta människor naturligtvis därmed ovärderligt. För samhället i stort går det dock att mäta vad man kunnat spara genom att många fler människor kan vara en del av arbetsgemenskapen. Och det handlar om stora summor.
Svensk sjukfrånvaro närmar sig numera en nivå jämförbar med andra europeiska länder. Men trots det är det oklart om socialdemokraterna idag accepterar rehabiliteringsgarantin eller ej. För oss är det däremot självklart att fortsätta bedriva en politik som tar ansvar för Sverige. I det ingår att hjälpa den som är eller riskerar att bli sjuka. Alla är vinnare på en sådan politik.
Gunnar Axén (M)
Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
Besök på Skellefteå lasarett
Ansvar för sjukvården?
I dag skriver jag i en replik till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) och frågar hur han rent konkret ska börja ta det ekonomiska ansvaret för sjukvården i Västerbotten.
Hela artikeln:
Vart är det ekonomiska ansvarstagandet för sjukvården?
Det verkar som om den sittande Socialdemokratiska majoriteten med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget börjat vakna upp från sin törnrosasömn och nu börjat se att landstinget har svåra ekonomiska problem. Problem som till mångt och mycket har orsakats av bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin de senaste 20 åren. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) i sin replik (VK 19/9) vill börja göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson ägnar mer kraft att kritisera mig som oppositionsföreträdare och att regeringen ska göra mer, än att han själv presenterar konkreta lösningar.
Vi verkar vara överens om att vården i högre utsträckning ska erbjudas närmare medborgarna och den vård som inte kan ske annat på sjukhusen ska erbjudas på hälsocentralerna. En inriktning som är riktig och nödvändig. Vad det däremot rent konkret betyder från majoriteten finns det inga svar på. De strategier för ekonomiskt ansvar som Olofsson (S) nämner är än så länge bara en papperstiger. Ju mer tiden går desto mer brottom blir det att börja leverera svar.
De kommande åren står landstinget inför gigantiska behov av att få ekonomin i balans. För att möta det är det hög tid att vakna upp från det sömniga och visionslösa ledarskapet som präglat Socialdemokratins maktinnehav. Det ekonomiska läget hade varit väldigt annorlunda om arbetet hade påbörjats tidigare och känslan för ekonomiskt ansvarstagande hade varit större. Däremot kvarstår frågan: Hur ser Olofsson (S) strategi för ekonomiskt ansvar ut?
Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för kultur, lokaler och administration. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.
Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.
Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
År 2011 går det numera att skicka digitalt till försäkringskassan
Operationer på Operationscentrum vid NUS
Finansiella kriser förr och nu

Västerbotten ska bli bäst i Sverige på patientsäkerhet
Peter Norman, finansmarknadsminister, presenterade höstbudgeten
Rådskonferens med besök av Borg

Senaste kommentarerna