Sverige ses ofta som ett jämställt land men i hälso- och sjukvården finns mycket kvar att göra. Inom ramen för Tidöavtalet har den moderatledda regeringen tagit de första stegen mot en mer jämställd hälso- och sjukvård. För alla kvinnor. Rapporter från organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) visar att flickor och kvinnor har svårt att hitta rätt i hälso- och sjukvården. Men det omvända gäller också, vården har svårt att vägleda kvinnor till rätt instans när det gäller tillstånd och sjukdomar som drabbar flickor och kvinnor.
Moderaterna vägrar att acceptera en hälso- och sjukvård som inte är jämställd. Vi har därför drivit på för att skapa en mer jämställd hälso- och sjukvård. Tidöavtalet innehåller viktiga förslag för att säkerställa detta. Konkret handlar det bland annat om forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa, om att modernisera abortlagstiftningen för att öka kvinnors självbestämmande och göra det möjligt för kvinnor som vill att, göra en hemabort.
Tyvärr så finns det idag väsentliga skillnader inom vården för olika grupper av kvinnor. Främst mellan låg- och högutbildade kvinnor och mellan kvinnor födda i Sverige och födda utanför Europa. Vi vill stärka förlossningsvården och göra den mer tillgänglig, personcentrerad och jämlik.
Den moderatledda regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell förlossningsplan. Syftet är att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och kvaliteten. Under 2023 gör regeringen en satsning på förlossningsvården på hela 1,6 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat användas för särskilda insatser för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygd. Inte minst för BB i Lycksele.
Tillgängligheten för inlandets kvinnliga patienter är inte jämlik. En patientgrupp som har rätt till närhet, tillgänglighet och kvalitet. I dag är två av länets tre förlossningsavdelningar är öppna, Lycksele BB är stängt på oviss tid sedan drygt sex månader tillbaka på grund av personalbrist. Inlandets kvinnor hänvisas därmed att föda i Umeå alternativt Skellefteå. Förutom förlossningsvården drabbas den gynekologiska sjukvården för kvinnor i inlandet. Patienter hänvisas till övriga sjukhus i länet, men även utanför länet för att få sina operationer genomförda. Förlossningsvården är ingenting utan en fungerande personalbemanning. Det finns en frustration över avsaknaden av ett nära inflytande och utvecklingsmandat över arbetsplatsen och att beslutsvägarna är för långa. Moderaterna vill ge verksamheterna mer befogenheter och mandat att styra över verksamheten lokalt. Ett tydligare uppdrag behövs för respektive förlossningsenhet i länet, med tillit till att verksamheten löser uppdraget genom flexibilitet och ökad frihetsgrad i det lokala beslutsfattandet. Ökat lokalt inflytande och mer resurser skulle ge väsentligt bättre förutsättningar för tre fungerande BB i hela länet årets alla dagar.
Under mandatperioden kommer regeringen att genomföra en omfattande reformagenda för att stärka kvinnors hälsa och skapa en mer jämställd vård. Varje kvinna ska känna sig sedd inom hälso- och sjukvården. Oavsett om hon står inför något så livsomvälvande som att föda barn eller lider av klimakteriebesvär. Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad.
Johan Hultberg (M)
Gruppledare för Moderaterna i socialutskottet
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition
Anna Ackemo (M)
Ledamot i Regionfullmäktige
Artikeln finns publicerad här.
Senaste kommentarerna